Ungdomarnas uppfattningar av hinder, samt skjuts, för läsning

upp-fattningar av hinder, samt uppupp-fattningar av skjuts, för läsning uppkommer fem beskriv-ningskategorier som enligt respondenterna kan påverka att läsningen antingen påverkas negativt eller positivt:

↓

I utfallsrummet framkommer att flera ungdomar upplever, att det finns faktorer som kan sägas hindra läsningen på ett eller annat vis, eller istället ge läsningen skjuts. Faktorerna kommer till stor del fram i deras upplevda förstahandsperspektiv, men kan också kom-ma ur andrahandsperspektiven de uppfattar.

Hur läsning upplevs framförs av respondenterna som ett hinder om läsningen upplevs som påtvingad, och därigenom uppfattas negativ. I sammanhanget kopplas framför allt den påtvingade läsningen mest ihop med läsning i skolan där Ungdom B menar att hen fungerar på så vis att om vuxna som hen själv uttrycker det tvingar på hen läsning, eller

”pressar mig på det sättet så fungerar inte jag”. Hen har upplevt att när läsningen blir påtvingad och vuxna försöker få hen att läsa av olika anledningar och tjatar om det så

”blir det tvärtom,”, alltså att ”om de säger att jag ska läsa [till exempel en bok], då kom-mer jag inte göra det”. Flera av ungdomarna upplever, inom den här beskrivningskate-gorin, att läsning som upplevs som påtvingad och negativ ofta uppfattas som tråkig, el-ler ointressant, bara för att den läggs fram som ett absolut måste.

Ungdom A, som själv inte har så svårt för måsteläsningen, uppfattar att andra ungdomar i hens närhet kan hindras av känslan av tvång. Att den negativa läsupplevelsen då kan gå ut över läslusten, är Ungdom A orolig för, tillsammans med en farhåga om att pos-itiva läsupplevelser då kan utebli och även påverka läsningen på sikt.

I utfallsrummet framhäver respondenterna att hur läsningen upplevs också kan ge skjuts när läsningen upplevs som lustfylld och/eller intressant, och därmed positiv. Ungdom A är inne på att positiva läsupplevelser är avgörande för många i huruvida man kan se

läs-Hinder för

25 ningen som något kul och som något man vill återuppleva. Ungdom A utgår mycket från sig själv när hen uttrycker att: ”[O]m man haft en riktigt bra läsupplevelse, om man har läst en bok som varit en spännande bok som man knappt kunnat lägga ifrån sig, då vill man tillbaka till det igen och man vill fortsätta att läsa bok efter bok för att hitta det igen och hitta vad man tycker är bra”. Det är även detta som Ungdom A ger uttryck för, att uppleva läsning som lustfylld, som flera av ungdomarna beskriver har hänt när de hittat sina läspreferenser. Det de föredrar att läsa, och vill läsa, är det de någon gång uppfattat som deras grej och som något positivt. Samtliga ungdomar lyfter, som nämnts tidigare, även specifikt ordet ”intressant” då var och en upplever att det de personligen tycker är intressant samtidigt är lustfyllt att läsa om.

Hur miljön upplevs som ett hinder beskrivs av ungdomarna uppstår när miljön innefat-tas av att vara en stressigare miljö. Ungdom F uttrycker att just en ”stressig miljö” kan påverka hur läsningen upplevs, då den kan medföra, i och med störmoment, att man inte får en sammanhängande känsla av att förstå eller uppfatta texten så bra. Flera av re- spondenterna kommer in på att en stressig miljö kan återfinnas i korridorerna, som upp-levs som en bullrigare miljö, och att denna kan behöva överges för andra mer lämpliga sådana såsom till exempel klassrummet och/eller skolans bibliotek då båda dessa miljö-er beskrivs som lugnare altmiljö-ernativ. Respondentmiljö-erna tar även upp att det egna rummet kan vara en bra plats för läsning, då det kan vara en lugnare miljö jämfört med andra delar av hemmet som är mer familjegemensamma ytor i och med att dessa ytor med det sagt kan vara stökigare.

Läsning i en rofylld miljö uppger ungdomarna därmed som något som ger läsningen skjuts på grund av att läsningen då ges bättre förutsättningar. Lugnare miljöer finns allt-så inom skolan, samt inom hemmet, och gör det lättare att fokusera på läsningen vari-genom texter kan upplevas som mer sammanhängande och lättare att förstå. Några av respondenterna nämner att deras mobiler kan anses vara ett störningsmoment som i de rofyllda miljöerna ibland måste plockas bort för att kunna bibehålla fokus och en känsla av sammanhang.

Hur läsning uppfattas är en beskrivningskategori som främst kommer från Ungdom A och hur hen uppfattar den allmänna synen bland unga som ett hinder för läsning. Ung-dom A menar att hen upplever att många ser läsningen som något som endast sker i skolan, och något som då främst sammankopplas med att vara tråkigt, jobbigt och neg-ativt, och att ”läsning kanske inte ses bland många [unga] på samma sätt som att man till exempel spelar fotboll”. Hen utvecklar resonemanget med att flera unga helt enkelt inte verkar se läsning som att det skulle kunna vara en lika legitim fritidsaktivitet att ägna sig åt, både då många inte sammankopplar denna aktivitet med fritid, samt urskilj-er aktiviteten som just tråkig och jobbig, vilket kan göra att läsning som fritidsintresse ses som lite ”töntigt”. Ungdom A menar att om vissa härigenom ser läsningen som tönt-ig, kanske flera ungdomar som faktiskt gillar att också läsa på sin fritid inte skulle säga det högt, utan istället anger andra fritidsintressen såsom ”[kanske] att man gillar att spela piano eller fotboll [istället]”. Ungdom F medger att hen och hens kompisar inte pratar om huruvida de läser på fritiden, men att hen har en känsla av att det finns de som ägnar sig åt det detta till trots. Flera respondenter uppger liknande upplevelser.

I kontexter där läsningen uppfattas som positiv, exempelvis inom bokbloggssfären och bookstagramsammanhang för Ungdom A, ges läsningen ur hens perspektiv en extra

26 skjuts. Det är även i liknande kontexter för samtliga ungdomar, där deras intressen styr, som läsningen ges skjuts och upplevs positiv. Detta kan eventuellt ske mer indirekt som för Ungdom B som reflekterar över när hen inte tänker så mycket på att hen läser om det förenas med intresset eftersom läsningen då sker så automatiserat.

Hur ungdomar uppfattas tar responderande ungdomarna framför allt upp när de får re-flektera över vad de tänker är tips till vuxna som arbetar med läsning och unga kommer det fram att vuxnas syn på ungdomar som en grupp, kan vara ett hinder. Ungdom D ut-trycker det med orden: ”Jag tror att det är viktigt att se bredden i ungdomar, att alla ung-domar är ganska olika som individer med olika behov att fylla”, eftersom hen just upp-fattar att ungdomar ofta ses som en homogen grupp, även fast olikheterna kanske är det mest framträdande. Samtliga ungdomar håller med, där Ungdom E bland annat är den som uppfattar att vuxna ofta tror att alla unga gillar exempelvis samma genre, trots att det uppenbart inte stämmer.

Att istället se ungdomar för det de är – individer i en specifik åldersgrupp – tar flera ungdomar upp som centralt. Flera av de responderande anser, liksom Ungdom F, att vuxna kan sluta ”dra alla över en kam”, även om de är medvetna om att lässtatistik be-skriver en sanningsenlig bild. Flera ungdomar uppfattar att statistik, eller generalisering, kan leda till flera stereotypa bilder av hur vuxna ser på unga, där en skjuts för läsningen istället är att fokusera på de unga som individer. Ett tips till vuxna är till exempel det Ungdom A lyfter fram under beskrivningskategorin som handlar om att låta unga få

”välja vad de vill läsa” då det ofta gör läsningen roligare. Ungdom A tänker sig att de unga då kan välja något som passar dem själva. Ungdom D menar att vuxna exempelvis kan: ”[S]nacka med olika ungdomar [för att få veta] vad de olika behoven är [bland specifika unga]”.

Hur känslan av att ha tid uppfattas som hinder handlar mycket om hur respondenterna ser skolan som någonting som tar mycket av deras tid i anspråk. Ungdomarna talar om att de måste planera upp sin vardag och fritid utefter skolan, och de menar att de främst skoldagar lägger mycket tid av fritiden på att studera. Detta gör att de alla upplever att det är på helgerna de framför allt kan göra vad de vill, där det i utfallsrummet blir klart att det känns givet för flera av ungdomarna att inte läsa då (något de alltså ägnar sig åt till stor del i studierna i veckorna). Responderande ungdomar understryker även att de skoldagar är för trötta för att orka ägna sig åt vad som helst på sin fritid. Vissa nämner att de är trötta redan direkt efter skolan, och andra tar upp att de om inte annat blir trötta av att ha pluggat hemma efter skolan.

Hur känslan av att ha tid istället kan upplevas ge ungas läsning skjuts är till dels Ung-dom D är inne på när hen menar att läsning uppfattas ta tid, och att den tiden då måste tas. De ungdomar som känner att de har tiden att till exempel läsa kvällstid uttrycker att de tar tiden att läsa då, men, som Ungdom F ger uttryck för, så kan den tiden som tas likväl läggas på något helt annat också eller istället. I sammanhanget pratar Ungdom A om att det även kan vara av vikt att få tid att läsa, och att specifikt få tid att läsa det man vill. Inte minst för att få den där läsupplevelsen hen tror kan vara lika avgörande för an-dra som den varit för hen själv en gång i tiden.

27

7 Diskussion och slutsats

Diskussionen består av ett metodkritiskt avsnitt, en resultatdiskussion i relation till huvudsakligen den tidigare forskningen och en huvudsaklig slutsats presenteras i rela-tion till den tredje och sista frågeställningen som rör hur ungas läsning kan förstås uti-från de uppfattningar som presenterats i resultatet. Det är även på sin plats att ge förslag på vidare forskning.