seriff-typsnitt inte är det ultimata för ett digitalt format, hen avslutar den meningen med att säga att texten borde ha ett annat typsnitt för att göra informationen mer lättläst och intressant.
“Jag studerar inom marknadsföring, så det är väl lite fusk att jag vet av tidigare erfarenheter, kunskap och kurslitteratur, att typsnitt med klackar inte bör användas på datorskärmar.”
De alla hävdar att textens storlek bör vara större för att göra typsnittet rättvist men att det är ett typsnitt som de känner tillit till då den känns igen sedan innan vilket gör att det känns pålitligt. En respondent ( R-9) menar på att denna typ av typsnitt är igenkännande och van att läsas och gör att läsningen flyter på lätt.
Tre av respondenterna var överens om att de hade velat ha ett annat typsnitt för att det inte skulle kännas som en bok och de känner inte att de blir engagerade av texten.
Uppfattning/upplevelse av webbplatsen
Alla respondenterna som tilldelades Garamond tyckte det var för mycket text. Det såg ut som en PDF-fil eller bok som hade publicerats på webben. En av respondenterna (R-7) sa att de ser ut som något som kommer ifrån ett församlingshem.
“Jag vet inte riktigt, det ser ut som en pdf-fil eller som något som ett församlingshem har gjort för att sprida information.”
Två av respondenterna tyckte att det kändes som att den var kopierad och inklistrad och att ingen lagt ner tid och energi på att göra den rolig och intressant. Alla respondenterna var överens om att det hade behövts rubriker i olika storlekar, tydligare text, det vill säga större kontraster mellan styckena.
När frågan om vad det var som gjorde webbplatsen trovärdig svarade samma respondent att det nog hade att göra med informationen, det vill säga textens innehåll.
“Det är information som jag och säkert många andra känner igen då det är något som man fått lära sig flera gånger genom åren. Därför tror jag att det är det som gör att webbplatsen känns trovärdig eftersom den informationen är något jag känner igen och vet är sant.”
Vidare tror R-9 också att det kan ha att göra med typsnittet. Detta då respondenten är van vid att läsa detta typsnitt i tidningen varje dag, gör det automatiskt trovärdigt och enkelt att läsa. Däremot påpekar samma respondent att det borde vara mer rubriker och bilder, vilket resterande respondenter också svarade.
Respondenterna svarade att de hade valt Futura, när den sista frågan om vilken webbplats/typsnitt de hade valt om de fått välja mellan Courier New, Garamond och Futura. Däremot höll inte R-9 med om detta och kände sig trygg i valet av att behålla Garamond. Däremot hade respondenten kunnat tänka sig att någon av de andra typsnitten (Courier New och Futura) hade kunnat fungera som rubriker, för att få lite variation i texten.
Figur 10.Orden som beskriv webbplatsen enligt respondenterna. Varav orden i de stora cirklarna valdes av fler än en respondent och de små cirklarna valdes en gång. (33 % positivt laddade ord 67 % negativt laddade ord).
4.2 Övergripande resultat och svar på
forskningsfrågor
Det går att hävda att webbdesign generellt spelar stor roll. Dels för att en webbplats ska upplevas som trovärdig men också för att användaren ska stanna kvar på sidan. Har en webbplats bra webbdesign uppfattas den som säker och professionell. En av respondenterna utvecklade sitt svar och sa ”hade webbplatsen sett ut att komma ifrån tidigt 90-tal hade jag blivit lite rädd och inte velat vara kvar på sidan”. En annan var också inne på samma spår det vill säga att denna respondent hade valt att lämna en webbplats om designen är bristfällig eller ser omodern ut. Vad just omodern enligt respondentens mening innebär framgick inte under intervjun. Dock fanns det en respondent som istället menade att hen hade valt att stanna kvar på en webbplats om informationen är av intresse eller är viktigt för respondenten och som kanske inte går att hitta någon annanstans.
En annan respondent menade att hen inte aktivt tänker på webbdesign, men tror att ens uppfattning undermedvetet tänker på grafiska element och att det i sin tur då blir en mycket viktig aspekt. Gällande trovärdighet hos en webbplats fanns det några respondenter som antog att det kanske inte spelade någon större roll om informationen de sökte upp inte handlade om något livsviktigt för att det ska uppfattas som trovärdigt. Vidare hävdade två respondenter att genom att ha förkunskap om ämnet kunde de själva avgöra om informationen var trovärdig eller inte.
Intervjuformulären innehöll en sista fråga som visades ihop med en webbplats utan webbdesign varpå frågan löd ”Hur pålitlig anser du att en webbplats är med lite/utan webbdesign?”. En av respondenterna (R-7) svarade att hen tyckte webbplatsen såg väldigt oprofessionell ut och tyckte att bilden med eld på gjorde att hen blev nervös. Intervjuaren drog slutsatsen att respondenten inte alls reagerat på själva texten utan fick ställa en följdfråga om hur hen upplevde texten. Med tanke på att vi innan intervjun berättat för varje respondent att vi undersöker läsbarheten på en webbplats var det intressant att se att R-7 inte uppmärksammade texten alls vid första anblick utan såg bara bilden.
4.2.1 Forskningsfrågor
“Hur påverkas uppfattningen av informationens innehåll och läsbarhet?” Enligt den undersökning som utförts i detta arbete anses ett sans-seriff typsnitt vara mer lättläst på den utformade webbplatsen och dess innehåll. Dock är detta en stor debatt som pågår hela tiden då det finns många delade åsikter. För denna studie går det dock att svara på studiens första forskningsfråga huruvida uppfattningen av informationens innehåll och läsbarhet påverkas. Av resultatet går det att sammanfatta att läsförståelsen på skärm absolut kan påverkas beroende på vilket typsnitt som används. Med tanke på att sex av de tio respondenter hade valt ett annat typsnitt än det de blivit tilldelade med anledning av att valet av det nya typsnittet ansågs vara mer lättläst och tilltalande. Av dessa sex respondenter valde fem stycken typsnittet Futura och den sjätte valde Garamond. De fyra återstående respondenterna som valde samma typsnitt som innan, blev alla tilldelade Futura. Av detta skulle det gå att dra som slutsats att Futura var det typsnitt som upplevdes mest lättläst och tydligast. Däremot tyckte 4 av de som blivit tilldelade typsnittet Garamond att det var ett typsnitt som känns igen sedan tidigare och att de därför kände sig trygga att läsa det typsnittet och ansåg att det absolut var lättläst. Dessutom går det också att hävda från resultatet att textstorlek, radavstånd, rubriker och kontraster spelar stor roll för läsbarheten.
“Hur påverkar typsnitt användarens uppfattning/upplevelse av en webbplats?”
För att svara på studiens andra forskningsfråga hur typsnitt påverkar användarens uppfattning/upplevelse av en webbplats visade det sammanställda resultatet att respondenterna var överens om att en webbdesigner bör tänka på att använda sig av design i alla dess former, det vill säga grafiska element, länkar, knappar, bilder men framförallt en väl utformad text. Med en väl utformad text menade respondenterna att valet av typsnitt inte bara påverkar läsbarheten utan också påverkar upplevelsen och uppfattningen av en webbplats. Med tanke på att en del associerade typsnittet Garamond med att läsa en bok ansåg de att det inte var lämpligt för denna typ av text på webben. Medan några associerade samma typsnitt med att det ser ut att komma från en myndighet vilket gav dem en tillit till webbplatsen och textens innehåll.