Vidare forskning

I och med denna studies avgränsningar, det vill säga valet av typsnitt, antal typsnitt som är granskade och testade, antalet valda respondenter med mera hade vidare forskning inom ämnet kunnat fördjupas. Vidare forskning hade kunnat göras på flera typsnitt eller också en djupare forskning kring de tre valda typsnitten i vår studie. Det hade även varit till studiens fördel om urvalet av respondenter hade varit större för att få fler synvinklar och ett ännu bredare resultat. Av resultatet och vad tidigare forskning kommit fram till gällande typografi på webben ihop med läsbarhet är det inte entydiga svar. Det påstås en hel del olika saker om vilken typsnittsfamilj som är mest lämplig på webben. Därför skulle forskning om digitala skärmar också kunna göras för att förnya förståelsen för hur användandet av skärmar fungerar idag och därför troligtvis komma fram till en del intressanta resultat. Samtidigt för att också kunna i digitala kontexter referera till användbarhet. Med tanke på hur mycket de digitala skärmarna ändras över tid anser vi att detta ämne är något som alltid kommer vara aktuellt och intressant. Utvecklingen kommer troligtvis att fortsätta i samma takt som den gjort hittills om inte snabbare. Därför tror vi att typografi kommer ha stor betydelse även i framtiden och att det bör forskas inom området med jämna mellanrum för att följa med i utvecklingen.

6 Referenser

Alvesson, M (2011). Intervjuer  : genomförande, tolkning och reflexivitet (1. uppl.). Malmö: Liber.

Amare, N & Manning, A. (2012). Seeing typeface personality: Emotional responses to form as tone. ​IEEE Xplore Digital Library Professional Communication Conference (IPCC)​, IEEE International [2158-091X], 1 -9.

Amdur, D. (2007). ​Typographic design in the digital studio: Design concepts. Clifton Park, NY: Thomson/Delmar Learning

Armbruster, B. B. (1977). ​Matching readers and texts: The continuing quest​. In Lapp, D., Flood, J., & Farnan, N., (Eds.), ​Content area reading and learning (3rd ed.). New York: Erlbaum.

Backman, Jarl (2016) ​Rapporter och uppsatser. 3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Bergström, B. (2016) ​Effektiv visuell kommunikation: om nyheter, reklam, information och profilering i vår visuella kultur. 11., [uppdaterade och utök.] uppl. Stockholm: Carlsson.

Berryman, G. (1984). ​Notes on graphic design and visual.​ Los Altos, CA: Kaufman. Björkvall, A. (2009). ​Den visuella texten: Multimodal analys i praktiken ​(Ord och

stil, 40). Stockholm: Hallgren & Fallgren.

Brumberger, E. (2003). The rethoric of typography: the persona of typeface and text. Technical Communication.​ ​50(2)​, 206-223.

Bryan, M. (1996). ​Digital typography sourcebook.​ Canada: John Wiley & Sons, Inc. Christensen, L. (2010). ​Marknadsundersökning: En handbok ​(3. [uppdaterade] uppl.

ed.). Lund: Studentlitteratur.

Cooper, A. (2004). ​The inmates are running the asylum: Why High-Tech Products Drive Us Crazy and How to Restor the Sanity. ​Indiana: Sams publishing. Cousins, C. (2013). Serif vs. Sans Serif Fonts: Is One Really Better Than the Other?

Hämtad 20 april, 2019, från Design Shack.

http://designshack.net/articles/typography/serif-vs-sans-serif-fonts-is-one-reall y- better-than-the-other/

Denscombe, M. (2018). ​Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna​. Fjärde upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Falk, V. (1989). ​Bokstavsformer och typsnitt genom tiderna. ​Stockholm: Ordfront. Funka. (2015). ​Typsnitt. ​Hämtad 18 april, 2019, från Funka,

http://www.funka.com/design-for-alla/information-webb-och-it/ rekommendationer/typsnitt-och-tillganglighet/

Garfield, S. (2012). ​Precis min typ: en bok om typsnitt.​ Stockholm: Forum.

Gunning, T. (2003). The role of readability in today's classrooms. ​Language Disorders, 23(3),​ 175–188.

Hellmark, C. (2006). ​Typografisk handbok​. 5 uppl. Stockholm: Ordfront Hyndman, S. (2016). ​Why fonts matter. ​Virgin Books

Jacobs, M. (2017). ​Courier New font family. ​Hämtad 5 maj, 2019, från Microsoft, https://docs.microsoft.com/en-us/typography/font-list/courier-new

Johansson, K., Lundberg, P., & Rydberg, R. (2008). ​Grafisk Kokbok: Guiden till Grafisk Produktion. ​3 uppl. Malmö: Bokförlaget Arena

Lewis, C. & Walker, P. (1989). Typographic influences on reading. ​British Journal of Psychology.​ ​80​, 241-257.

Li, Y. & Suen C.Y. (2010). Typeface personality traits and their design characteristics. Proceeding. ​DAS '10 Proceedings of the 9th IAPR International Workshop on Document Analysis Systems, ​231-238​. doi: https://doi-org.proxybib.miun.se/10.1145/1815330.1815360

Linotype. 2019. ​Just what makes a” garamond” a garamond? ​Hämtad 4 april, 2019, från​ ​linotype.com​, https://www.linotype.com/3474/garamond-font-feature.html Mackiewicz, J., & Moeller, R. (2004). Why people perceive typefaces to have

different personalities. ​IPCC 2004: Communication frontiers (proceedings of the 2004 IEEE International Professional Communication Conference)​, 304-313. doi: 10.1109/IPCC.2004.1375315

Mills, C. & Weldon, L.J. (1987). Reading text from computer screens. ​ ​ACM

Computing Surveys (19)4.

http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.513.2691&rep=rep 1&type=pdf

Molich, R. (2002). ​Webbdesign med fokus på användbarhet : Studentlitteratur.

Nielsen, J. (2012). ​Usability 101: Introduction to Usability. ​Human computer Interactions.​ Hämtad 26 juli, 2019 från Nielsen Norman Group:

https://www.nngroup.com/articles/usability-101-introduction-to-usability/

Olsson, M. (2018). Vad är informationsarkitektur?. Hämtad 3 augusti, 2019 från

Dress for success:

http://webbred1.utb.hb.se/~s182489/wp/index.php/informations-arkitektur/vad-ar-informationsarkitektur/

Patel, R & Davidson, B (2011) ​Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Peck, W. (2003). ​Great web typography.​ New York: Wiley.

Poole, A. (2012). ​Which are more legible: Serif or Sans Serif typefaces? Hämtad 18 april, 2019, från Alex Poole, User experience consultant, http://alexpoole.info/blog/which-are-more-legible-serif-or-sans-serif-typefaces/ Rosenfeld, L., Morville, P., & Arango, J. (2015). ​Information Architecture: For the

Web and Beyond. ​O´Reilly Media.

Sandin, C. (2018). ​Rätt typsnitt och rätt teckenfärg. Hämtad 25 april, 2019, från

Republic Factory AB,

https://www.republic.se/artiklar/ratt-typsnitt-och-ratt-teckenfarg/

Shaikh, A. D., Chaparro, B. S., & Fox, D. (2006). Personality of Cleartype Fonts. Proceedings of the Human Factors and Ergonomics Society Annual Meeting, 50(17), 1834-1838. ​https://doi.org/10.1177/154193120605001725

Sharp, H., Preece, J., & Rogers, Y. (2015). Interaction design : beyond human-computer interaction​ (4th ed.). Chichester: Wiley.

Sundström, T. (2005). ​Användbarhetsboken: bästa sätt att göra fungerande webb.​Studentlitteratur.

Söderström, J., & Sundström, T. (2002). ​Vad är informationsarkitektur​? Hämtad 15 april, 2019, från På kornet,​ ​http://kornet.nu/iarkitekt.shtml#seven

Tarasov, D. A., Sergeev, A. P., & Filimonov, V. V. (2015). Legibility of textbooks: a literature review. ​Procedia - Social and Behavioral Sciences, volym(174), 1300-1308. doi: https://doi.org/10.1016/j.sbspro.2015.01.751

Vetenskapsrådet. (2002). ​Forskningsetiska principer inom

humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning​. Hämtad 15 april, 2019, från Vetenskapsrådet, ​http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Wackå, F. (2009). ​Webbredaktörens handbok: Skapa värdefullt innehåll för webb och intranät. Stockholm: No Digit Media.

Wodtke, C. (2014). ​Towards a New Information Architecture. The Rise and Fall and Rise of a Necessary Discipline. ​Hämtad 1 maj, 2019, från A Medium Corporation,

https://medium.com/goodux-badux/towards-a-new-information-architecture-f3 8b5cc904c0

Woods, R. J., Davis, K., & Scharff, L. V. F. (2005). Effects of typeface and font size on legibility for children. ​American Journal of Psychological Research, 1(1), 86-102.

Wurman, S. R. (2000). ​Information Anxiety 2. ​2nd edition. Hayden/QUE.

W3schools. (2019). ​Css tutorial. ​Hämtad 30 april, 2019, från ​ w3schools.com​, https://www.w3schools.com/css/default.asp

Österberg, M. (2016). ​Webbstrategi för alla. ​Göteborg​: ​Intranätverk.