Kursplanen i historia är, likt andre kursplaner, uppbyggd utifrån fyra beståndsdelar. Först introduceras ämnet kortfattat varefter det följs av en längre syftesbeskrivning följer. I syftesbeskrivningen redogörs målen för ämnet och de centrala förmågor som eleverna ska tränas i. Den tredje delen är centralt innehåll. Däri beskrivs de områden som kursen kan behandla, ett sorts riktmärke för undervisningen. Avslutningsvis har varje kursplan, och historia är inget undantag, kunskapskrav för slutet av årskurs tre, sex och nio. I den här studien är kunskapskraven för årskurs nio relevanta. Kortfattat nämner kunskapskraven en rad kriterier som eleverna ska bedömas utifrån. Enligt Eliasson är det kunskapskraven som i regel styr undervisningen eftersom de begränsar vilka kunskaper det faktiskt är eleverna ska testas i.53 I den här inledande delen av undersökningen kommer 2011 års kursplan att jämföras med 2019 års reviderade kursplan med mål att visa på de genomgående förändringarna som skett. Därefter kommer en jämförelseanalys att utföras utifrån den beroende variabel, alltså de tre tematiseringsmodellerna. Varpå, i den andra undersökningsdelen, så kommer remissvaren att tematiseras utifrån den beroende variabel, men då, likt diskuterat i metoddelen, genom en jämförelsematris.
Jämförelseanalys av 2011 års kursplan och 2019 års reviderade kursplan
Analys av ämnespresentation
Den inledande beskrivningen av historieämnet står oförändrad i den reviderade kursplanen. Det betyder att den avslutade meningen i introduktionen, som sammanfattar vad historieämnet ska ge eleverna i skolan, är den samma: ”Att ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.”54
Analys av syftesskrivningen
Sett till syftesbeskrivnigen i den reviderade kursplanen har kunskapsbegreppet tonats ned. Den skillnaden är tydlig redan i första meningen av syftesbeskrivningen, vilka här följer:
53 Karlsson, Historien är närvarande, s. 260. 54 Skolverket, Läroplan för grundskolan, s. 205.
21 2011 års kursplan: ”Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper
om historiska sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiemedvetande.”55
2019 års reviderade kursplan: ”Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar sitt
historiemedvetande och sin historiska bildning.”56
Mellan kursplanerna har det skett en omformulering och ett bortfall av att ämnet ska leda till ”kunskaper om historiska sammanhang”. I 2011 års kursplan nämns kunskapsbegreppet tre gånger i syftesbeskrivningen jämfört med en gång i 2019 års version. Därtill har revideringen lett till att kunskapsbegreppet och skrivelser som rör förmågor separerats. Ett exempel på det är att 2011 års kursplan innehåller skrivelser om att undervisningen ska ge ”eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska förhållanden […] och metoder” men att i nästa version står det endast att eleverna ska ”utveckla kunskaper om historiska förhållanden och historiska begrepp”. Ämnesfokusen tycks styras, likt Jarhall var inne på i sin avhandling, bort från särskilda kunskaper och mot att skapa en självgående och analytisk elev. Och den aktiva eleven återspeglar sig i hur historieämnet lägger fokus på framtidsbegreppet. 2011 års kursplan är formulerad så att undervisningen ska prägla elevernas ”uppfattning av framtiden”57 medan den reviderade versionen skriver att undervisning i historia ska påverka elevernas ”förväntningar på framtiden”58. Därefter ter sig olikheterna vara färre och de märkbara skillnaderna återkommer först i den avslutande delen av syftesbeskrivningen som preciserar centrala förmågor i punktform.
I 2011 års kursplan ser sammanfattning av centrala förmågor ut likt följande:
”Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
- använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
- kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap, - reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
- använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.”59
55 Skolverket, Läroplan för grundskolan, s. 205.
56 Skolverket, Slutgiltigt förslag för kursplanen i historia för grundskolan, Stockholm 2019, s. 1. 57 Skolverket, Läroplan för grundskolan, s. 205.
58 Skolverket, Slutgiltigt förslag för kursplanen i historia för grundskolan, s. 1. 59 Skolverket, Läroplan för grundskolan, s. 205.
22
I den reviderade kursplanen handlar det om en kortare sammanfattning:
”Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla
- kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer
- förmåga att ställa frågor till historiska källor samt att tolka, kritiskt granska och värdera dessa - förmåga att reflektera över hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.”60
Något som framgår vid en första genomläsning är att den reviderade kursplanen använder sig av enklare begrepp. I stället för att precisera att elever ska ges förmågan att tolka tidsperioder, gestalter och utvecklingslinjer ska elever ges förutsättningar att utveckla kunskaper om händelser, tidsepoker och långa historiska linjer. Och ett förenklade språk är en genomgående trend i de övriga punkterna. Ett annat exempel där revideringen är märkbar är den passage som berör kritisk granskning av källor. Enligt 2011 års kursplan ska elever tränas i förmågan att ”värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap”. I kursplansförslaget ska eleverna endast kritiskt granska och värdera – begrepp som ter sig enklare än att de ska kunna skapa historisk kunskap.
Analys av centralt innehåll
En första anblick av det centrala innehållet i de diskuterade kursplanerna ger förståelsen för att innehållet har bantats ner i revideringsprocessen. I 2011 års kursplan finns det fem fokusområden som är preciserade genom korta beskrivningar i punktform. Dessa är:
- Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700,
- Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700–1900, - Imperialism och världskrig, cirka 1800–1950,
- Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid, - Hur historia används och historiska begrepp.61
I den reviderade kursplanen återstår endast tre fokusområden, vilka följer:
- Samhällsomvandlingar: framväxten av civilisationer och industrisamhällen, - Imperialism och världskrig, cirka 1850–1950,
60 Skolverket, Slutgiltigt förslag för kursplanen i historia för grundskolan, s. 7. 61 Skolverket, Läroplan för grundskolan, s. 208–209.
23 - Demokratisering och ökad globalisering, cirka 1900 till nutid.62
Inom varje fokusområde finns det även ett varierande antal innehållspunkter. Totalt 24 till antal i 2011 års kursplan och 15 i den reviderade versionen. Vilket i sin tur visar på att revideringen har producerat ett avsmalnat innehåll.
Det är framförallt två fokusområden som ter sig vidare intressanta. 2011 års inledande fokusområde Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700, vars tre innehållspunkter täcker allt från antiken till högkulturer på den afrikanska och amerikanska kontinenten, har med revideringen kortats ner till en innehållspunkt i fokusområdet Samhällsomvandlingar: framväxten av civilisationer och industrisamhällen. En trend som går att spåra i Jarhalls doktorsavhandling, om att historieundervisningen blir allt mer fokuserad mot modern historia. Det andra intressanta fokusområdet är 2011 års ”Hur historia används och historiska begrepp”, ett fokusområde som inte längre finns att skåda i 2019 års reviderade kursplan. Inom det fokusområdet återfinns bland annat innehållspunkter som: ”Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar”.63 Ett område som efterfrågar centrala historiska begrepp men även flera förmågor. Men att punkten försvunnit betyder inte att förmågor har reviderats bort utan snarare tvärtom. I den reviderade kursplanen återfinns allt fler innehållspunkter där förmågor styr i alla fokusområdet. För att exemplifiera från två av de tre fokusområdena i 2019 års reviderade version finns följande innehållspunkter:
- ”Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.”
- ”Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur individer och grupper använder historia för att kritisera samtida fenomen och påverka våra föreställningar om framtiden.”64
Kortfattat har historieämnet har inte bara smalnats ned innehållsmässigt i relation till historiska händelser och gestalter. Innehållspunkter i den reviderade kursplanen är mer drivna av ämnets centrala förmågor. Som att tolka, granska och analysera.
62 Skolverket, Slutgiltigt förslag för kursplanen i historia för grundskolan, s. 4–5. 63 Skolverket, Läroplan för grundskolan, s. 210.
24
Analys av kunskapskraven
Ämnet historia i grundskolan är inget undantag utan har likt andra ämnen kunskapskrav som utgår från betygsnivåerna E, C och A. Betygsstegen D och B saknar skrivelser och ges endast då en övervägande del av nivå C alternativt nivå A är uppnådda. För att begränsa analysen av kunskapskraven och undvika upprepningar kommer endast betygssteg A att problematiseras. Anledningen till begränsningen ligger i att betygsstegen har liknande skrivelser som endast särskiljer sig i en progressionsnivå av kunskaper, som att eleven på E-nivå ska ”föra enkla resonemang om orsaker till och konsekvensen av samhällsförändringar” och på A-nivå ”föra välutvecklade resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar”.65
Vid en första läsning står det klart att kunskapskraven hör till den del av kursplanen som fått den mest genomgående revidering innehållsmässigt. Utan att peka på några direkta exempel har antalet ord halverats mellan 2011 års kursplan till det reviderade förslaget. Från 212 till 105 ord. Vad är det då som är kvar? I relation till den faktakunskap som eleverna ska testas i har 2011 års kursplan skrivelser som:
- ”Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om […] Förintelsen och andra folkmord”,
- ”Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder”.66
Enligt 2011 års läroplan, och exemplen ovan, ska eleverna bedömas utifrån hur väl de för resonemang kring en historisk händelse som förintelsen samt andra folkmord. Därefter ska elever undersöka olika utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och slutligen ska de även betygsättas i vilka slutsatser de kan framföra utifrån människors levnadsvillkor. Även om det, förutom förintelsen, inte handlar om förutbestämda historiska händelser som eleverna behöver ha kunskap i handlar det om givna fenomen som migration. Vad är då kvar i den reviderade versionen? Likt 2011 års kursplan finns förintelsen med, men därefter finns inga andra särskilda fenomen eller händelser nämnda. Det ovan nämnda kunskapskravet, som nämnder förintelsen, har reviderats till följande: ”Eleven visar mycket goda kunskaper om händelser […] däribland förintelsen”.67 Att det skett en avskalning av kunskapskraven är något genomgående för 2019 års revidering. Eleverna ska återkommande testas i kunskapskrav drivna
65 Skolverket, Slutgiltigt förslag för kursplanen i historia för grundskolan, s. 6 och 7. 66 Skolverket, Läroplan för grundskolan, s. 214.
25
av förmågor, så som hur de resonerar kring konsekvenser, att de kan resonera utifrån tidslinjer, att de kan berätta om källors trovärdighet och slutligen resonera om hur historia används för olika syften.68 Sett till enskilda kunskapskrav i relation till textmassa handlar det om fler förmågor än i 2011 års kursplan.
Analys av kursplanen utifrån den beroende variabeln
I följande del kommer kursplanen att testas utifrån de teoretiska tematiseringarna. Är det så att revideringen ter sig genetisk eller genealogisk i förhållande till historiesyn? Eller är det så att det är ett rekonstruktivistiskt eller konstruktivistiskt förhållningssätt som framhävs? Slutligen, har 2019 års kursplanen blivit mer av identitetsskapande art eller har fokuset skiftat allt mer mot stimuli av förmågor?
En genetisk eller genealogisk kursplan?
Med utgångspunkt i huruvida kursplanen har tagit en genealogisk eller genetisk inriktning har den inledande syftesbeskrivningen få skrivelser som går ger en klar bild om det går att göra en sådan kategorisering. En passage ter sig genetiskt, alltså att kursplanen utgår kronologiskt för att förklara fenomen, och den lyder: ”På så sätt får eleverna förståelse för hur det förflutna har format nutiden och därmed präglar våra förväntningar på framtiden”.69 Modeller som beskriver det förflutna används enligt den reviderade läroplanen för att förstå sig på samtiden. Det är även en skrivelse som saknas i kursplanen från 2011 vilket i sig tyder på att åtminstone syftesskrivningen har fått en genetisk revidering. Utifrån det centrala innehållet, som smalnats av mellan kursplansversionerna, så har en genealogisk innehållspunkt fått stryka på foten. Då berör det innehållspunkten: ”Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar”.70 Meningen är ett gott exempel på hur fenomen, utifrån nutiden, förklaras genom att ställa frågor till det förflutna. Det handlar om en diskurs, levnadsvillkor och värderingar, som appliceras på det förflutna för att bygga historisk kunskap.
De ovanstående exemplen visar en kursplan som fått en revidering som går att kategorisera som genetisk, men i relation till kunskapskraven har i stället ett genetiskt krav tagits bort. Nämligen kravet om att eleven ska kunna ”föra underbyggda resonemang om hur […] det förflutna kan
68 Skolverket, Slutgiltigt förslag för kursplanen i historia för grundskolan, s. 7. 69 Skolverket, Slutgiltigt förslag för kursplanen i historia för grundskolan, s. 1. 70 Skolverket, Läroplan för grundskolan, s. 210.
26
leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få”.71 Dock har det bortfallet inte lämnat företräde åt ett kunskapskrav av genealogisk art. I kunskapskraven i 2019 års kursplan återfinns inte begrepp som nutid eller att det förflutna påverkar nutiden – inte heller om att förstå nutida fenomen genom att ställa frågor till det förflutna. Att den reviderade kursplanen antingen skulle ha tagit en riktning åt det genetiska eller det genealogiska hållet är svårt att slå fast, men med utgångspunkt i syftesskrivningen av den reviderade kursplanen ska studier i historieämnet få eleverna att förstå hur det förflutna har format nutiden. En formulering som väger över revideringen på en genetisk planhalva, än om det inte är genomgripande.
Rekonstruktivistisk eller konstruktivistisk historiesyn?
Hur förhåller sig revideringen av kursplanen utifrån den rekonstruktivistiska eller den konstruktivistiska historiesynen? Är det så att historia, genom historieämnet, ses som något oföränderligt som eleven ska lära sig – en rekonstruktion. Eller är det så att historiska fakta skapas i nutid och återkommande omformuleras, på ett konstruktivistiskt sätt? Som nämnt i metoddelen förändrar det synen på lärarrollen: Om det handlar om en lärare som förmedlar kunskap eller en lärare som främjar kunskap.
Med utgångspunkt i analysen av kursplanens syftesbeskrivning tenderar revideringen lägga ett mindre fokus på att eleverna ska kunna vissa fakta och i stället handlar det till allt större del om att olika förmågor ska stimuleras. Men det är svårt att direkt visa på ett betydande skifte för studien, att den reviderade kursplanen ska ha gjort ett språng från att vara rekonstruktivistisk till att bli en konstruktivistisk skapelse. Den enda delen i syftesskrivningen, i den nya kursplanen, som kan kategoriseras som konstruktivistiskt är passagen som nämner att elever, genom ämnet, får ”insikter i hur historia skapas genom tolkningar av källor”.72 Men därefter handlar det uteslutande om rekonstruktivistiska kvarlevor från 2011 års kursplan. Däribland att ”undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensram och en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och kulturer.”73 Kort sagt ett förmedlande av historisk kunskap.
Utifrån centralt innehåll är skillnaderna märkbara. Ett fokus på färre historiska gestalter, epoker och händelser tenderar att det handlar om att eleverna i en allt större utsträckning själva ska
71 Skolverket, Läroplan för grundskolan, s. 214.
72 Skolverket, Slutgiltigt förslag för kursplanen i historia för grundskolan, s. 1. 73 Skolverket, Slutgiltigt förslag för kursplanen i historia för grundskolan, s. 1.
27
konstruera historisk kunskap. Och som nämnt återkommer flera för ämnet centrala förmågor i innehållsdelen, som att tolka, analysera och granska. Vilket i sin tur gör att innehållsdelen talar för att historieämnet, genom revideringen, har tagit ett steg mot en konstruktivistisk karaktär – även om det inte direkt syns skrivelser som uppmanar eleverna att skapa ett eget historiemedvetande.
Den reviderade kursplanens kunskapskrav efterfrågar färre direkta kunskaper om historiska skeenden eller särskilda fenomen. Men tillika har kunskapskrav som efterfrågar förmågor blivit färre. Dock har centrala kunskapskrav av konstruktivistisk karaktär reviderats bort, så som 2011 års kunskapskrav som söker att eleverna ”kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder”.74 Det kravet har ersatts av att eleverna ska resonera ”om kontinuitet och förändring utifrån några långa historiska linjer”.75 Elever i grundskolan ska inte längre undersöka utvecklingslinjer och beskriva samband för att skapa en egen förståelse för historia utan i stället resonera utifrån givna historiska linjer. Kort sagt, krav om att elever ska vara aktiva i skapandet av historisk kunskap har i det här fallet fått stå åt sidan. Det i linje med den inledande syftesdelen tenderar att visa att 2019 års kursplan representerar en historiesyn som premierar rekonstruktion av historiska fakta som lärarna ska förmedla till eleverna.
En kursplan i nationens tjänst eller en där förmågor fått företräde?
Med utgångspunkt i Eliassons indelning av historieämnets syfte kommer följande del att problematisera kursplanens tre delar huvuddelar utifrån huruvida det handlar om en revidering där nationell identitet fått mer utrymme eller om stimuli av förmågor fått företräde?
Med utgångspunkt i syftesdelen och de centrala förmågorna finns det inga direkta skrivelser som går att härröra till att lyfta fram en idé om en svensk identitet eller att Sverige och svensk historia är av vikt. Däremot har följande, för studien intressanta, skrivelse i centrala förmågor reviderats mellan de två kursplanerna: Enligt 2011 års kursplan ska eleven ”reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv”76 och enligt den reviderade kursplanen ska eleven ges förutsättningar att utveckla ”förmåga att
74 Skolverket, Läroplan för grundskolan, s. 214.
75 Skolverket, Slutgiltigt förslag för kursplanen i historia för grundskolan, s. 7. 76 Skolverket, Läroplan för grundskolan, s. 214.
28
reflektera över hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften”.77 I den senare meningen står stimuli av förmågor över historiebruk och syftet med historieämnet blir snarare att problematisera hur historia används i olika syften – exempelvis hur det använts i stärkandet av nationella identiteter. Likaså har formuleringen ”sin egen […] användning av historia”78 försvunnit, vilken skulle ha kunnat lämna utrymme till ett mer nationellt narrativ. Det går inte att tala om ett paradigmskifte mellan de två kursplanerna, men revideringen av ämnets syfte premierar vikten av stimuli av centrala förmågor.
I centralt innehåll i kursplanen från 2011 finns det fyra punkter där Sverige nämns. Först om industrialiseringen i Sverige och dess konsekvenser för människors levnadsvillkor i Sverige. En annan punkt berör demokratiseringen av Sverige och ”kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män” samt Sveriges förändrade syn på kön, jämställdhet och sexualitet.79 Därefter finns punkten ”framväxten av det svenska välfärdssamhället” och därtill en om historiska perspektiv rörande samernas situation som ett urfolk samt de övriga nationella minoriteterna i Sverige.80 Det finns alltså ett narrativ om Sverige och svensk historia genom det centrala innehållet. I det här fallet handlar det om ett demokratiskt sådant som skapar en kronologi utifrån industrialiseringens effekter för levnadsvillkor, vidare till demokratiseringen och efter det jämställdhetsfrågan samt framväxten av välfärdssamhället. Vilka alla, till en viss del, berör positiva delar inom den svenska nationens historia. Punkten som berör samernas historia i Sverige för med sig en kritisk hållning till svensk historia som lär förknippa nationen med det rasbiologiska arvet. I den reviderade kursplanens centrala innehåll, då för årskurs sju till nio, nämns Sverige endast i två innehållspunkter. Frågan om samernas historiska ställning i Sverige finns inte med och tidigare punkter från 2011 års kursplan har kortats ned eller sammanfattats i de två punkter. För att exemplifiera har innehållspunkten om framväxten av det svenska välfärdssamhället fått ingå i demokratiseringsfrågan:
”Demokratiseringen i Sverige och framväxten av välfärdssamhället. Folkrörelser, bildandet av politiska partier och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.”81
77 Skolverket, Slutgiltigt förslag för kursplanen i historia för grundskolan, s. 2. 78 Skolverket, Läroplan för grundskolan, s. 205.
79 Skolverket, Läroplan för grundskolan, s. 209. 80 Skolverket, Läroplan för grundskolan, s. 209.
29
Och i förhållande till industrialiseringen i Sverige återfinns inte 2011 års skrivelsen om att elever ska lära sig om industrialismens påverkan på olika samhällsklasser i 2019 års revidering. Under revideringsprocessen har frågor som rör det svenska och Sverige skalats ner. Och som