Enligt propositionen ”Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier”
2000/01:130 framgår det att ett nationellt och ett regionalt uppföljnings- och utvär- deringssystem baserat på indikatorer bör knytas till Miljökvalitetsmålen. I dag finns det 4 st indikatorer som hänvisar till miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt (se tabell 5.7). Alla indikatorer går att finna på miljömålsportalen med tillhörande beskrivning (www.miljomal.nu).
Tabell 5.7 Indikatorer, relaterade till uppföljningen av miljökvalitetsmålet skyddande ozonskikt, enligt miljömålsportalen
Indikator Typ Dataleverantör Ansvarig myndig-
het Utsläpp av långlivade klor- bromföreningar och ODP-värde Påverkan, Nationell (delmålet) Naturvårdsverket Naturvårdsverket
Antal fall av hudcan- cer
Konsekvens/Inverkan Nationell och Regio- nal
(huvudmålet)
Socialstyrelsen Statens strålskydds- institut
Antal fall av hudcan- cer (antalet nya fall årligen av hudcancer exklusive melanom och basaliom)
Konsekvens/Inverkan, Nationell och regional (huvudmålet)
Socialstyrelsen Statens strålskydds- institut
Årlig dos av hudska- derelaterad UV- strålning på marknivå
Tillstånd, Nationell (huvudmålet)
SMHI Naturvårdsverket
Effektiviteten och relevansen av de olika indikatorerna varierar när det gäller uppföljningen och utvärderingen av miljökvalitetsmålet skyddande ozonskikt.
5.13.1 Utsläppsindikatorn
Indikatorns fullständiga namn är ”utsläpp av långlivade klor- och bromföreningar och ODP-värde”. ODP (Ozone Destructive Potential) står för den ozonnedbrytande potential en förening har jämfört med CFC-11 (CFC-11 har ett ODP-värde = 1). Syftet med indikatorn är att följa upp delmålet om minskade utsläpp av ozonned- brytande ämnen.
Naturvårdsverket har presenterat en modell för hur mängder och flöden av CFC kan beräknas. Trots den inventering av upplagrade mängder som skett är osäkerhe- terna stora, och målet med den föreslagna beräkningsmodellen är främst att kunna uppskatta utvecklingen av de upplagrade mängderna och utsläppen samt att ge indata till ett par miljöindikatorer. Utsläpp och kvarvarande mängder CFC har beräknats för åren 1990-2010 med utgångspunkt i uppskattade ackumulerade kvan- titeter år 1990. Beräkningarna baseras för isolermaterial på uppgifter om ackumule- rade och använda mängder av CFC från år 1990 (EcoManagement 2002), medan beräkningar avseende köldmedier baseras på uppskattningar av 1995 års totala installerade mängd (Naturvårdsverket 1997). En modell har skapats som beräknar läckaget utifrån kända och uppskattade läckagefaktorer och uppskattad livslängd hos produkterna. Återstående kvantiteter räknas ned med läckage och omhänder- tagna/destruerade mängder. Export av CFC har inom projektet inte kunnat kvanti- fieras, då tillgängliga rapporterade siffror visar på stora skillnader i rapporteringen från olika myndigheter (SCB, Kemikalieinspektionen).
Ett problem med indikatorn är att de data som finns tillgängliga inte represente- rar utsläpp av klor- och brom-utsläpp och ODP-värde utan enbart visar uppskattade nationella utsläpp av CFC.
5.13.2 Indikator för hudcancer (2 st)
Det fullständiga namnen för indikatorerna är; ”Hudcancerfall - malignt melanom” och ”Hudcancerfall - tumör i huden, ej malignt melanom”. Huvudsyftet med indi- katorerna är att följa upp delmålet om hudcancerfall orsakade av solen för miljö- kvalitetsmålet ”Säker strålmiljö”. Ett delsyfte är att följa upp miljömålet Skyddan- de ozonskikt som skall skydda mot skadlig UV-strålning.
För ytterligare information se vidare i underlagsrapporten för miljökvalitetsmå- let Säker strålmiljö.
5.13.3 UV-indikator
Fullständigt namn för indikatorn är ”Årlig dos av hudskaderelaterad UV-strålning på marknivå”. Huvudsyftet med indikatorn är att följa upp miljömålet Skyddande ozonskikt som skall skydda mot skadlig UV-strålning.
Indikatorn räknas fram från mätningar som görs i Norrköping och i Stockholm inom ramen för SMHI:s miljöövervakningsprogram. Dagens indikator visar enbart UV-strålningen över Norrköping och Stockholm som ett nationellt medelvärde. Kopplingen mellan ett förtunnat ozonskikt och ökad UV-strålning är inte helt linjär då andra faktorer som luftföroreningar, molnighet och solaktivitet också påverkar.
Det finns behov för att se över indikatorn då det i dag finns ett ny förbättrad modell (STRÅNG) för UV-strålning som ger en bättre upplösning både i tid och rum. SMHI har på uppdrag av Statens strålskyddsinstitut (SSI) och Naturvårdsver- ket utvecklat modellen. I dagsläget upprätthålls systemet med finansiellt stöd av Statens strålskyddsinstitut. Modellen ger UV-värden för hela Skandinavien med en geografisk upplösning på 11×11 km från 2006, för historiska data är strålningen beräknad med en upplösning på 22×22 km från år 1999. I ett nyligen avslutat pro- jekt för Miljömålsrådet (via SSI) har SMHI tagit fram motsvarande data för perio- den 1980-2000.
5.13.4 Annan uppföljning av tillståndet
Utöver de indikatorer som finns kopplade till miljökvalitetsmålet utförs även annan form av uppföljning som mätning av ozonskiktets tjocklek (totalozon) och halter av ozonnedbrytande ämnen.
5.13.4.1 MÄTNINGAR AV TOTALOZON
I dagens miljöövervakningsprogram för luft ingår det mätningar av ozonskiktets tjocklek vilket syftar till att följa upp miljökvalitetsmålet. Mätningarna utförs av SMHI och har pågått sedan 1991 vid Vindeln och sedan 1988 i Norrköping. Data har god kvalitet och det är värdefullt med en lång tidsserie. Resultaten från mät- ningarna har använts frekvent vid uppföljningen av miljökvalitetsmålet skyddande ozonskikt.
5.13.4.2 MÄTNINGAR AV OZONNEDBRYTANDE ÄMNEN
För uppföljningen av miljökvalitetsmålets punktsats om att Sverige skall verka för naturliga halter av klor- och brom-föreningar görs mätningar av ozonnedbrytande ämnen eller dess nedbrytningsprodukter. Mätningarna utförs av Chalmers tekniska högskola och har pågått sedan 1994 vid Harestua solobservatorium inom ramen för det globala nätverket NDACC (Network for the Detection of Atmospheric Compo- sition Change). Naturvårdsverket har delfinansierat dessa mätningar sedan 2005 och data har använts regelbundet vid den årliga uppföljningen av miljökvalitetsmå- let. Mätningarna ingår dock inte inom den nationella miljöövervakningen.