Undersökningens uppläggning under och efter intervjuerna Cirka två månader efter vår gemensamma träff i Skottland, då jag informerat om mina kom-

mande fokusintervjuer, genomfördes dessa under träffen i Vimmerby som planerat. Fokus- grupperna, två stycken med vardera fyra deltagare, träffades i ett enskilt rum tillsammans med mig och samtalen spelades in på bandspelare. Det är enligt Bryman (2007, s. 305f) viktigt att vara i en ostörd miljö och ha en fungerande teknik för att tillgodose kravet på lugn och exakt- het. Först fick alla möjlighet att svara på respektive fråga i tur och ordning, därefter gavs möj- lighet att samtala fritt om frågeställningen och annat som aktualiserats runt frågeställningen. Jag avslutade varje fråga genom att lämna ordet fritt för eventuella kompletteringar. Detta är viktigt då man har gruppintervjuer, speciellt i fokusgrupper (Bell 2006, s. 164).

Min roll var att lyssna, se till att bandspelaren fungerade och var på- och avslagen vid rätt tillfällen och agera som samtalsledare genom att försöka vara lyhörd så alla kom till tals i var- je fråga. Jag valde att inte lägga alltför stor tyngd på samspelet mellan deltagarna i gruppen utan i stället fokusera på innehållet i samtalen (Bryman 2007, s. 324, 335ff).

Intervjufrågorna inleddes med två frågor av ”generell bakgrundskaraktär” där jag frågade ef- ter namn och födelseår. Enligt Bryman (a.a., s. 305) är det viktigt att känna till vissa bak- grundsfakta för att kunna sätta in de intervjuades svar i ett sammanhang. Därefter hade jag tre frågor av typen ”specifik bakgrundskaraktär” där jag först frågade efter tidigare erfarenhet av att skriva en akademisk uppsats. Den andra frågan handlade om vad deltagarna har gjort och gör parallellt med sina magisterstudier som anses motsvara 50 % av normal arbetstid under de två år som kursen pågår. Eftersom denna grupp studenter oftast har en högskoleexamen som ligger ett antal år tillbaka i tiden, yrkesarbetar och kanske även har andra ansvarsuppdrag vid sidan av sina studier ansåg jag att det var viktigt att känna till deras tidigare erfarenhet av aka- demiskt uppsatsskrivande och deras totala arbetssituation för att kunna bedöma intervjusva- ren. Detta tankesätt delar jag med Bryman (a.a., s. 305). Den tredje specifika bakgrundsfrågan fokuserade på deltagarnas intresse vid kursstart av de tre stora momenten i kursen; de gemen- samma obligatoriska träffarna, litteraturen och uppsatsskrivandet. Svaren på denna fråga anser jag kan ses som en fingervisning om hur deltagarnas intresse för att skriva sin uppsats eventu- ellt har förändrats under kursens gång och svarar mot min första frågeställning.

Mina ”huvudfrågor” var avsedda för att få deltagarna att diskutera några olika möjligheter till stöd och hinder i sitt uppsatsskrivande. Detta motsvarar då min huvudsakliga frågeställning i mitt syfte för uppsatsen. Dessa ”huvudfrågor” var indelade i fyra delar.

Den första och mest omfångsrika frågan handlar om att ”lära att lära” som vuxenstudent och har tre inriktningar. Dessa handlar om vad de intervjuade tycker om de trappstegsmodeller som funnits med på träffarna och som handlar om litteraturen, reflektionen och pratet om upp- sats. Fråga nummer två handlar om hur deltagarna tycker att de ”mentala verktyg” som fun- nits med som en del i kursens inledande träffar haft betydelse för uppsatsskrivandet och tredje frågan fokuserar på arbetet med den sociala tryggheten i, och tilliten till, gruppen. Frågeställ- ningen belyser om detta har någon betydelse för skrivandet. I samband med att jag ställde dessa intervjufrågor passade jag också på att fråga om informationen att kursekonomin påver- kas av de enskilda deltagarnas slutförande av kursen hade någon betydelse. Som avslutning fick intervjupersonerna, utifrån den aktuella dagens situation, ange de tre viktigaste faktorerna för att slutföra sin magisteruppsats. Hela intervjuguiden finns i bilaga 2.

Efter intervjun har jag lyssnat på de inspelade banden och skrivit ut samtalen för att kunna göra en mer noggrann analys av svaren än om jag enbart antecknat. Under detta moment har jag följt den mall för transkribering som Bryman (2007, s 343) beskriver. Jag har också kun-

nat lyssna flera gånger på deltagarnas svar. Ytterligare en fördel med att skriva ut dessa inter- vjusvar är att deltagarna själv kan lyssna och kontrollera om det jag analyserat och citerat överensstämmer med det sagda (a.a., s. 310ff, 343f).

Därefter har jag tolkat och analyserat dessa svar och skrivit ner mina resultat. Sjögren (2009, s. 63f) skriver att tolkningen är ett viktigt moment i all undersökning: ”Data talar inte för sig själva. De skall tydas, vad är det egentligen jag fått veta?” (a.a., s. 63). Arbetet med den efter- följande analysen är en möjlighet att kunna bearbeta det tolkade. Då kan man ”upplösa detta i beståndsdelar i ett undersökande syfte, på jakt efter mönster, till hjälp i sökandet efter resul- tat” (a.a., s. 63).

Under processen har jag insett att det var viktigt att följa upp den av mina frågeställningar som handlade om de viktigaste faktorerna för att slutföra uppsatsen. I mitten på den fjärde och sista terminen, ett halvår efter det första intervjutillfället, fick jag möjlighet att komplettera min undersökning på ett gemensamt uppsatsseminarium där alla deltagarna fanns samlade. Analysen av denna fråga anser jag har betydelse för resultatet av min undersökning. Vid detta tillfälle fick jag även möjligheten att låta informanterna själva läsa de tolkningar jag gjort av deras tidigare intervjusvar och fråga dem om de ansåg att mina slutsatser stämde överens med de intentioner de haft. De fick också svara på om den ansåg att anonymiteten var tillgodosedd på ett tillfredsställande sätt. De har alla godkänt både innehåll och anonymitet och detta känns mycket bra för mig att veta.