EXAMENSARBETE I INFORMATIONSARKITEKTUR, INRIKTNING WEBBREDAKTÖR AKADEMIN FÖR BIBLIOTEK, INFORMATION, PEDAGOGIK OCH IT
2019
Hur typsnitt kan tolkas och uppfattas på webben
En studie om typsnitt och deras påverkan på informationens
läsbarhet och hur typsnitt uppfattas på en webbplats
ANNA PAULSSON
FILIPPA STÅLHEDEN
© Anna Paulsson & Filippa Stålheden
Mångfaldigande och spridande av innehållet i detta arbete – helt eller delvis – är förbjudet utan medgivande.
Svensk titel: ”Hur typsnitt kan tolkas och uppfattas på webben” – En studie om typsnitt och deras påverkan på informationens läsbarhet och hur typsnitt uppfattas på en webbplats
Engelsk titel: ”How a font can be interpreted and perceived on the web” – A study about fonts and their impact on information readability and trust on a website
Författare: Anna Paulsson
Filippa Stålheden
Färdigställt: 2019
Abstract: The purpose with this essay was to investigate if the choice of font has an impact on the content, readability and on the user-experience. Garamond, Futura and Courier New was chosen after research. In addition, a survey was conducted in which we interviewed a group of people about their thoughts on web design and information on the web and a readability test was also implemented. The study is an empirical study with the aim of finding out opinions and values regarding the use of typography. The results of the survey are presented in form of texts with quotes. The result from the survey is that the font can have an impact. How the information is placed and how it is presented is extremely important. For a user to remain on the website and read, it must be appealing and easy to read.
The result also shows that typography combined with other graphic design is preferable. The typography speaks for itself, but there is more that affects the perception and readability. The study shows that the font has an impact on the experience of the website, but the respondents’ answers claim that it also depends on the combination of graphic design, and that it together creates how the website is interpreted . It can be stated that the typography has some more significance than just the verbal language.
Nyckelord: Typografi, Typsnitt, Informationsarkitektur, Läsbarhet, Seriff, Sans-seriff, Webbtypografi
Innehållsförteckning
1 INTRODUKTION 1
1.1 BAKGRUND 1
1.2 PROBLEMSTÄLLNING 4
1.3 SYFTEOCHFRÅGESTÄLLNINGAR 4
1.4 AVGRÄNSNINGAR 4
2 TIDIGAREFORSKNINGOCHCENTRALABEGREPP 5
2.1 VADÄRTYPOGRAFI? 5
2.2 TYPOGRAFINSHISTORIA 5
2.3 TYPSNITTSFAMILJEROCHKARAKTÄRSDRAG 6
2.4 TYPOGRAFIPÅWEBBEN 7
2.5 TREVÄLKÄNDATYPSNITT 8
2.5.1 Courier New 8
2.5.2 Futura 8
2.5.3 Garamond 8
2.6 LÄSBARHET 9
2.7 SAMMANFATTNINGOCHANALYTISKTREDSKAP 10
3 METOD 10
3.1 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 10
3.2 URVAL 12
3.3 GRANSKNINGOCHVALAVTYPSNITT 13
3.4 UTVECKLINGAVPROTOTYPER 14
3.5 ETISKAASPEKTER 16
3.5.1 Forskningsetiska principer 16
3.6 BEARBETNINGOCHANALYSAVDATA 17
4 RESULTAT 18
4.1 SVARPÅFORSKNINGSFRÅGOR 18
4.2 RESULTATAVKVALITATIVADATA 19
4.2.1 Courier New 19
4.2.2 Futura 21
4.2.3 Garamond 22
4.3 SAMMANFATTNINGAVRESULTAT 24
4.4 RELIABILITETOCHVALIDITET 25
4.5 STUDIENRELEVANS 25
5 DISKUSSIONOCHSLUTSATSER 26
5.1 KRITISKREFLEKTION 27
5.1.1 Intervjuformulären 27
5.1.2 Webbplatsen 27
5.1.3 Implikationer och begränsningar 27
5.2 VIDAREFORSKNING 28
6 REFERENSER 29
BILAGA A: SAMTYCKESBLANKETT 31
BILAGA B: INTERVJUFORMULÄR 34
BILAGA C: PROTOTYPER 36
1 Introduktion
En stor del av den svenska möbelkedjan IKEA:s framgångar har varit deras varumärkesstrategi, för visst har flera av oss stött på den blåa byggnaden med de gula bokstäverna på platser världen över. Deras signaturtypsnitt/logotyp känns igen och typsnittet är en integrerad del av varumärket. Typsnittet som IKEA använder är justerat speciellt för företaget och har rötter från det anrika typsnittet Futura. För 10 år sedan valde möbelföretaget att byta ut signaturtypsnittet till ett typsnitt som utvecklades av Microsoft för att ge en högre läsbarhet på datorskärmar än på papper. IKEA valde alltså att istället använda sig av typsnittet Verdana för att det enligt IKEA:s taleskvinna Monika Gocic ses som ett mer funktionellt och flexibelt typsnitt och som kan användas i många olika sammanhang (Garfield, 2012). Att ett typsnitt kan skapa ett sådant stort uppror och göra att flera tusen människor skrev på en lista i protest i hopp om att det gamla typsnittet skulle tas tillbaka. Detta är den främsta anledningen till att vi vill fördjupa oss i hur val av typsnitt kan påverka oss och även påverka läsbarheten på webben. Enligt Wackå (2009) är valet av typografi en avgörande del för designen av en webbplats då bara typografin i sig förmedlar ett budskap. En bra typografi ska vara funktionell och göra texten tillgänglig och inte undangömma de budskap som författaren ihop med texten vill förmedla (Björkvall, 2009).
1.1 Bakgrund
Typografi och estetik är en del av grafisk design och kan diskuteras vidare inom begreppet informationsarkitektur. Informationsarkitektur går att tolka på olika sätt men främst handlar det om hur information organiseras och är tillgänglig för att göra nytta. Det är nödvändigt att göra det enkelt för användare att dels hitta det de söker efter samt dels förstå innebörden av texten.
Rosenfeld, Morville och Arango (2015) menar att för att få användaren att hitta och förstå innehållet på en webbplats är det viktigt att jobba med struktur, tydlighet och viktigast av allt användarupplevelse.
I enlighet med detta senare viktiga syfte, det vill säga användarupplevelsen, beskriver Söderström och Sundström (2002) informationsarkitektur på ett sätt som argumenterar för hur estetiken (däribland typografi) har betydelse för att förstå en webbplats innehåll och kontext som i sin tur skapar en god användarupplevelse. Söderström och Sundström (2002) anser att informationsarkitektur är det sammanfattande namnet för gränssnittet på en webbplats och hur webbplatsen ska byggas för att användaren ska hitta det den söker. De jämför begreppet informationsarkitektur med en byggnad där informationsdesign, interaktionsdesign och grafisk design är tre tillhörande
4
delar. Söderström och Sundström (2002) menar att en webbplats behöver en grund att stå på och även innehålla olika sidor som ska rymma all information som är väsentlig för vardera sida och dessutom vara sammanhängande (informationsdesign). En webbplats ska dessutom vara tilltalande, det vill säga ha en bra grafisk design som Söderström och Sundström (2002) menar kan efterliknas med en byggnads fasad. Till sist finns det även element på en webbplats som vi användare måste interagera med, exempelvis länkar och knappar, vilket är det som kallas för interaktionsdesign.
Vad informationsarkitekterna Söderström och Sundström (2002) vill komma fram till i sin teori är att dessa tre delar, informationsdesign, interaktionsdesign och grafisk design är något som en informationsarkitekt bör ha ansvar för på ett övergripande plan för att skapa en helhet på en webbplats. En annan del i deras teori är att arkitektyrket både är estetiskt och tekniskt eller med andra ord, användbart. Deras teori om att informationsarkitekturen gör sig bäst med en kombination av interaktionsdesign och informationsdesign argumenterar för vårt antagande. Varpå vårt antagande är att grafisk design kan påverka hur innehållet på en webbplats kan uppfattas och vilken känsla webbplatsen kan förmedla, vilket vi därför anser är en viktig aspekt inom informationsarkitektur. Därför anser vi att vårt antagande samspelar med Söderström och Sundströms (2002) teori och att det går att koppla till vår forskningsfrågor huruvida typsnittet påverkar informationens kontext och läsbarhet.
Dessutom finns det en del andra teorier och definitioner som tillsammans kan stärka vårt antagande. Där bland annat Wurman (2000) beskriver informationsarkitektur som en kombination av grafisk design och informationsdesign där det som är komplext görs tydligt samt också gör att information blir förstådd av användarna. Wurman (2000) talar dock väldigt lite om interaktionsdesign, det vill säga hur ett system bör utformas, vilket Söderström och Sundström (2002) hävdar är en brist i Wurmans definition då han missar helheten eftersom gränssnittet inte kommer till sin rätt utan bra interaktionsdesign. Däremot kan Wurmans pedagogik ihop med Coopers interaktion, som är en annan informationsarkitekt, komplettera varandra väl.
Cooper (2004) fokuserar mer på interaktionsdesign och ser sig själv som länken mellan det tekniska och användarna. Däremot ligger inte hans fokus på att det ska vara lättillgängligt och enkelt navigerbara. Informationsarkitektur är en relativt nytt ämne, vilket innebär att informationarkitekturens definition kontinuerligt utvecklas och förklaras på nya sätt. Det är viktigt att påpeka att Wurman, Söderström och Sundström är äldre källor vilket skall has i åtanke när informationsarkitekturen förklaras och diskuteras.
5
Däremot läggs det fokus på lättillgänglighet och navigering i Rosenfeld et al.
(2015) definition av informationsarkitektur. Rosenfeld et al. (2015) hävdar med sin teori att en informationsarkitekt designar för att användarna ska hantera och hitta information snabbt och lätt genom att organisera, märka och erbjuda navigationer och söksystem i olika utföranden. Vilket gör att de också enligt Söderström och Sundström (2002) teori hamnar utanför interaktionsdesign-området. Det finns alltså inte en bestämd definition av informationsarkitektur och det verkar finnas en hel del olika varianter. I USA kallas en variant för “West Coast”-varianten som stödjer vår tolkning och teori, vilket är att informationsarkitektur och grafisk design står varandra nära, och då brukar det talas om begreppet användarupplevelse (Wodtke, 2014).
Figur 1. Söderström och Sundströms (2002) modell över deras teori.
Även om dessa källor är aningen daterade finns det ändå företag som arbetar efter Söderström och Sundströms (2002) teori vilket vi anser stärker deras definition av ämnet och går därför att använda som argument för hur vi kopplar typografins betydelse till IA (informationsarkitektur). Exempelvis använder sig ett företag av Söderström och Sundströms (2002) definition av begreppet informationsarkitektur på sin webbplats. Varpå Martin Olsson (2018), VD på företaget och som tidigare arbetat med Söderström och hans synsätt på informationsarkitektur och förklarar på sin webbplats att de arbetar med informationsarkitektur som en kombination av informationsdesign, interaktionsdesign och grafisk design.
6
Sammanfattningsvis framgår det av källorna att grafisk design anses ha betydelse för informationsarkitekturen. Enligt Rosenfeld et al. (2015) så förstår människor saker och ting i relation till något annat. Eftersom allt är relaterat till varandra är det viktigt vad som finns på webbsidan även visuellt. Ingenting står för sig själv allt finns i ett sammanhang. Vilket leder diskussionen vidare till varför typografi och valet av typsnitt spelar roll. Sarah Hyndman (2016) som delvis arbetar som typograf skriver att ett ord blir så mycket mer med hjälp av ett typsnitt. Ett skrivet ord kan förmedla ett sammanhang, en känsla eller en personlighet. Li och Suen (2010), Mackiewicz och Moeller (2004) och Sheikh, Chaparro och Fox (2006) stärker även dem i antagandet att olika typsnitt framkallar olika typer av känslor och kan både stärka men också minska betydelsen av en text budskap. Ett typsnitt kan till exempel både ha egenskaper och inge en känsla till den som läser bokstäverna. Det kan vara egenskaper som glad, lekfull, allvarlig, intellektuell eller professionell. Görs det dessutom rätt val av typsnitt med rätt egenskaper för en viss situation kan det dessutom gynna exempelvis ett företag.
Undermedvetet kan ett typsnitt förstärka eller förminska det skrivna ordet. I samband med amerikanska presidentvalskampanjen 2008 spelade typsnittet en viss roll. John McCain valde typsnittet Optima som är ett 50-tals typsnitt som enligt Björkvall (2009) inte handlar om förnyelse och nystart. Barack Obama som vann presidentvalet valde typsnittet Gotham, vilket lanserades år 2000.
Gotham har inspirerats av det rejäla typsnittets former och känns igen från New Yorks gator. Enligt Gothams skapare är typsnittet ”bestämt, vänligt och självsäkert” (Björkvall, 2009). Ovanstående visar att typsnitt har olika betydelsepotential.
1.2 Problemställning
Att en informationsarkitekt har som uppgift att bringa ordning i den stora mängd information som kan finnas på en webbplats gör att deras jobb blir att märka upp informationen så det blir möjligt att få webbplatsen och andra informationskällor att samverka, det vill säga att webbplatsen alltid är aktuell och relevant (Österberg, 2016). Vi tror att det därför krävs att informationen inte bara är välstrukturerad och navigerbar. Utan också lättläst och användarvänlig samtidigt som den tilltalar användaren på ett estetiskt sätt.
Enligt Sundström (2005) är det viktigt att navigationen är välgjord för att en användare ska bli en mer verksam användare av en webbplats. För de flesta webbplatser brukar målet oftast vara att göra sidan enkel att navigera på och för att användaren enkelt ska kunna utföra sina uppgifter. Däremot menar
7
Nielsen (2012) att det även bör finnas plats för design på webbplatsen eftersom det kan underlätta och hjälpa webbplatsens navigation och leda användaren rätt. Att använda rubriker, olika textstorlekar och liknande för att ytterligare strukturera och göra informationen tydlig vore därför ingen nackdel, vilket även Molich (2002) hävdar kan underlätta läsningen för användaren. Kan användaren dessutom inte tydligt läsa det som står kan en webbplats informationsarkitektur spela mindre roll. Nielsen (2021) hävdar att läsbarheten är användbarhetens högra hand och eftersom webbplatser utgörs av mestadels text anser vi att även typografin kan spela roll för läsbarheten. Att lägga omtanke på typografin är något som även Sundström (2005) styrker.
Enligt vårt påstående anser vi att det bör finnas ett tydligare sambandet mellan informationsarkitektur och grafisk design och vill därför undersöka om vårt påstående stämmer, det vill säga om typografi spelar roll för läsbarheten och användarens upplevelse av en webbplats. Med anledning att Molich (2002) även uppger att en användbar kommunikation gör sig bättre i kombination med grafisk design.
Dessutom går det att sammanfatta efter att ha läst tidigare forskning och litteratur om ämnet att användandet av typsnitt på webben kontra tryckt format är annorlunda idag än det varit tidigare. Tidigare var det ”bestämt” vilken typsnittsfamilj som skulle användas vid olika sammanhang. Det vill säga regler som att seriffer används i exempelvis tryckt format, som böcker och liknande.
Det sägs alltså att seriffer anses vara bäst för läsbarheten om det används i längre löpande text och tvärtom när det kommer till webben. Att det är sans-seriffer som ska användas där för att uppnå bäst läsbarhet. Däremot finns det många som inte tror att det beror på det, utan att det beror på att det är så det ”alltid” har varit och att vi är vana vid att det ”ska” vara så här. Men däremot finns det givetvis skäl till varför seriffer lämpar sig bäst för läsbarheten och det beror på deras så kallade ”fötter” (Hellmark, 2006). Enligt Hellmark (2006) kallas de för klackar och gör att ögat har lättare att följa texten då klackarna skapar en baslinje att luta ögat mot.
Även om litteraturen säger att det är klackarna som gör att den typsnittsfamiljen är mer lättläst så finns det trots de som menar att sans-seriffer är bättre på webben. De argument som tidigare förts för att styrka detta påstående var att det var på grund av den sämre upplösningen som skärmarna hade förr. Vilket är något som Poole (2012) berättar mer om och menar att ett sans-serifftypsnitt är mer enkla linjer och inte lika avancerade som serifferna och att de därför följer skärmens pixlar bättre. Dessa påståenden blir dock problematiska i dagsläget då skärmens upplösning är betydligt bättre och går att använda vilka typsnitt som helst på. Tidigare fanns det bara ett fåtal att välja
8
mellan som standardtypsnitt. Därför bör det inte vara ett problem att använda seriffer på webben. Att gå på argumentet att det skulle bero på upplösningen håller kanske inte riktigt längre och andra menar istället att det kan bero på vana, syfte, sammanhang, känsla och/eller användning (Hellmark, 2006).
För att se om typsnitt påverkar användarens uppfattning av innehållet och webbplatsen, samt om valet av typsnitt skulle påverka informationens läsbarhet måste området undersökas. Frågan blir därför hur användare uppfattar olika typer av typsnitt i ett och samma sammanhang på en egentillverkad webbplats och i vilken utsträckning de påverkar användarens läsbarhet och upplevelse på webbplatsen.
1.3 Syfte och forskningsfrågor
Syftet med denna studie är att undersöka om och isåfall hur typsnitt påverkar textens innehåll, läsbarhet och/eller en känsla hos en grupp användare.
Följande forskningsfrågor kommer att besvaras:
● Beroende på valet av typsnitt, hur påverkas uppfattningen om informationens innehåll och läsbarhet?
● Hur påverkar typsnitt användarens uppfattning/upplevelse av en webbplats?
1.4 Avgränsningar
Det finns en del avgränsningar i studien vilket är själva formgivningen av typsnittet. Storleken och färgen kommer inte att undersökas vilket innebär att hänsyn inte tas till dessa parametrar då kandidatuppsatsen skulle bli för omfattande. Även parametrar som att typsnitt kan ha olika radavstånd, vikt och variation, som exempelvis ”fet" och "kursiv” kommer inte heller att undersökas utan fokus kommer ligga på typsnitt som definieras som reguljär. Vidare kommer typsnitt på webben i detta arbete att syfta på och definieras som typsnitt på främst brödtext men också rubriker då det oftast är det som läggs märke till i första hand i navigationen på en webbplats.
9
2 Tidigare forskning och centrala begrepp
2.1 Vad är typografi?
Två centrala begrepp i denna studie är typografi och typsnitt och det kan beskrivas som bokstävers formgivning (Johansson, Lundberg & Rydberg, 2014). Samt att det handlar om konsten att utforma texter på både skärm och i tryckt form som i sin tur syftar på att göra texten så lättläst som möjligt och samtidigt vara estetiskt tilltalande för läsaren. Inom typografi finns det dessutom olika grupper av typsnitt, där de vanligaste är seriffer och sans-seriffer, vilket är de två grupper som fokuseras på i denna studie. Det som utgör själva typsnittet är kombinationen av form, tecken och siffror som i sin tur formar ett budskap (Garfield, 2012).
Att tänka på vid utformandet av en text är att den bör vara välformulerad och intressant men något som också är viktigt att förstå är att ett ord/text också kan förmedla både ett sammanhang, en känsla eller en personlighet. Ett ord som förmedlas via ett utvalt typsnitt kommunicerar inte endast ordets semantiska innehåll utan ger också vägledning om hur ordet skall förstås och upplevas.
Den typografiska formgivningen ger alltså kontextuell vägledning för den emotionella tolkningen eller läsarens användarupplevelse (Brumberger, 2003).
Däremot är det svår att verkligen förklara vad det är som är bra och dåligt med typografi då det beror delvis på subjektiva uppfattningar men i hög grad också på kontexten i vilken en text finns. Dock kan det konstateras att typografi spelar en stor roll då det kan avgöra om en läsare kan läsa en text och på så vis stanna kvar på webbplatsen (Funka, 2015).
2.2 Typografins historia
Typografins historia, det vill säga skriftens roll att kommunicera, är lång och sträcker sig nästan 5000 år tillbaka i tiden. Det har hänt mycket under dessa år och det har tagit lång tid i utvecklingen att gå från tal till skriftspråk.
Kommunikationen på den tiden, innan allt var så självklart som det är idag var oerhört viktig och innan skriftens tid användes symboler, bilder och figurer för att förmedla budskap och meddelanden till varandra. Falk (1989) skriver att det som lade grunden för typografin är den så kallade kilskriften som utvecklades under 3000–1000-talet f.Kr och som bestod av konkreta saker som kallas för piktogram. Ett piktogram är en symbol som talar för ett objekt eller ett begrepp genom någon form av illustration. Till exempel den gröna exit-skylten eller bilden på en person i rullstol på toalettdörrarna.
Efter kilskriften kom en annan typ av skrift som också haft betydelse för 10
dagens typografi vilken kallades för hieroglyfer. Å andra sidan är det från Fenicierna som vi fått grunden till det alfabet som används idag. Fenicierna utvecklade ett skriftsystem som var väldigt lätt att hantera då de var ett handelsfolk och som saknade ett sätt att enkelt kunna kommunicera på i skrift.
Vidare utvecklades detta senare av greker och utifrån det grekiska alfabetet formades det latinska alfabetet. Efter många år och flera olika utvecklingar av olika skrifter i flera olika länder lade tillslut romarna grunden för det alfabet vi använder idag (Falk, 1989).
2.3 Typsnittsfamiljer och karaktärsdrag
Inom typografi finns det även olika typsnittsfamiljer. Den första typsnittsfamiljen är de som kallas för seriffer. Det som kännetecknar seriffer är att de gemensamt har så kallade klackar, det vill säga de små tillägg som är vid änden av alla streck och sägs passa bättre till längre texter, som i böcker eller liknande (Hellmark, 2006). De är typsnitt som vi är vana vid och känner igen vilket nästan gör dem ”osynliga” eftersom läsaren har ett bra flöde genom texten och förstår innehållet och undviker därför att haka upp sig på bokstävernas utseende. Enligt Hellmark (2006) är klackarna ett hjälpmedel för ögat att hålla en rak linje och gör att läsningen flyter på bättre.
Den andra parten i denna grupp är sans-seriffer och betyder med andra ord att dessa typsnitt saknar klackar, det är ett mer linjärt typsnitt. Denna grupp passar sig bättre i kortare texter som rubriker, ingresser och tabeller (Falk 1989). Det har gjorts en del studier för att definiera vilket typsnitt mellan seriff och sans-seriffer som är bäst gällande läsbarhet på webben. Uppfattningen att seriff-typsnitt fungerar bäst i tryckt text och att sans-seriffer lämpar sig bäst på skärm beror antagligen delvis på konventioner och delvis på att seriff-typsnittet under många århundraden utvecklats för att vara så lättlästa som möjligt på papper (Amdur, 2007; Berryman, 1984; Bryan, 1996; Cousins, 2013). Seriffer ansågs tidigare fungera sämre på datorskärmar, vilket berodde på att skärmarna hade för låg upplösning för att kunna återge seriffers klackar och vinklar utan så kallad pixelering som resulterade i att texten blev suddig och svårläst (Poole, 2012). Problemet med pixelering har dock blivit mindre allt eftersom skärmens upplösning blivit mycket bättre. Anledningen till att seriffer kan anses vara mest lämpligt för tryck är för att den är utstuderad och utformad för att underlätta läsning, och den typsnittsfamiljen utvecklades en gång i tiden för tryckt format (Sandin, 2018). Vidare finns det två grupper till som kallas för effekttypsnitten och kalligrafiska stilar vilket inte kommer att fördjupas i denna studie då fokus ligger på seriffer och sans-seriffer.
Ett typsnitt kan också uppfattas på olika sätt och inneha olika karaktärsdrag vilket är något som Brumberger (2003) skriver om i sin studie. Det vill säga att
11
ett typsnitt kan ses som klassiskt och traditionellt vilket författaren menar är typsnittet Times New Roman karaktärsdrag. Medan Garamond istället ses som mer elegant och pålitligt och Comic Sans som mer lekfullt. Att just typsnitt kan ha olika karaktärsdrag är något som många formgivare i Brumbergers (2003) forskning anser men där ingen har kommit fram till eller kommit överens om vilket/vilka det är. Typsnitt kan skapa generella känslomässiga reaktioner och detta är något som visas i en studie av Amare och Manning (2012). Studien visar att olika semiotiska resurser kan skapa affektiva reaktioner hos mottagaren. Författarna menar alltså att bokstavsformer som är öppna och mer detaljerade i snirklar inger känsla av vänlighet medan det istället kan upplevs aggressivt om det är stora kontraster (Amare & Manning., 2012). Enligt Lewis och Walker (1989) finns det också de typsnitt som upplevs lätta/tunga eller också som snabba eller långsamma.
2.4 Typografi på webben
Förr i tiden när det gällde typografi på webben var de typografiska valen mer begränsade eftersom alla typsnitt inte fungerade på alla datorer eller webbläsare. Förr fanns det bara ett visst antal typsnitt som fungerade på alla webbläsare (Bergström, 2016). Idag går det dock att använda sig av nästan vilket typsnitt som helst. Dessutom med ytterligare hjälp av CSS (kod för att styla en webbplats och dess innehåll) kommer det gå att använda ännu fler eftersom CSS låter webbläsaren ladda ner typsnitt från webbservern som sedan går att använda på webbplatsen (W3school, 2019). Det kan dock vara så att vissa typsnitt inte kan visas på alla webbläsare och kommer därför kanske inte se likadan ut hos mottagaren. Givetvis finns det för- och nackdelar med allt och i ett positivt synsätt kan det ”problemet” å andra sidan medge en sorts tillåtelse att anpassa texten efter eget behov som exempelvis att ge texten ett sekundärt typsnitt som fungerar när det primära typsnittet inte gör det. Läsbarheten kan även bero på exempelvis radhöjden, radernas längd, storlek på texten och typsnittet, vilket går att styra med hjälp av CSS (Bergström, 2016).
Dessutom diskuteras det om de traditionella typografiska reglerna som finns, gäller när texten visas på en skärm. Detta eftersom det tidigare visats tendenser på skillnader av att läsa på en skärm kontra att läsa på ett papper. En vanlig åsikt har också varit att förhållandet när det gäller lättlästhet på skärm skulle vara det omvända mot vad som traditionellt hävdats gäller på papper: det vill säga att sans-seriffer verkligen skulle vara mer lättlästa på skärm, än seriff-typsnitt (Bergström, 2016). Den tidigare forskningen har lärt oss att seriffer som Garamond, ger eleganta och lättlästa texter i tryckt format och att sans-seriffer som Futura gör sig bra som rubriker på papper (Amdur, 2007;
Berryman, 1984; Bryan, 1996; Peck, 2003). Däremot sägs det vara tvärtom när 12
det gäller att välja typsnitt på webben. Där är det istället sans-seriffer som lämpar sig bäst som brödtext och seriffer passar bäst i stora rubriker på webben. Forskningens olika upptäckter är med andra ord inte entydiga (Hellmark, 2006).
2.5 Tre välkända typsnitt
2.5.1 Courier New
Ett annat populärt seriff-typsnitt är Courier New men skiljer sig en del till det ovannämnda Garamond. Courier New är icke-proportionellt vilket inom typografi menas med att alla tecken tar lika stor plats. Typsnittet Courier (versionen innan Courier New) skapades av IBM, International Business Machines, på 1950-talet för att användas i företagets skrivmaskiner (Jacobs, 2017). Varav det senare skulle komma att bli ett standardtypsnitt för skrivmaskiner. Därefter lanserade Microsoft Windows en annan variant av typsnittet, det vill säga Courier New som vidare har kommit att bli standard i ett antal sammanhang. Exempelvis används Courier New i filmmanus och även datorkod, eftersom där gör det inget om det särskiljs från den övriga texten. Nu är Courier New ett standardtypsnitt med fasta breddsteg på Mac och Windows och används mestadels i tabeller och teknisk dokumentation (Wikipedia, 2019).
2.5.2 Futura
Ett typsnitt som gjort avtryck sedan det skapades 1927 är Futura och är ett av världens mest använda typsnitt. Den är populär både som rubrik och brödtext och är populär att använda både på webben och tryckt format. Skaparen till detta moderna typsnitt är Paul Renner vilken skapade början till en helt ny typsnittsdesign genom sin moderna och enkla design (Garfield, 2012).
Formerna på typsnittet Futura är enkla och baseras på cirklar, kvadrater och trianglar, där strecken har låg kontrast. Det moderna typsnittet banade väg för en modern typsnittsdesign och som utmärker sig från den klassiska typsnittstilen (Linotype, 2019). Därför finns det ett flertal formgivare som använt Futura som inspirationskälla vid skapandet av nya typsnitt. Ett exempel på ett sådant nytt typsnitt är Avenir. Populära och välkända företag använder sig av Futura i sina grafiska identiteter däribland IKEA och Volkswagen på grund av dess goda läsbarhet och tydlighet (Garfield, 2012). Futura banade väg för många nya sans-serif typsnitt och är än idag en av de mest använda sans-serifferna.
2.5.3 Garamond
Det typsnitt som skulle komma att prägla typografin både då och nu skapades av Claude Garamond. Fransmannen skapade typsnittet Garamond redan på 1530-talet men det blev välkänt först efter att det hade modifierats flera hundra
13
år senare. Vilket idag är ett typsnitt som har gestaltats som det bästa i typografins historia. Typsnittet Garamond har en tendens att finna sin plats i alla decennier trots den stora mängd av olika typsnitt som numer finns att tillgå (Linotype, 2019). Däremot finns det en hel del olika varianter och modeller av Garamond varav Adobe Garamond är det som troligtvis används mest.
Typsnittet Adobe Garamond skapades av Robert Slimbach på 1980-talet och ingår i typsnittsfamiljen seriffer. Efter uppkomsten av digitala utskrifter har detta typsnitt gjort sig känt och populärt i längre texter och det är oftast det vi läser i de flesta böckerna (Bergström, 2016). Med tanke på att det finns en del olika varianter av typsnittet Garamond och att de även varierar i sin design, ses alla modellerna som varianter av den franska renässansstilen. Vilket menas med att varianterna av Garamond är lätt att känna igen på grund av deras smakfullhet, finess och goda läsbarhet, vilket är vad den franska renässansstilen beskrivs som (Bergström, 2016).
Figur 2. Typsnitt Courier New, Futura och Garamond.
2.6 Läsbarhet
Det som definierar läsbarhet är hur enkelt och hur snabbt det går att förstå en text (Mills & Weldon, 1987; Woods, Davis & Scharff, 2005). Tarasov, Sergeev och Filimonov (2015) menar att det är viktigt att när valet av typsnitt görs ska det inte påverka läsbarheten och heller inte läsförståelsen hos läsaren. Hellmark (2006) menar också att det även finns andra faktorer som spelar in som exempelvis storlek, stil (fet, kursiv, understruken), vilket radavstånd och radlängd texten ska ha samt att textens kontext också spelar in för att göra det så enkelt och snabbt att förstå som möjligt. När det kommer till vilken storlek texten ska ha mäts det i tryckt text i punkter och på skärm i sju relativa rubriknivåer. I tryckt text är storleken mellan 9–12 punkter mest lämpliga (Bergström, 2016). Däremot finns det en problematik med de rubriknivåer som används på skärm eftersom det är svårt för formgivare att bestämma och redigera formen på texten. Detta går dock att ändra till viss del genom att använda CSS där det går att ange textens storlek i punkter på samma sätt som i tryckt format. Varför radlängd och radavstånd spelar roll för läsbarheten är på grund av att om texten har för långa eller för korta rader eller att avståndet mellan raderna är för lite eller för stort kan det störa rytmen och det som är visuellt behagligt för läsaren (Bergström, 2016).
14
Samtidigt som läsbarhet handlar om hur texten framställs visuellt handlar det likväl hur pass tydlig den är för att så många som möjligt ska förstå textens innehåll. Läsbarhet är ett viktigt ämne och det är en otroligt svår uppgift att hitta rätt samspel mellan läsförmåga och textproduktion (Armbruster, 1977).
En viktig sak att ha i åtanke är dels att olika människor har olika erfarenheter och bakgrunder och att det finns de som förstår mer än andra vilket gör samspelet mellan dessa aspekter väldigt viktig (Gunning, 2003). Tarasov et al.
(2015) menar att det viktigaste är att valet av typsnitt inte påverkar och stör läsbarheten, eftersom det i sin tur påverkar läsarens förståelse av texten vilket designern helst vill undvika.
3 Metod
Forskningen bygger på empirisk fakta. Backman skriver att ”vill du veta någonting om verkligheten, så ska du observera den!” (2016, s.29). Det här leder oss in på själva forskningsprocessen, det vill säga hur vår forskning har gått till. För att kunna svara på forskningsfrågorna har en kvalitativ undersökning gjorts. Den kvalitativa undersökningen bygger på en intervju med både helt strukturerade frågor och låg grad av strukturerade frågor (Patel
& Davidsson, 2011).
Studien avser att använda en kombination av semistrukturerade intervjuer och en think aloud session för att få svar på forskningsfrågorna. Anledningen till kombinationen av dessa metoder i studien är att vi vill undersöka respondenternas uppfattning om forskningsfrågorna ur olika vinklar. Med hjälp av de semistrukturerade intervjuerna kan det både upptäckas och urskiljas olika egenskaper hos något, i detta fall de intervjuades uppfattning av webbplatser.
Genom denna metod kommer vi få reda på huruvida användaren påverkas av olika typsnitt. Sharp et al. (2015) beskriver att genom att använda think aloud tekniken under en observation kan vi få reda på vad personen tänker och därmed få en väldigt användbar inblick i hur personen spontant uppfattar sidan.
3.1 Urval
Resultatet av forskningsfrågorna skall ange hur typsnittet påverkar respondenternas uppfattning och upplevelse av webbplatsen. Målgruppen består därför av internetanvändare generellt och inte av en specifik målgrupp.
Studien kommer heller inte fokusera på kön då det vi anser att det inte är relevant för resultatet. Målgruppen blir en heterogen grupp, det vill säga en blandad grupp med personer som i olika grad söker information på nätet.
Gällande kön, sexuell läggning eller inkomst ansåg vi inte påverkar denna studie, då vi tyckte detta var irrelevant för en generell målgrupp av
15
internetanvändare. Valet av metod för denna studie blev därför att använda ett strategiskt urval. Eftersom syftet är att utvinna en djupare förståelse för en företeelse är ett strategiskt urval en bra metod vilket är något som Christensen (2010) hävdar. Denna typ av urval innebär att forskaren själv väljer vilka ur populationen som ska svara på studien. Det valdes att göras ett strategiskt urval för att undvika att det inte endast skulle bli personer i samma ålder, inom samma yrkesgrupp eller liknande vilket är att rekommendera menar Denscombe (2018). Denna metod fungerar när individer ska väljas ut med ett specifikt syfte likt vårt syfte. Det vill säga att välja individer i olika åldrar inom olika yrkesgrupper för att få en bredd och för att se hur varje persons datorvana kan tolkas genom deras yrke på ett generellt plan. Alvesson (2011) beskriver två olika huvudprinciper när det gäller valet av intervjupersoner. Den ena är representativitet och den andra är kvalitetsurval. Representativitet står för att få bredd och även variation vid valet av intervjupersoner, syftet med det är bland annat att undvika snedvridning i resultatet av undersökningen. Vi valde att följa den representativa huvudprincipen. Av den anledningen var en av bakgrundsvariablerna yrke. Vi ville alltså säkerställa att intervjupersonerna inte hade någon tidigare erfarenhet av att arbeta med webbdesign, grafisk design, typsnitt eller liknande. Även åldern var viktigt för vår undersökning att få en bred målgrupp. De respondenter som deltog var i olika åldrar från 18 och uppåt och tillhör olika yrkesgrupper.
Slumpmässigt tilldelades följande respondenter typsnittet Courier New.
Respondent 1: Ålder 26–30. Restaurangbiträde.
Respondent 2: Ålder 40+. Personalchef Respondent 3: Ålder 40+. Fastighetsmäklare
Slumpmässigt tilldelades följande respondenter typsnittet Futura.
Respondent 4: Ålder 40+. Pilot.
Respondent 5: Ålder 40+. Miljökonsult.
Respondent 6: Ålder 18–25. Fotbollsspelare
Slumpmässigt tilldelades följande respondenter typsnittet Garamond Respondent 7: Ålder 26–30. Assisterande TV-producent och studerar marknadsföring.
Respondent 8: Ålder 26–30. Filmproducent.
Respondent 9 Ålder 40+. Pensionär.
Respondent 10: Ålder 18–25. Egenföretagare.
16
3.2 Tillvägagångssätt
När intervjuformuläret skapades gjordes en noggrann förberedelse. Oavsett om det är en intervju eller enkät är förberedelsen ett viktigt moment för att börja samla in informationen. Patel och Davidsson (2016) anger fyra olika förberedelser som ska beaktas gällande skapandet av en intervju eller enkät.
Dessa är innehållet, frågorna, utprovningen och intervjuaren. Innehållet var noga uttänkt för att täcka alla aspekter ur forskningsfrågorna, utan att verka för uppenbart om att det var typsnittet vi testade. Rosenfeld et al. (2015) anger att i samband med förberedelsen av frågorna måste hänsyn tas till respondenternas förförståelse. Frågorna skall vara allmängiltiga i sin karaktär och fackspråk bör inte användas. Den enda personliga informationen vi valde att ta reda på om respondenterna var ungefärlig ålder och yrke. Enligt Patel och Davidsson (2011) är det viktigt att klargöra syftet med intervjun för deltagarna, vilket görs i introduktionen till intervjun. Det meddelas även i introduktionen att deras svar kommer att behandlas konfidentiellt. Vi som forskare måste ta hänsyn till att respondenterna inte alltid vet vad konfidentiellt innebär i denna kontext, då även detta förklarades.
Innan intervjun startades förklarade vi att det är upplevelsen och läsbarheten som skall undersökas. Därefter blev varjeintervjuperson slumpmässigt tilldelad en av de tre olika webbplatserna med tre olika typsnitt. Detta för att inte riskera att vi medvetet påverkat vilket typsnitt som skulle testas på vem. Med hjälp av en slumpgenerator tilldelades varje respondent en siffra, som motsvarade en av de tre webbplatserna. De visste alltså inte förrän senare i slutet av alla intervjuerna att det fanns tre webbplatser med olika typsnitt. Varje respondent fick sedan se alla tre webbplatser med de olika typsnitten och välja vilken webbplats som kändes bäst i efterhand. De tre webbplatser som skapats innehåller samma text och bild, det enda som skiljer webbplatserna åt är typsnittet. De tre typsnitten vi har valt till vår undersökning är Courier New, Futura och Garamond. Innan intervjun startade fick inte respondenterna veta att det var typsnittet som skulle studeras, då detta kunde bli ledande när respondenterna svarade på intervjufrågorna. Vi resonerade om etiken när det gällde informationen, men på grund av att vi i slutet av intervjun informerade om att det var typsnittet som studerades kom vi fram till slutsatsen att det var tillräckligt med att nämna läsbarheten.
Till studien tillfrågades 12 personer antingen via telefon eller på plats att delta i en intervju och svara på ett antal frågor och att läsa en text på en webbplats.
Under samtalet berättade vi vilka vi var, var vi studerar och syftet med intervjun och studien. Därefter bestämde vi träff med personerna som blivit tillfrågade att delta i studiens intervju. Väl vid intervjutillfället valde vi att sitta
17
på Högskolans bibliotek i ett av grupprummen för att inte bli störda under tiden. Vi valde att dela upp det så att vi intervjuade hälften var. Då vi ansåg att det skulle vara mer effektivt. Däremot gick vi igenom resultaten ihop för att sedan analysera resultaten. Innan intervjun startade berättade vi återigen om syftet med studien utan att nämna att vi undersökte textens läsbarhet på webbplatsen. Därefter fick sedan varje deltagare fylla i en samtyckesblankett.
Totalt deltog 10 personer i studien då två av de som tillfrågades inte kunde närvara när intervjutillfället gavs. De 10 deltagarna tilldelades varsin slumpmässig webbplats med ett noggrant valt typsnitt. Varje intervju hade en utsatt tid på 15–20 minuter.
Intervjun började med att handla först om hur användaren/respondenten uppfattar hur en webbplats är först utan och sedan med webbdesign. För att respondenterna skulle förstå hur en webbplats ser ut med lite/utan webbdesign skapades en enkel HTML-sida för att tydliggöra hur en sådan webbplats ser ut (se figur 2). Därefter fick respondenten titta på den slumpmässigt tilldelade webbplatsen i ca 5 minuter. Under de 5 minuterna skulle deltagarna berätta högt vad de tänkte när de såg webbplatsen, en så kallad “Think-aloud session”.
Sharp, Preece och Rogers (2015) beskriver att med hjälp av en ”Think-aloud session” kan vi som intervjuar få en mycket tydlig förståelse för vad en person tänker under observationen. Vidare ställdes de resterande frågorna angående den tilldelade webbplatsen. Efter att respondenterna hade sett webbplatsen skulle respondenterna välja 3 av 18 ord som beskrev den tilldelade webbplatsen. De här orden var hälften positivt laddade ord och hälften negativt laddade ord. Vi valde att ta med den här frågan för att kunna se om det fanns några självklara likheter mellan typsnitten. I slutet av intervjun berättade intervjuaren att det är typsnittet som har undersökts. Varpå vi visade alla tre webbplatser och en sista fråga ställdes, vilken av de tre webbplatser som hade föredragits om respondenten hade fått välja mellan Garamond, Futura och Courier New. Därefter fick respondenterna förklara vilken av webbplatserna som föredrogs för detta ändamål.
18
Figur 3. Webbplats med mindre grad av webbdesign.
3.3 Granskning och val av typsnitt
För att forma och bygga en bra grund till detta arbete har en omfattande granskning av typsnitt genomförts. Det finns kunskap sedan tidigare i detta område men då det behövs förnyas sågs detta som ett bra tillfälle tillsammans med en fördjupning. Typografi är ett stort och gammalt ämne, det finns lång historia och många historiska punkter inom området. Granskningen bestod av att gå tillbaka i typsnittshistoria för att ta reda på hur typsnitt växte fram och varför. Även information kring varför typsnitt utvecklats som de gjort har studerats. Samtliga typsnitt som har valts är populära i sin genre.
Det tre typsnitten vi valde för vår studie var Courier New, Futura och Garamond. Tre helt olika typsnitt med olika användningsområden. Alla tre är väldigt populära i sina genrer. Courier är ett icke-proportionellt typsnitt, det vill säga att varje bokstav tar lika stor plats. Med detta typsnitt blir det intressant att se hur det uppfattades på en webbplats, då det oftast läses i pappersform.
Futura ingår i typsnittsfamiljen sans-seriff och är känt för dess geometriska former. Futura är det mest kända tyska typsnittet. Futura valdes för att det är ett tydligt typsnitt och enligt Bergström (2017) skall sanseriffer väljas före seriffer på webben. Detta för att serifferna exempelvis Futuras användbarhet blir begränsad i mindre grader. Bergström (2017) hävdar även att Futura passar bra in på bokomslag och affischer för att göra rubriker tydliga. Vidare valdes också Garamond för att det är ett tidlöst och klassiskt seriff-typsnitt. Det lämpar sig för längre texter då det ger ett ”lugn” för det läsande ögat (Björkvall, 2009).
19
Figur 4. De tre valda typsnitten.
3.4 Utveckling av prototyper
För att studien ska kunna testa läsbarheten på en webbplats utvecklades tre olika webbplatser med hjälp av gratisverktyget wix.com som är en plattform för webbutveckling. Eftersom studien endast fokuserar på att studera hur de olika typsnitten påverkar läsarens uppfattning, upplevelse och läsbarhet valdes detta verktyg för att inte lägga ner för mycket tid på att skapa tre olika webbplatser från grunden. Webbplatserna valdes att utformas som en one-page, det vill säga en enda webbplats som bara använder en HTML-sida. Vilket betyder att när användaren klickar på exempelvis navigeringslänkar i en meny rullar användaren ner på sidan eller hoppar till den länkens avsnitt på samma sida. Vidare valdes layouten att hållas enkel med ett neutralt uttryck för att få användaren att fokusera på texten och inte på designen och layouten. Detta för att inte riskera att intervjupersonerna kommenterar och svarar gällande sidans design överlag, utan för att få de att fokusera på texten och indirekt på typsnittet. Webbplatsens innehåll är information om agerandet om en brand uppstår. Alla tre webbplatser kommer att innehålla samma text och samma bilder, det enda som skiljer webbsidorna åt är valet av typsnitt. De tre typsnitten vi har valt är Courier New, Futura och Garamond.
20
Figur 5. Webbplats med typsnittet Courier New.
Figur 6. Webbplats med typsnittet Futura.
21
Figur 7. Webbplats med typsnittet Garamond.
3.5 Etiska aspekter
Vid insamling av empirisk fakta är det viktigt att också ta hänsyn till forskningsetiska aspekter. Syftet med allt forskningsarbete är att ta fram vetenskap som är så trovärdig som möjligt men som också är viktig, för såväl oss som individer och för samhällets utveckling. Forskare har krav på hur forskning utförs men också på att forskningen inriktas på väsentliga frågor och att den håller en hög kvalitet. Detta innebär att det måste finnas en balans mellan forskningens syfte och skydd mot otillbörlig insyn i respondentens livsförhållande (Patel & Davidsson, 2011). Därför har de forskningsetiska aspekterna beaktats under hela forskningsprocessen. När intervjufrågorna utformades fanns det inte någon relevant anledning att ta med för mycket bakgrundsfakta. Då undersökningen är bred och internet kan används av de allra flesta oavsett kön, sexuell läggning, inkomst eller annan bakgrundsvariabel ansåg vi detta vara onödig information för vårt syfte med undersökningen. All information som lämnades vid intervjutillfället eller hämtades ifrån respondenterna har behandlats konfidentiellt.
3.5.1 Forskningsetiska principer
Gällande humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning finns det fyra övergripande etikregler formulerade av Vetenskapsrådet (2002):
22
Informationskravet, Samtyckeskravet, Konfidentialitetskravet och Nyttjandekravet.
1. Informationskravet
Forskare skall i detalj informera de berörda parterna i undersökningen om forskningsuppgiftens syfte och vilka villkor som gäller för deltagarna.
2. Samtyckeskravet
Forskarna skall ha försäkrat sig om att undersökningen utförs i samtycke av alla berörda parter. Om informationsgivaren är minderårig krävs tillstånd ifrån målsman. De medverkande i undersökningen har rätt att när som helst kunna avbryta sin medverkan, utan några som helst konsekvenser.
3. Konfidentialitetskravet
Forskarna som använder etiskt känsliga uppgifter om identifierbara enskilda individer bör underteckna en förbindelse om tystnadsplikt om sådana uppgifter anges. Uppgifter om identifierbara individer skall antecknas, lagras och avrapporteras på ett sätt som innebär att människorna ej kan identifieras av utomstående.
4. Nyttjandekravet
Insamlad information från enskilda får inte användas eller lånas ut för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga ändamål.
De fyra huvudkraven har varit grunden till undersökningens genomförande.
Deltagarna informerades innan undersökningen genomfördes om hur undersökningen skulle genomföras. Deltagarna informerades om att det var helt frivilligt och att deltagaren hade rätt att avbryta intervjun/testet om hen känner för det. En samtyckesblankett gavs till respondenterna med tydlig information om syftet med undersökningen och hur hens uppgifter behandlas.
Alla deltagarna är över 18 år vilket gör att något samtyckte ifrån målsmans inte behövs. All information som samlas in kommer enbart att användas till forskning och inte ges till allmänheten.
3.6 Bearbetning och analys av data
Efter att all information tagits fram organiserades den för att göra informationen användbar och lättare att tolka och förstå. Informationen organiserades genom att samla de citat och svar som var relativt lika eller hade
23
samma utsaga för att lättare kunna sammanställa ett resultat i ett senare skede.
Informationen delades även upp mellan de olika typsnitten för att inte blanda ihop de olika åsikterna om de olika typsnitten. Att sammanställa och organisera informationen på detta sätt gjorde det lättare och möjligt att sen komma fram till ett resultat som sedan kunde ge svar på forskningsfrågorna. Vid analys av kvalitativa metoder blir textmaterialet oftast väldigt omfattande. Redan efter ett antal begränsade intervjuer märkte vi att vårt textmaterial blev stort. Vilket i sin tur ledde till att den kvalitativa undersökningar blev tids- och arbetskrävande. Under insamlandet av information gjordes löpande analyser direkt i samband med intervjuerna. Om intervjuaren såg ett samband mellan intervjun och svaren antecknades detta direkt för att senare komma ihåg och kunna dra slutsatser. Patel och Davidsson (2011) menar att det är viktigt att under själva informationsinsamlingen dokumentera egna tankar som dyker upp som rör hela problemområdet. När informationen sammanställdes använde vi oss av en innehållsanalys. Sharp et al. (2015) anger att innehållsanalys involverar kategoriseringen av information, för att sedan studera frekvenserna av olika företeelser. Genom att kategorisera informationen så förenklas informationen och blir därmed lättare att analysera.
Analysen påbörjades direkt efter intervjun var klar, vilket är att föredra eftersom intervjun fortfarande finns aktuell i minnet. Informationen analyserades först genom att sammanställa varje intervju, för att få en helhetsbild av materialet. De olika intervjuformulären delades in i grupper inom de tre typsnitten. Vidare analyserades informationen för att undersöka vilka gemensamma åsikter respondenterna hade om typsnitten och trovärdigheten. Med hjälp av intervjuerna kunde vi jämföra den insamlade informationens likheter och olikheter och som i nästa steg gjorde det lättare att tolka och dra slutsatser. Bearbetningen av det värdeladdade orden, gick till genom att vi tog alla valda ord från respektive intervju för att sedan slå ihop orden inom varje typsnitt. Genom detta kunde vi få en överblick hur procentuellt positiv/negativ inställning respondenterna uppfattade webbplatsen och typsnitten. Vidare plockade vi ut ord och meningar från intervjusvaren som ansågs intressanta för studien och sammanställde de gemensamma faktorerna. Därefter samlade vi ihop de svar som var unika och som inte sagts av någon annan av respondenterna för att få en djupare förståelse för deras egna upplevelser. Slutligen gjordes en sammanfattning av respondenternas svar där forskningsfrågorna också besvaras för att ge studien en helhetsbild av resultatet.
I slutproduktionen av den kvalitativa bearbetningen har vi en balans mellan citat, egna kommentarer och tolkningar. Finns det för mycket citat gör det att den kommenterande texten försvinner och texten kan bli tråkig vilket leder till
24
att analysen då lämnas över till läsaren istället. Skulle resultatet istället ha färre citat och forskarens färdiga tolkning överväger blir läsaren utlämnad åt forskarnas färdiga tolkningar och kan själv inte bedöma den insamlade informationens pålitlighet vilket Patel och Davidsson (2011) belyser. När citat eller annan information togs ifrån respondenterna till resultatet valde vi att ha fingerade namn, R1-R10 (R - respondent) för att intervjun behandlas konfidentiellt.
4 Resultat av intervjuerna
4.1.1 Courier New
Respondenterna som fick se Courier New tyckte att den såg relativt trovärdig ut. De beskrev texten som luftig, enkel att läsa men att det hade kunnat varit mindre mängd text alternativt mer kontrast mellan styckena och rubrikerna.
Uppfattning om informationens innehåll och läsbarhet
R-1 upplever att ögonen dras till punkterna vilket gör att informationen snabbt uppfattas.
“Av någon anledning dras mina ögon ofta till punktlistor i första anblick då det brukar innehålla någon typ av sammanfattning av den större mängden text.”
Det var en av respondenterna, R-3, som inte hade några problem med typsnittet men som däremot inte tyckte att den var lämplig för den typen av längre text och gjorde att information inte kom till sin rätt.
“Det är inget dåligt typsnitt men det känns inte som om det är ett typsnitt som bör användas i detta sammanhanget. Det blir lite jobbigt att läsa detta typsnitt när det är så mycket text.”
Samma respondent hänvisar till sitt yrke som mäklare och menar på att en del mäklare använder Courier new när de skriver färre meningar med siffror exempelvis månadsavgiften, pris, boendekalkyl etc.
“Jag arbetar som mäklare och där känner jag mer spontant att typsnittet lämpar sig bättre. Jag har sett att en del andra i min bransch använder liknande typsnitt på sina webbplatser. Men det gäller mer siffror och mindre mängd text.”
25
Respondenten menar också på att även om typsnittet tar hen tillbaka till den gamla skrivmaskinstiden och ger en positiv känsla av igenkännande, hade respondenten ändå föredragit ett annat typsnitt till denna typ av text på webben.
R-3 menar att typsnittet fungerar i flera andra situationer och hade kunnat fungera för denna text om det hade varit mindre mängd text och fokuserat mer på att lista informationen i punkter. Även R-2 är inne på liknande tanke, som tycker det är bra att vissa delar av texten är uppdelad i punktform, då hen upplever att det gör att informationen når fram snabbt och tydligt. Däremot menar R-2 att det är texten som är i punktform ögat dras till först vilket gör att den andra texten hamnar lite i skymundan.
“Bra med punktlista. Man kan inte undvika att se problematiken för denna typ av text, eftersom all information är viktig så gäller det att den andra texten är lättläst för annars finns möjligheten att viktig information missas.”
Uppfattning/upplevelse av webbplatsen
Samtliga ansåg att det såg ut som ett pappersblad som skickats ut från en myndighet eller skola. Det går att sammanfatta av de tre respondenternas upplevelser av webbplatsen att den är relativt luftig där en av respondenterna R-1 uttryckte sig:
“Även om jag kanske inte hade valt typsnittet själv så känns texten ändå lättläst och tunn, alltså den känns luftig och inte så tung att läsa.”
Den känns trovärdig med anledning av textens innehåll och sammanhang men alla tre är överens om att det hade lämpat sig med ett annat typsnitt och det hade inte skadat att ha fler rubriker i varierande storlekar och tjocklek.
“Jag tror att om det hade varit lite andra rubriker, lite mer bilder och lite mer kontraster på webbplatsen så hade upplevelsen varit bättre.” - R-3.
När varje respondent hade svarat på alla frågor valde vi att visa alla tre webbplatser med de tre olika typsnitten för vardera personer. En sista fråga valdes att ställas, om respondenterna hade fått välja mellan dessa tre webbplatser vilken hade föredragits nu i efterhand när dessa tre val av typsnitt ges. Två av respondenterna valde Futura då de ansåg att det såg mer seriöst ut och det kändes mer modernt och tilltalande. Dock hade den tredje respondenten valt Garamond istället, och menade att hen hade valt det för att det såg ut att komma från en myndighet.
26
Figur 8. Orden som beskrev webbplatsen enligt respondenterna. Varav orden i de stora cirklarna valdes av fler än en respondent och de små cirklarna valdes en gång. (67% positivt laddade ord 33% negativ laddade ord).
4.1.2 Futura
Respondenterna som tilldelades Futura hade inget speciellt att påpeka om hemsidan. Informationen upplevdes vara enkel att läsa och alla fick känslan av att det kändes som en informativ webbplats vilket alla respondenter kom fram till kändes trovärdigt.
Uppfattning om informationens innehåll och läsbarhet
Två av respondenterna var väldigt positiva till textens typsnitt och dess lättlästa effekt. En utav dessa två respondenter hävdar också att det som också gör texten lättläst är att den var bra uppdelad och uppradad. Detta upplevde även den andra respondenten (R-6).
“Texten var strukturerad, behaglig att läsa och att typsnittet kändes som ett standardtypsnitt.”
Med standardtypsnitt menade respondenten att det var ett typsnitt som kändes igen från andra webbplatser och ansåg att det var vanligt att se sådana typer av typsnitt. R-6 poängterar också att hen inte kan påpeka att hen har sett just Futura tidigare, men menar alltså sans-seriffer överlag när hen får det begreppet förklarat för sig i efterhand.
27
Däremot var R-5 inte lika positiv som de andra två. Respondenten tyckte inget negativt om typsnittet men hade personligen velat läsa texten med något annat typsnitt. Däremot kunde respondenten inte klargöra vilket annat typsnitt som hade föredragits. Varpå intervjuaren ställde en följdfråga om respondenten hade velat se ett seriff-typsnitt (med förklaring till begreppet) istället.
“Som miljökonsult läser jag mycket rapporter dagligen i mitt yrke som oftast är skrivna med typsnitt som Times New Roman och Garamond. Så kan inte riktigt bestämma mig om jag hade velat läsa detta typsnittet på en dator också.
Men det är klart, det är ju en informativ text på den tilldelade webbplatsen, så det skulle kunna fungera bra”.
Samtidigt menar R-5 att hen associerar ett seriff-typsnitt med seriösa kontexter och längre texter och drar slutsatsen att det är den typ av text som precis har lästs och funderar på att ett seriff-typsnitt hade möjligtvis varit att föredra istället. Samma respondent upplevde dessutom inte texten så rolig då det var för mycket text, inga rubriker och inga bilder. R-5 upplever att ett sådant ämne kräver mer än bara text för att alla ska kunna förstå och ta in informationen.
Exempelvis bilder som ger texten ytterligare förklaring eller en lista som är placerad vid sidan om istället, som hade sammanfattat det viktigaste
Uppfattning/upplevelse av webbplatsen
Två av respondenterna nämnde att det kändes som att webbplatsen var gjord av någon som arbetar inom brandyrket då det dels är länkat till Borås räddningstjänst och att informationen stämmer eftersom respondenterna läst och har kunskap om ämnet sedan tidigare. Vilket är ytterligare två aspekter som gör att webbplatsen och dess innehåll känns trovärdig enligt de två respondenterna.
Alla tre upplevde sidan som relativt enkel och varpå R-4 vid sitt intervjutillfälle diskuterade om att designen kanske är så pass enkel för att personen som gjort hemsidan troligtvis ville fokusera på textens innehåll och inte en massa andra saker som skulle kunna störa ögat.
“Jag får en känsla av att det är informationen som lagts fokus på vid utförandet av webbplatsen, då designen i sig är väldigt enkel. Inte mycket bilder, olika färger eller rörliga saker som kan ta ens uppmärksamhet”.
Alla tre respondenter var överens om att sidan upplevdes trovärdig varpå R-6 argumenterade för detta och menade att den inte upplevs vara opålitlig då det är fakta från räddningstjänsten som finns länkad och som hänvisar användaren att den kan läsa mer på räddningstjänsten webbplats.
28
Sedan fick respondenter i slutet intervjuerna se alla tre webbplatser och fick också möjligheten att svara på vilken utav de webbplatserna/typsnitten som hade valt att föredras. R-4 och R-6 valde att fortsätta med det typsnittet de från början blivit tilldelade och ansåg att det var det typsnittet som var mest lättläst, såg snyggast ut, gav mest trovärdighet och passade bäst in till webbplatsens syfte.
Ett intressant resultat och svar som gavs av R-5 som efter en del fundering och resonerande kom fram till att hen hade föredragit ett seriff-typsnitt till denna typ av text, helt ändrade uppfattning när alla tre webbplatser visades. Då upplevde respondenten istället att den texten med Futura-typsnittet inte var så tråkig längre i jämförelse med de andra typsnitten (Courier New och Garamond).
Slutligen kunde R-5 dra som slutsats att valet av typsnitt faktiskt spelar roll då ögat inte alls hade dragits till de andra webbplatserna enbart utifrån de olika typsnitten. Detta med tanke på att alla webbplatserna såg likadana ut men med olika typsnitt.
Figur 9. Orden som beskrev webbplatsen enligt respondenterna. Varav orden i de stora cirklarna valdes av fler än en respondent och de små cirklarna valdes en gång (Futura hade 89% positivt laddade ord och 11% negativt laddade ord).
29
4.1.3 Garamond
Sidan upplevdes vara för enkel, och respondenterna tyckte det saknades både knappar och rubriker. Texten ansågs vara lätt att läsa men liten och rörig.
Kanske hade varit bättre med större text, nämner en av respondenterna.
Uppfattning om informationens innehåll och läsbarhet
R-7 som studerar marknadsföring, påpekade att hen råkar veta att seriff-typsnitt inte är det ultimata för ett digitalt format, hen avslutar den meningen med att säga att texten borde ha ett annat typsnitt för att göra informationen mer lättläst och intressant.
“Jag studerar inom marknadsföring, så det är väl lite fusk att jag vet av tidigare erfarenheter, kunskap och kurslitteratur, att typsnitt med klackar inte bör användas på datorskärmar.”
De alla hävdar att textens storlek bör vara större för att göra typsnittet rättvist men att det är ett typsnitt som de känner tillit till då den känns igen sedan innan vilket gör att det känns pålitligt. En respondent ( R-9) menar på att denna typ av typsnitt är igenkännande och van att läsas och gör att läsningen flyter på lätt.
Tre av respondenterna var överens om att de hade velat ha ett annat typsnitt för att det inte skulle kännas som en bok och de känner inte att de blir engagerade av texten.
Uppfattning/upplevelse av webbplatsen
Alla respondenterna som tilldelades Garamond tyckte det var för mycket text.
Det såg ut som en PDF-fil eller bok som hade publicerats på webben. En av respondenterna (R-7) sa att de ser ut som något som kommer ifrån ett församlingshem.
“Jag vet inte riktigt, det ser ut som en pdf-fil eller som något som ett församlingshem har gjort för att sprida information.”
Två av respondenterna tyckte att det kändes som att den var kopierad och inklistrad och att ingen lagt ner tid och energi på att göra den rolig och intressant. Alla respondenterna var överens om att det hade behövts rubriker i olika storlekar, tydligare text, det vill säga större kontraster mellan styckena.
När frågan om vad det var som gjorde webbplatsen trovärdig svarade samma respondent att det nog hade att göra med informationen, det vill säga textens innehåll.
30
“Det är information som jag och säkert många andra känner igen då det är något som man fått lära sig flera gånger genom åren. Därför tror jag att det är det som gör att webbplatsen känns trovärdig eftersom den informationen är något jag känner igen och vet är sant.”
Vidare tror R-9 också att det kan ha att göra med typsnittet. Detta då respondenten är van vid att läsa detta typsnitt i tidningen varje dag, gör det automatiskt trovärdigt och enkelt att läsa. Däremot påpekar samma respondent att det borde vara mer rubriker och bilder, vilket resterande respondenter också svarade.
Respondenterna svarade att de hade valt Futura, när den sista frågan om vilken webbplats/typsnitt de hade valt om de fått välja mellan Courier New, Garamond och Futura. Däremot höll inte R-9 med om detta och kände sig trygg i valet av att behålla Garamond. Däremot hade respondenten kunnat tänka sig att någon av de andra typsnitten (Courier New och Futura) hade kunnat fungera som rubriker, för att få lite variation i texten.
Figur 10.Orden som beskriv webbplatsen enligt respondenterna. Varav orden i de stora cirklarna valdes av fler än en respondent och de små cirklarna valdes en gång. (33 % positivt laddade ord 67 % negativt laddade ord).
31
