9.1. Likheter och olikheter i pedagogernas arbetssätt och syn på
olika metoder
De likheter som finns hos samtliga intervjupersoner är att samtliga var eniga om betydelsen av metodvariationen i arbetet med den tidiga läs- och skrivinlärningen. En kombination av att arbeta med olika metoder där man använder sig av båda den syntetiska
inlärningsmetoden då man utgår från delen till helheten och den analytiska metodinlärningen där man utgår från helheten till delen.
Samtliga pedagoger menar att alla elever som börjar i skolan har stora och positiva förväntningar, att ”de är programmerade att lära sig” (Anna, 2012) därför enades de om vikten att behålla lärande- och läslusten hos eleverna genom att bl.a. använda olika och stimulerande material som anpassas efter elevens egna och olika behov. De enades även om vikten att arbeta på ett varierat sätt vad det gäller olika metoder. Högläsning och
skönlitteratur ansåg pedagogerna var en viktig faktor i den tidiga läs- och skrivinlärningen.
Att läraren bör skapa en trygghet, harmoni, lust och glädje i klassrummet ansåg pedagogerna vara en viktig faktor för inlärningen.
Samtliga pedagoger i min undersökning understryker vikten av att kombinera och variera läs- och skrivinlärningsmetoderna då eleverna lär sig på olika sätt och har olika bakgrund. Läsmotivationen för de yngre eleverna kan man skapa och bibehålla genom att t.ex.välja intressanta texter med tilltalande bilder.
Pedagogerna poängterar vid flera tillfällen vikten av att väcka och behålla
läsnyfikenheten och glädjen i både klassrummet och skolan som helhet. Gång på gång upprepar pedagogerna tydligt och bestämt betydelsen av tydliga instruktioner och att eleverna måste förstå vad de jobbar med och syftet med uppgiften för att inte gå miste om lärandeglädjen och behålla nyfikenheten samt lusten att lära. Specialpedagogen anser att hon har ett större och extra ansvar att bevara läsglädjen och hjälpa till att bygga upp elevernas självförtroende och skapa en trygg lärande miljö. Hon menar att om eleven som
börjar i år ett upplever tidigt att kraven som ställs är alldeles för höga kommer denne att känna sig otillräcklig och börjar jämföra sig med klasskamraterna. Vidare beskriver hon olika situationer där hon träffar elever i de tidiga skolåren som har en dålig självkänsla och självbild vilket påverkar elevens inlärningsförmåga. Som en lösning på detta anser hon att det är viktigt att eleven får en enskild undervisning där han/hon vågar göra fel och visa sina brister utan skämmas.
Undersökningen visade även att pedagogerna enades om att det inte finns en universal undervisningsmetod som passar alla elever. Undersökningen har även visat att
pedagogernas undervisningssätt varierar pga., bland annat, yrkeserfarenhet och deras sätta att tillämpa de metoder de anser är lämpliga för deras aktuella elevgrupp. Pedagogerna enades även om vikten att använda olika inlärningsmaterial i form av båda visuella och konkreta material i det inledande arbetet med läs- och skrivinlärningen.
Pedagogerna hade olika syn på elever som inte kommit långt in sin inlärningsutveckling och som har svårt att knäcka läskoden i de första två skolåren. Eva vill ge sina elever den tiden de behöver utan att stressa dem. Medan Anna och Maria anser att en
specialpedagogisk hjälp är det rätta stödet som dessa elever behöver redan i år ett.
Samtliga pedagoger understryker vikten av att ge eleverna möjlighet att själva välja böcker som intresserar dem under biblioteksbesöken.
Pedagogerna hade olika åsikter angående bokstavsinlärningen. Eva vill låta sina elever själva välja de bokstäverna som intresserar och lockar dem medan Anna och Maria tycker att bokstäverna ska läras i bokstavsordning.
Samtliga pedagoger anser att arbetet med den tidiga läs- och skrivinlärningen bör ske stegvis och byggas på elevernas bakgrund, erfarenheter och starka sidor. De lägger mycket stor vikt på beröm och uppmuntran. Pedagogerna arbetar även medvetet för att stärka eleverna självförtroende och självkänsla genom att t.ex. hänga upp elevernas texter i klassrummet eller i skolbiblioteket. Eva anser att det är viktigt att elevernas läser varandras texter medan Anna och Maria menar att eleverna kan förutom att hänga upp sina texter, kan de sätta samman texterna till ett häfte som alla kan ta del av.
Pedagogerna är inte enade om sätten för att skapa ett livslångt intresse för läsning, men de kan enas om att en ständig uppmuntran till läsning kan leda till att eleverna inte tappar läsintresset ju äldre de blir.
Pedagogerna är inte eniga heller om i vilken ålder eller årskurs eleven senast bör knäcka läskoden innan denne får extra hjälp. Maria och Eva anser att eleven som utgångspunkt i slutet av årskurs ett bör ha knäckt läskoden medan Anna tycker att en elev som inte knäckt läskoden i slutet av årskurs två bör få extra hjälp genom att till exempel arbeta gemensamt med en specialpedagog.
Samtliga pedagoger anser att ett gott samarbete mellan läraren och eleverna samt eleverna sinsemellan utgör en del av arbetet att skapa ett positivt inlärningsklimat. De kan enas om att det ska finnas vänlighet, social kompetens, aktivitet, att eleverna inte ska vara passiva och att läraren måste själv vara en god förebild och känna sig trygg i sin yrkesroll.
Kontinuerliga samtal och diskussioner bör ingå i en positiv inlärning och utvecklande klassrumsklimat vilket de inte alltid kan uppnå.