I det sjätte kapitlet presenteras genomförandet av den uppföljningsintervju som utförts för att stödja studiens resultat.
6.1 Utförande av uppföljningsintervju
För att bygga vidare på studiens resultat genomfördes en uppföljningsintervju med Albin Rännar, Chef för marknadsbevakning på Aktiespararna som arbetat med aktiesparande i 17 år. Vi anser att det är av intresse att få en aktiesparares/ investerares, infallsvinkel på ämnet kring tilläggsupplysningar och dess samband med ersättning till VD för att få ett perspektiv av hur lagändringen påverkat marknaden i praktiken samt för att öka reliabiliteten och validiteten av studiens resultat.
En semistrukturerad intervju genomfördes för att frågorna skulle vara mer allmänt formulerade samt att det gav oss, som intervjuare, en möjlighet till att ställa uppföljningsfrågor till de svar som uppfattades vara extra viktiga (Bryman, 2011). Semistrukturerad intervju var även lämplig då endast ett fåtal enheter skulle undersökas (Bryman & Bell, 2013). En intervjuguide upprättades (Bilaga 3) så att intervjun skulle följa en viss ordning men vi var ändå beredda på att ordningsföljden kunde ändras under intervjuns gång beroende på svaren från respondenten.
Före intervjun skickades ett bekräftelsemail till respondenten angående studiens syfte samt studiens resultat vilket intervjun utgick ifrån. Albin Rännar fick i början av intervjun ta ställning till om han ville vara anonym och om intervjun fick spelas in. Att intervjun spelades in underlättade då vi inte behövde föra lika noggranna anteckningar utan kunde koncentrera oss mer på samtalet (Bryman & Bell, 2013), inspelningen gav även en möjlighet att kontrollera relevanta åsikter i efterhand för att på så sätt minska det subjektiva tolkningsutrymmet.
Intervjun genomfördes via Skype och varade under 30 minuter den 15 maj 2016. Intervjun inleddes med frågor om Rännars arbete samt hur länge han arbetat med aktiesparande för
40
att få en uppfattning om respondenten och hans roll i branschen. Därefter påbörjades intervjun.
6.2 Resultat från uppföljningsintervju
Vid genomförandet av uppföljningsintervjun presenterades resultatet från studien och
Rännarfick sedan reflektera och kommentera resultatet kring att ersättningen till VD
tycks ha ökat. Nedan presenteras en sammanfattning av svaren på respektive fråga.
Påverkar informationen kring ersättningen till Verkställande Direktör din syn på ett bolag?
Ja. Aktiespararna närvarar på ca 500 bolagsstämmor varje år och varje år väljer de ut olika kärnfrågor. I år är fantasilöner, vilket innebär ersättningar, en av kärnfrågorna. Det kan dock vara svårt att jämföra ersättningar då det talas om 10-15 olika typer av ersättningar.
Påverkar informationen kring ersättningen till Verkställande Direktör dina investeringsbeslut?
Ersättning är en viktig del, om någon har tjänat pengar alldeles för lätt skulle det påverka investeringsbesluten.
Anser du att en hög ersättning till Verkställande Direktör kan sända ut signaler till marknaden?
Ersättningen till VD sänder ut både positiva och negativa signaler. Negativa för att det är en kostnad. Ersättningen till VD är dock oftast en liten del av bolagets totala kostnader men de negativa aspekterna som en hög ersättning till VD innebär kan även vara vad de övriga anställda har för åsikter kring att VD i bolaget får en hög ersättning.
Positivt är det när bolaget anställer en ny VD, då är ersättningen ett signalvärde kring att personen är mycket värd, att VD är en stjärna. Tänk er att ett bolag skulle rekrytera Zlatan, om han då får 2 000 000 kronor skulle förmodligen alla tänka att Zlatan är gammal. Om han däremot skulle få 50 000 000 kronor blir det en wow-känsla då han ses som en stjärna. En jämförelse med Zlatan fungerar bra då VD ofta ses som en symbol för företaget, men mindre bra då VD:s arbetsuppgifter är mycket mer otydliga än Zlatans.
41
Vad tror du kan vara orsaken till ökningen i ersättningen till VD?
Det är på grund av transparensen, tror Rännar. Även att rekryteringsprocessen är bakvänd och med det menar Rännar att styrelsen först går ut och intervjuar personen för att se vad bolaget vill ha för typ av VD. Därefter anställs en rekryteringsfirma som tar fram cirka 50 kandidater från början, sedan minskar bolaget ner antalet kandidater till 20 namn, styrelsen kollar av och det blir därefter 10 namn. Vissa är intresserade och vissa passar inte för jobbet, tillslut är det enbart en person kvar. Det är då bolaget och kandidaten börjar förhandla lön.
”Utgallrad bland 50 personer så är du den bästa. Du har en enormt stark förhandlingsposition där när du liksom ska gå in och förhandla lön. Styrelsen har ju backat in i en återvändsgränd och det går inte att ta sig därifrån. Så egentligen kan den här personen säga vilka krav som helst” (Rännar, 2016).
Rännar menar att personerna som blir VD:ar ofta är väldigt framåt, ambitiösa och hungriga. Han menar vidare på att en sådan person också är väldigt duktig på att förhandla lön. Om bolaget då har en styrelse som inte har så mycket att sätta emot uppstår en asymmetrisk förhandlingsposition och det kan ha påverkat att ersättningarna har ökat. Personer som rekryteras till VD-position är enligt Rännar också tävlingsmänniskor. Men hur ska de tävla? Rännar menar att det enda sättet en VD kan tävla mot andra är med sin ersättning och när den blir transparent vill de ha så hög lön som möjligt.
Övriga kommentarer
Aktiespararna tycker generellt att det är bra med transparens. Det är bra när det kommer fram i ljuset, för det ska inte tas beslut bakom lykta dörrar. Alla aktieägare ska ha samma rätt att veta vad som, inom rimlighetens gränser, sker i bolaget. Det ska finnas beslutsunderlag och information så att en vanlig aktieägare ska kunna fatta välgrundade beslut. I det här fallet är det olyckligt att högre transparens har lett till ökade ersättningar dock behöver det inte vara transparensens fel, utan ägarnas fel. De stora ägarna är exempelvis AP-fonden, försäkringsbolag, statliga pensionsbolag och så vidare, vilka har tjänstemän anställda och de gör inte riktigt sitt jobb och det leder till att bolagsledningen driva upp de höga ersättningarna. Storägarna är de som har en rimlig och realistisk
42
möjlighet att sätta emot de höga ersättningarna, det finns idag en obalans i krafterna mellan de som vill kan driva upp ersättningen och de som borde hålla emot.
“Men visst ersättningen går upp och dels är det transparens men sen är det också svaga storägare som inte orkar hålla emot” (Rännar, 2016).
43