Metod för urval
Allmänt om resultatindikatorer för hållbar stadsutveckling
Hållbar stadsutveckling har, i likhet med miljökvalitetsmålet God be-
byggd miljö, en vid innebörd omfattande sociala, ekonomiska och eko-
logiska aspekter. Av naturliga skäl kommer ett fåtal resultatindikatorer bara ge en begränsad bild av huruvida vi är på väg mot en hållbar stads- utveckling. Icke desto mindre är det av stor vikt att följa pågående urba- nisering och stadsutveckling för att bedöma om stadsutveckling sker på ett hållbart sätt. Om så inte är fallet kan resultatindikatorerna användas som grund för analyser av vilka åtgärder och styrmedel krävs för att nå målen.
Inom uppföljningen av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö har det genom åren vid flera tillfällen presenterats förslag på indikatorer för att bedöma måluppfyllnad. Se exempelvis rapporterna ”Tillståndet i den byggda miljön42, Markanvändningsstatistik och miljömålsuppföljning”43, ”Miljöpåverkan från bygg- och fastighetsbranschen”44) och ”Målmanual för uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö”45).
Data finns tillgänglig och metoder finns utvecklade för flera av de tidi- gare studerade och föreslagna indikatorer. Trots det sker det idag ingen kontinuerlig övervakning och uppföljning av många av dessa parametrar. Den uppföljning som sker genomförs ofta genom enskilda beställningar inom särskilda uppdrag. Det är önskvärt med en mer kontinuerlig över- vakning av indikatorer för hållbar stadsutveckling.
Avgränsningar
De sociala och ekonomiska aspekterna av hållbar stadsutveckling förut- sätts ingå i de andra delar av regeringsuppdraget som rör boendesociala
42
Boverket, Riksantikvarieämbetet, et al. (2013) ”Tillståndet i den byggda miljön”. Dnr: 2218-3867/2013.
43
Statistiska centralbyrån, SCB, (2014). ”Markanvändningsstatistik och miljömålsuppföljning”. Kommande rapport.
44
Boverket (2014c) ”Miljöpåverkan från bygg- och fastighetsbranschen 2014”. Rapport 2014:23.
45
Boverket (2014d) ”Målmanual för uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålet GOD BEBYGGD MILJÖ”. Dnr: 2291-1266/2014.
och socioekonomiska aspekter. Därför har föreslagna indikatorer tonvikt på de miljömässiga och hälsomässiga aspekterna av hållbarhetsbegreppet. Dessa aspekter skapar dock förutsättning för såväl den sociala som den ekonomiska dimensionen. Föreslagna indikatorer utgår i första hand från statistik som redan finns och där uppföljning redan sker i någon form. Begreppet hållbar stadsutveckling innefattar dock flera ämnesområden där det idag inte sker någon regelbuden uppföljning. Exempelvis saknas regelbunden uppföljning av inomhusmiljön. I ”Förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö”46, som Boverket tog fram på uppdrag av regeringen 2014, föreslås en årlig statistikuppföljning på byggnadsbeståndet för att följa upp problem kopplat till fukt och mögel, buller, kemiska ämnen och luftkvalitet. Denna statistik finns inte idag och har därför inte förslagits som resultatindikator i detta uppdrag.
Tillgång till statistik underlag
Statistik/underlag finns idag för de indikatorer vi valt. Vissa kräver dock viss bearbetning och tidsintervallen mellan analystillfällena kan i framti- den behöva ses över.).
Valda indikatorer för att mäta utvecklingen inom
hållbar stadsutveckling
Nedan följer en presentation av föreslagna resultatindikatorer, en kort be- skrivning av deras förtjänster samt hänvisning till rapporter där resultat- indikatorerna beskrivs. Indelningen följer den struktur som används i den fördjupade utvärderingen inom miljökvalitetsmåler God bebyggd miljö som pågår parallellt med detta uppdrag:
• bebyggelsestruktur och transporter
• byggnader och resurshushållning
• god livsmiljö
Indikatorer inom området bebyggelsestruktur och transporter
Indikator: förtätning (befolkningsdensitet)
• Befintlig indikator
• Tätortsgränser uppdateras vart femte år, befolkningsstatistik uppdate- ras årligen
• Tätort, med möjlighet att aggregera till kommun. Resultatet redovisas idag för tätorter med minst 30 000 invånare
• Inte könsuppdelad
46
Boverket (2014b) ”Förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö”. Rapport 2014:32.
Boverket föreslår att förätningsindikatorn redovisas varje år genom att indikatorn utgår från data över tätortsareal som uppdateras vart femte år, och uppdateras årligen med lägesbunden befolkningsdata. Det betyder att tätortsavgränsningen kommer vara den samma under en fem årsperiod, men att antalet boende inom respektive avgränsning kan förändras varje år.
Befolkningsdensitet beskriver antal boende per ytenhet i tätorten. Måttet beror dels på befolkningsströmmar in och ut från tätorten och dels på om tätortsytan utökas eller minskar.
Förändringar i en orts befolkning och areal har betydelse för ortens ut- veckling, dess struktur och funktioner. Fluktuationer i tätortsbefolkning- ens storlek kan påverka hela stadsstrukturen från bostadstillgången, loka- liseringen av funktioner, trafikbelastningen, till trycket på den bostads- nära naturen. Utvidgning av tätortsgränserna bidrar till att avstånden blir större, vilket påverkar resemönster och restid. Befolkningstillväxt i för- hållande till ökad tätortsareal berättar omtätorten glesas ut eller förtätas. Dessa förändringar kräver, i sin tur, olika åtgärder för att den byggda mil- jön ska kunna fungera på ett bra och hållbart sätt för dem som bor och verkar där.47
Indikator: antal arbetsresor uppdelat på färdmedel och körsträcka
• Befintlig indikator
• Uppdateras vartannat år
• Nationell nivå
• Kan fås könsuppdelad mot ersättning
Resultatindikatorn beskriver hur arbetsresor av olika längd fördelas mel- lan personbil, buss, spårburet, till fots/cykel samt övrigt.
Transportinfrastrukturen är viktig för utvecklingen och upplevelsen av den byggda miljön. Efterkrigstidens stadsplanering har tydligt präglats av bilismens utveckling. Tillsammans med dåtidens stadsbyggnadsideal la- des grunden till den stadsstruktur vi har idag, det vill säga en gles stads- struktur som bidrar till ett ökat transportarbete. Hur staden ser ut idag – lokalisering av olika funktioner, utformning av bostadsområden, gatu- rummets gestaltning och skala, luft och ljudmiljön – har påverkats av an- passningen till bilismen. Rörlighet, att kunna på ett enkelt och smidigt sätt förflytta sig från punkt A till punkt B, är ett av de grundläggande
47
Boverket, Riksantikvarieämbetet, et al. (2013) ”Tillståndet i den byggda miljön”. Dnr: 2218-3867/2013.
mänskliga behoven i dagens samhälle. Den glesa stadsstrukturen med större avstånd mellan målpunkterna påverkar valet av transportsätt.48
Indikatorer inom området Byggnader och resurshushållning
Miljöpåverkan från bygg- och fastighetssektorn - indikatorer utsläpp av växthusgaser, energianvändning samt användning av hälso- och miljöfarliga kemikalier
• Befintliga indikatorer
• Uppdateras varje år
• Nationell nivå
• Inte könsuppdelad
Boverket har tagit fram miljöindikatorer som visar bygg- och fastighets- branschens miljöpåverkan på nationell nivå49. Vi föreslår att dessa an- vänds även i detta sammanhang för att följa upp utvecklingen inom god livsmiljö, under området hållbar stadsutveckling.
Boverket har valt ut miljöindikatorer utifrån miljökvalitetsmålen och de ska täcka in branschens mest betydande miljöpåverkan. De ska även vara kommunicerbara och bygga på tillgänglig data. Indikatorerna som ska användas för att följa upp miljömålen är:
• utsläpp av växthusgaser,
• utsläpp av kväveoxider
• utsläpp av partiklar
• energianvändning fossilt bränsle
• energianvändning förnyelsebart bränsle
• användning av hälso- och miljöfarliga kemiska produkter
• uppkommet avfall.
Av dessa har vi valt tre för att följa upp utvecklingen inom byggnader och resurshushållning:
• utsläpp av växthusgaser
• energianvändning uppdelat i fossilt bränsle respektive förnyelsebart bränsle
• användning av hälso- och miljöfarliga kemiska produkter. Miljöindikatorerna visar
48
Boverket, Riksantikvarieämbetet, et al. (2013) ”Tillståndet i den byggda miljön”. Dnr: 2218-3867/2013.
49
Boverket (2014a). ”Bygg- och fastighetsbranschens miljöpåverkan”. [Webbsida] 2014a. Senaste uppdaterad: 2014-09-22 [Hämtad 2015-03-24]; Tillgänglig på:
http://www.boverket.se/sv/byggande/halsa-och-inomhusmiljo/miljoindikatorer/bygg--och- fastighetsbranschens-miljopaverkan/.
0 5 10 15 20 25 19 93 19 94 19 95 19 96 19 97 19 98 19 99 20 00 20 01 20 02 20 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08* 2009 2010 2011 M to n C O 2e
Utsläpp av växthusgaser (inhemsk produktion)
Utsläpp från bygg- och fastighetsbranschen (exkl. uppvärmning) Bygg och fastighetsförvaltning, inkl. uppvärmning
• hur stora utsläppen är från bygg- och fastighetsbranschen,
• hur stor andel av Sveriges totala utsläpp är från bygg- och fastighets- branschen
• de visar utvecklingen över tid – dock är de konjunktur och tempera- turberoende
De trender Boverket sett så här långt är
• att utsläpp av klimatgaser från bygg- och fastighetssektorn minskar då vi tar hänsyn till utsläppen från energin för uppvärmning av byggna- derna
• att utsläpp av klimatgaser från bygg- och fastighetsbranschen ökar om vi räknar bort energin som går till uppvärmningen av byggnaderna
• att branschen står för ca 15 procent av Sveriges totala utsläpp av kli- matgaser (2011)
• att importvaror bidrar till stora utsläpp, de totala utsläppen av växt- husgaser från branschen ökar med ca 120 procent när importvarorna läggs till.
Figur 4. Exempel på redovisning av indikatorn och visar utsläpp av växthusgaser från den inhemska bygg- och fastighetssektorn.
Källa: Boverkets arbetsmaterial.
Indikatorer inom området God livsmiljö
Indikator: indexerad tillgänglighet till livsmedelsbutik, vårdcentral och grundskola, ”Tillgänglighetsindikator”
• Befintlig indikator
• Uppdateras vartannat år
• Förortskommuner till storstäderna, förortskommuner till större städer, glesbygdskommuner, kommuner i glesbefolkad region, kommuner i
tätbefolkad region, pendlingskommuner, storstäder, större städer, tur- ism- och besöksnäringskommuner, varuproducerande kommuner
• Kan troligen fås könsuppdelad mot ersättning
Vi föreslår en indikator som visar tillgänglighet till livsmedelsbutik, vårdcentral, grundskola så som den följs upp av Trafikanalys.
Möjligheter för resor och transporter av gods varierar kraftigt i landets olika delar beroende på geografiska förutsättningar, till exempel avstånd och bosättningsmönster samt skillnader mellan tätortens och landsbyg- dens transportmöjligheter. I propositionen ”Mål för framtidens resor och transporter” (Prop. 2008/09:9350) framhålls att ”för att ta till vara utveckl- ingskraften i alla delar av landet behövs en god tillgänglighet och res- och transportmöjligheter som är anpassade efter lokala och regionala förut- sättningar”.
Myndigheten Trafikanalys har gjort bedömningen att tillgänglighet till arbetsmarknad, service och utbildning är de viktigaste aspekterna i ett regionalt perspektiv. Trafikanalys redovisar ett aggregerat mått av till- gänglighet till livsmedelsbutik, grundskola och vårdcentral i form av ett tillgänglighetsindex ger en samlad jämförbar beskrivning av tillgänglig- het i kommunerna51. Redovisningen görs bland annat i en karta, se figu- ren nedan.
Kommunindelning följer SKL:s indelning och ger en samlad bild av till- gänglighet i form av andelen av befolkningen som bor inom 1 000 meter till tre olika servicepunkter. Indelningen är:
• förortskommuner till storstäderna
• förortskommuner till större städer
• glesbygdskommuner
• kommuner i glesbefolkad region
• kommuner i tätbefolkad region
• pendlingskommuner
• storstäder
• större städer
• turism- och besöksnäringskommuner
• varuproducerande kommuner.
50
Regeringens proposition 2008/09:93 ”Mål för framtidens resor och transporter”. Näringsdepartementet. (2009)
51
Trafikanalys (2014) ”Uppföljning av de transportpolitiska målen”. Rapport 2014:5. Trafikanalys
Figur 5. Exempel på redovisning av indikatorn hämtad ur Uppföljning av de trans- portpolitiska målen (Trafikanalys 2014) sid. 63. Kartan visar Indexerad tillgänglig- het till livsmedelsbutik, skola och vårdcentral inom ett avstånd i vägnätet 1000 meter, 2013.
Indikator: närhet till grönområden
• Befintlig indikator
• Uppdateras vart femte år
• Tätort
Vi föreslår att tillgänglighetsindikatorn kompletteras med närhet till grönområden som bygger på befolkningsstatistik kombinerat med ytor grönområde i tätort.
Närhet till grundläggande service har betydelse för val av bostad och i förlängningen även en hållbar stadsutveckling med korta transportbehov. Närhet och tillgång till grönområden har betydelse ur bland annat ett folkhälsoperspektiv.
Figur 6. Exempel på redovisning av indikator hämtad ur Tillståndet i den byggda miljön (Boverket, Riksantikvarieämbetet et al. 2013), sid 42. Diagrammet visar andel av tätortsbefolkningen med ett grönområde inom 300 meter från bostaden, efter storlek på största område, utvalda tätorter, (10 största samt 3 med högst re- spektive lägst värde) år 2005.
Källa: SCB 2010
Indikator: bullerutsatta bostäder
• Befintlig indikator
• Bullerkartläggning uppdateras vart femte år, befolkningsstatistik upp- dateras årligen
• Tätorter där bullerkartläggning är utförd samt väg, järnväg och flyg- plats
• Inte könsuppdelad
Boverket föreslår att bullerindikatorn redovisas varje år genom att indika- torn utgår från den bullerkartläggning som görs vart femte år, och uppda- teras årligen med lägesbunden befolkningsdata. Det betyder att bullerut- bredningen kommer vara den samma under en fem årsperiod, men att an- talet boende inom respektive riktvärde kan förändras varje år.
EU:s direktiv om omgivningsbuller ställer krav att kommuner med mer än 100 000 invånare samt Trafikverket ska kartlägga buller vart femte år. Genom att analysera dessa kartläggningar tillsammans med bebyggelse- statistik är det möjligt att beräkna antal bostäder i bullerutsatt läge. Trafik, särskilt vägtrafiken, är en stor bullerkälla vid många bostäder. Buller från trafik kan försämra sömn, vila och avkoppling och ge stress samt öka risken för hjärt-kärlsjukdom. Sedan många år finns riktvärden för buller från vägtrafik. Ett av riktvärdena anger att utomhus vid en bo- stads fasad bör den ekvivalenta ljudnivån under dygnet vara högst 55 dBA. Genom beräkningar baserade på geografisk data uppskattas ljudni- våer utomhus vid byggnadens fasad och de kan ge en uppfattning om ut- vecklingen över tid.52
År 2006 överskreds riktvärdet för buller utomhus för 20 procent av be- folkningen, det vill säga cirka 1,7 miljoner personer beräknades vara ex- ponerade för alltför höga ljudnivåer utomhus vid sin bostad. Allt fler ut- sätts för buller från vägtrafiken. Mellan år 2000 och 2006 ökade antalet människor som bor i hus, utanför vilka riktvärdet inte klaras, med cirka 400 000. För drygt hälften av dem som bor i bostäder med för höga ljud- nivåer utomhus ligger bullret strax över riktvärdet, men ökningen av anta- let exponerade är större för de högre ljudnivåerna. Den procentuella ök- ningen är allra högst för boende i områden där ljudnivåerna utanför bo- staden överstiger 65 dBA. Där var ökningen 159 procent mellan åren 2000 och 2006.
Figur 7. Exempel på redovisning av indikator hämtad ur Tillståndet i den byggda miljön, Boverket, Riksantikvarieämbetet, et al. (2013), sid. 49.
Källa: Naturvårdsverket, 2009
52
Boverket, Riksantikvarieämbetet, et al. (2013) Tillståndet i den byggda miljön. Dnr: 2218-3867/2013.
Utvecklingsbehov
Indikatorer inom området bebyggelsestruktur och transporter
Utveckling av indikator förtätning
Indikatorn kan behöva kompletteras med ett kvalitetsmått för att bli rik- tigt bra. Antingen kan man kombinera indikatorn med exempelvis indika- tor för markanvändning eller med något annat kvalitetsmått för att tydlig- göra att rätt sorts förtätning sker i städerna/kommunerna, det vill säga att förtätningen inte sker på bekostnad av allt för stort ianspråktagande av till exempel grönytor.
Antal arbetsresor uppdelat på färdmedel och körsträcka
Boverket föreslår att uppföljning av antalet arbetsresor uppdelat på färd- medel och körsträcka sker varje år i stället för vartannat.
Indikatorer inom God livsmiljö
Tätare uppföljning av indikator närhet till grönområden
Boverket föreslår att uppföljningen av närhet till grönområden ändras till vartannat år för att anpassas till uppföljningen av tillgänglighetsindika- torn.
Referenslista
Arnefur, M. (2014) Bostad sökes. Slutrapport från den nationella
hemlöshetssamordnaren. S2014.01. Socialdepartementet.
Boverket (2006) Var finns rum för våra barn? - en rapport om trång-
boddhet i Sverige. Diarienummer: 212-3079/2003.
Boverket (2007) Etniska hierarkier i boendet. Lägesrapport om
integration. Diarienummer: 219-832/2007.
Boverket (2010) Socialt hållbar stadsutveckling – en kunskapsöver-
sikt. Dnr: 2011-4094/2009.
Boverket (2014a). Bygg- och fastighetsbranschens miljöpåverkan. [Webbsida]. Senaste uppdaterad: 2014-09-22 [Hämtad 2015-03-24]; Till- gänglig på: http://www.boverket.se/sv/byggande/halsa-och-
inomhusmiljo/miljoindikatorer/bygg--och-fastighetsbranschens- miljopaverkan/.
Boverket (2014b) Förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God
bebyggd miljö. Rapport 2014:32.
Boverket (2014c) Miljöpåverkan från bygg- och fastighetsbranschen
2014. Rapport 2014:23.
Boverket (2014d) Målmanual för uppföljning och bedömning av
miljökvalitetsmålet GOD BEBYGGD MILJÖ. Dnr: 2291-1266/2014.
Boverket (2014e) Uppföljning av den sekundära bostadsmarknaden
2013. De sociala hyreskontraktens kvantitativa utveckling åren 2008– 2013. Rapport 2014:36.
Boverket (2015a). Uppföljning av prestationsbaserat stimulansbidrag. Kommande rapport. Dnr 861/2015.
Boverket (2015b) Urbant utvecklingsarbete - tredje och sista delrap-
porten av regeringsuppdraget. Rapport 2015:7. Dnr 395/2014.
Boverket, Riksantikvarieämbetet, et al. (2013) Tillståndet i den byggda
miljön. Dnr: 2218-3867/2013.
Bråmå, Å. (2006a) Studies in the Dynamics of Residential Segregat-
Bråmå, Å. (2006b) ”White flight?”: The production and reproduction
of immigrant concentration areas in Swedish cities, 1990 – 2000. I Urban Studies nr. 43 (7): sid. 1127-1146.
Bråmå, Å., R. Andersson, et al. (2006) Bostadsmarknadens institution-
er och grindvakter i den etniskt segmenterade staden - exemplen Stockholm och Uppsala: Bilaga till Rapport Integration 2005. Integ-
rationsverket.
Cerin, P., L. G. Hassel, et al. (2014) Energy Performance and Housing
Prices. I Sustainable Development nr. 22 (6): sid. 404-419.
Ekonomistyrningsverket, ESV, (2007) Resultatindikatorer – en
idéskrift. ESV 2007:32.
Ekonomistyrningsverket, ESV, (2012) Resultatindikatorer. ESV 2012:41.
Gove, W., M. Hughes, et al. (1979) Overcrowding in the home: an em-
pirical investigation of its possible pathological consequences. I Ame- rican Sociological Review nr. 44: sid. 59-80.
Hillier, B. och J. Hanson (1984) The social logic of space. Hartlett
School of Architecture and Planning. Cambridge: Cambridge Univer-
sity Press
Hyresgästföreningen (2013) Unga vuxnas boende del 1. Hur bor unga
vuxna? Stockholms län 2013. Undersökning från Hyresgästförening- en. Hyresgästföreningen.
Högberg, L. (2013) The impact of energy performance on single-
family home selling prices in Sweden. I Journal of European Real Estate Research nr. 6 (3): sid. 242-261.
Invandrarindex (2015). INVANDRARINDEX - de nya svenskarnas
röst. Senaste uppdaterad: Saknas uppgift [Hämtad 2015-03-04]; Till-
gänglig på: http://www.invandrarindex.se/index.php
IPD (2015). Real estate indexes and data - Sweden. [Webbsida]. Sen- aste uppdaterad: Saknas uppgift [Hämtad 2015-03-13]; Tillgänglig på:
http://www.ipd.com/indexes/index.html?country=Sweden.
Legeby, A. (2013) Patterns of co-presence: Spatial configuration and
social segregation. KTH Royal Institute of Technology.
Mistra Urban Futures, Dela[d] Stad. [Webbsida] Senaste uppdaterad: Saknas uppgift. [Hämtad 2015-03-24]; Tillgänglig på:
Molina, I. (1997) Stadens rasifiering: Etnisk boendesegregation i
folkhemmet. Acta Universitatis Upsaliensis.
Nordström Skans, O. och O. Åslund (2009) Segregationen i stor-
städerna. Stockholm: SNS förlag.
Regeringens proposition 2008/09:93 Mål för framtidens resor och
transporter. Näringsdepartementet. (2009)
Regeringen (2015). Mål och visioner för boende och byggande. [Webbsida]. Senaste uppdaterad: 2015-01-07 [Hämtad 2015-02-20]; Till- gänglig på: http://www.regeringen.se/sb/d/1932/a/251914.
Socialstyrelsen (2010) Social rapport 2010. Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2014). Öppna jämförelser av hemlöshet och utestäng-
ning från bostadsmarknaden. Senaste uppdaterad: Saknas uppgift
[Hämtad 2015-03-04]; Tillgänglig på:
http://www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser/hemloshet.
SOU 1974:17 Solidarisk bostadspolitik. Betänkande av Boende- och
bostadsfinansieringsutredningarna. Bostadsdepartementet. Bostadsde-
partementet (1974)
SOU 1984:36 Bostadskommitténs delbetänkande del 2. Bostadskom- mittén. Bostadsdepartementet (1984)
Statistiska centralbyrån, SCB, (2004) Så bor vi i Sverige. Bostäder,
boendemiljö och transporter 1975–2002. LEVNADSFÖRHÅLL-
ANDEN RAPPORT 107. SCB, Enheten för Social Välfärdsstatistik. Statistiska centralbyrån, SCB, (2014). Markanvändningsstatistik och
miljömålsuppföljning. Kommande rapport.
Thiberg, S. (red.) (1985) Bostadsboken: 22 forskare om bostadsut-
formning. Stockholm. Statens råd för byggnadsforskning.
Trafikanalys (2014) Uppföljning av de transportpolitiska målen. Rap- port 2014:5. Trafikanalys.
Trumberg, A. och J. Håkansson (2012) Socioekonomisk omvandling i
Borlänge 1990-2008 med fokus på bostadsområdet Jakobsgårdarna. Hur påverka omflyttningen befolkningsstrukturen i ett bostadsom- råde? Arbetsrapport Nr. 2012:7. Högskolan Dalarna.