Uppgifter från brandmyndigheterna 1. Data om de uttagna

bostads-områdena. Rökluckor i trapphusen fanns enligt uppgift i samtliga 30 bo-stadsområden.

23 områden ansågs ha tillfredsstäl-lande belysning, tvä ej tillfredsstältillfredsstäl-lande och beträffande fem områden var man tveksam. I 17 områden förekom s. k.

separatbelysning i trapphusen med 1—714666

De bostadssökande frågar alltid

2 1 3

ofta 11 9 12

ibland 8 11 7

aldrig 3 3 2

gruppsäkringar gemensamma för tvä vå-ningsplan, i tio områden förekom van-liga belysningsanordningar. I tre om-råden var belysningsförhållandena ej kända för intervjupersonen.

D ö r r a r n a till b r a n d t r a p p a n ansågs fungera mycket bra i två bostadsområ-den, bra i 14, m i n d r e bra i fem och då-ligt i två. I sju bostadsområden saknades b r a n d t r a p p a eller d ö r r a r till brand-t r a p p a i höghusen.

Lägenhetsdörrarna i höghusen ansågs stoppa för brand i högst 15 minuter i sex områden, mellan 15 och 30 minuter i ett område och minst 30 minuter i 22 områden. För ett område uppgavs att lägenheterna var utrustade med vanliga, ej b r a n d h ä m m a n d e dörrar.

Takfönster fanns pä vindarna i åtta områden och saknades i 19. Beträf-fande tre områden var man osäker om förhållandena.

Vattentrycket ansågs i allmänhet vara tillräckligt, men det påpekades av många att man med hjälp av egna mo-torsprutor höjde trycket till erforderlig nivä.

Stigarledningarna fungerade tillfreds-ställande i samtliga områden, men en intervjuperson omtalade, att det i ett område i samband med inspektion fram-kommit brister i form av trasiga ven-tiler och även konstruktionsfel och fel-montering.

Beträffande tio områden uppgavs, att brandbilarnas framkomlighet h i n d r a d e s av p a r k e r a d e bilar.

I sex områden hade höghusen brand-vägar på en sida, i tre områden på två,

i tre områden på tre och i åtta områden på fyra sidor. Några områden h a d e olika antal vid olika hus, och för några områden angavs endast att de h a d e brandvägar i erforderlig utsträckning.

I tre områden fanns inte brandvägar p ä någon sida, men för två av dem p å p e -kades att trapphusen var b r a n d s ä k r a , varför samtliga lägenheter kunde nås via dem. I de 27 områden där b r a n d -vägar fanns bar de vagnar av följande tyngd:

Antal bostadsområden

3 tons hjultryck 7 7 » totalvikt 1 8 i » 2 9 »> » 5 10 » i 4 II i »> 1 12 » i 5 15 » » 1 okänd tyngd 1

I 17 områden ansågs b r a n d v ä g a r n a vara tillfredsställande, i fyra endast del-vis tillfredsställande och i fyra otill-fredsställande. För tre områden sakna-des uppgift. I några fall påpekasakna-des bris-ter vinbris-tertid, därför att vägarna var dåligt plogade och i några fall nämndes, att brandvägarna togs i anspråk för bilparkering. Felaktigt placerade brand-vägar förekom i tre fall.

4.2.9.2. Allmänna synpunkter och erfa^

renheter. 17 av inalles 28 intervjupersoner uppgav, att man inom deras b r a n d -kärsområde hade erfarenhet av eldsvåda i ett flerfamiljshus av mer än ätta vå-ningars höjd. Av de eldsvådor som före-kommit hade åtta inträffat i bostadsom-råden som ingick i undersökningen.

Den utrustning b r a n d k å r e n hade u p p -gavs klara b r ä n d e r i hus med upp till tio våningars höjd i sex fall, u p p till nio våningars höjd i 13 fall, upp till åtta våningars höjd i åtta fall och endast u p p till fyra våningars höjd i ett fall.

Vissa nyanskaffningar h a d e gjorts

med anledning av höghusbebyggelsen, nämligen:

maskinstege språngsegel rökfläktar

Kostnad kr 50 000—150 000

2 500 5 000

Antal brand-kårsområden

15 2 1 Inom nio b r a n d k å r s o m r å d e n ansåg man att ytterligare materiel behövde anskaffas:

maskinstege mindre stege snorkel

Kostnad kr

100 000—

325 000 1 650 150 000—

160 000

Antal brand-kårsområden

6 1 2 Intervjupersonerna tillfrågades också om h u r höga hus de ur b r a n d s k y d d s s y n -punkt ville tillråda, att man byggde inom deras distrikt. Svaren fördelade sig på följande sätt:

Antal intervjuper soner

-4 våningar 3 -5 » 1 9 »

10 » 1 5 »>

16 i 45 meter

Hur höga som helst, under förutsätt-ning att kraven brandtekniskt sett

efterföljs 5 Hur ofta brandsyn i olika t y p e r av

bebyggelse skedde inom de olika b r a n d -kårsområdena framgår av tablån överst på nästa sida.

I ganska mänga fall, där det uppgetts, att brandsyn inte förekom, omtalades, att vissa kontroller togs av skorstens-fejaren när sotning utfördes.

4.2.10. Uppgifter från byggnadskontoren 4.2.10.1. Data om de uttagna bostads-områdena. I sex bostadsområden löpte

99

Bebyggelsetyp

Friliggande villor

Flerfamiljshus, högst 3 v å n i n g a r . . . 4—6 våningar

7—8 )>

9—12 »>

14— i

Brandsyn företas

aldrig

25 22 21 15 4 4

vid enstaka tillfällen

1 2 1 2 3 3

vart tredje

år 1

vart-annat

år

3 2 2 4 4

minst en gång varje år

1 1 3 9 15 13

Uppgift saknas

1 2 4 genomgångstrafiken rakt igenom

områ-det och i tio a n d r a fall berörde den området i viss utsträckning. Trafikdif-ferentiering ansågs vara helt genomförd i fyra områden, delvis i sju och inte alls i 19. Gångvägarna bedömdes som tillräckliga i 26 av de 30 områdena och i 21 ansåg man att de användes pä rätt sätt.

Trafikfrågan ansågs vara mycket bra o r d n a d i tre bostadsområden, bra i 17 och m i n d r e bra i sex. I fyra områden ansågs förhållandena vara av varieran-de kvalitet. Vissa förslag till förbätt-ringar framfördes, bl. a. beträffande par-keringsanordningar, tillfartsvägar och övergångsställen.

Gatustandarden bedömdes som myc-ket bra i sju bostadsområden, bra i 16, m i n d r e bra i fem och dålig i ett. Ett bostadsområde bedömdes som delvis bra, delvis m i n d r e bra.

Antalet biluppställningsplatser på tomtmark uppgavs vara otillräckligt i 21 områden. Följande n o r m e r hade till-lämpats vid p l a n e r i n g e n :

Antal bostadsområden Antal parkeringsplatser per 75 m²

lägenhetsyta 1,0—1,2 4 Antal parkeringsplatser per lägenhet

0,4—1,2 9 Andra normer 3

F y r a intervjupersoner uppgav, att inga särskilda normer hade tillämpats och för tio av de intervjuade var nor-merna obekanta.

Utrymmet för besöksparkering ansågs vara otillräckligt i tio bostadsområden.

Entréernas infartsvägar karakterise-rades som mycket bra ordnade i två bo-stadsområden, bra ordnade i 20 och då-ligt ordnade i ett. I fem områden var kvaliteten enligt intervjupersonernas uppfattning varierande för de olika husen och beträffande två områden sak-nas omdöme.

Lekplatser var ordnade på allmän mark i 23 av de 30 bostadsområdena.

20 lekplatser var differentierade med hänsyn till barnens ålder. Lekplatser-nas utrustning var följande:

Antal bostadsområden

Sandlåda 22 Gungor 21 Soffa 21 Klätterställning 20

Gymnastikräck 15 Målstolpar (för fotboll) 14

Rutschbana 11 Karusell 9 Bord 8 Bollplan 4 Lekstuga 4 Plaskdamm 2

I 14 bostadsområden ansåg man sig ha problem med gaturenhållningen. I tio områden fanns problem såväl som-m a r sosom-m vinter, i tvä endast sosom-msom-martid och i två endast vintertid. De största svårigheterna beredde bilparkeringen, som utgjorde ett hinder för renhållning och snöröjning.

Inom byggnadskontorens verksam-hetsområde ligger också frågor som gäl-ler vattenförsörjningen och de med hög-husen förknippade speciella problemen med vattentrycket. Byggnadskontorens företrädare bedömde dessa förhållan-den som tillfredsställande i 22 av de 30 bostadsområdena. I 14 områden hade tryckstegringsanläggningar installerats.

4.2.10.2. Allmänna synpunkter och er-farenheter. Mer än hälften av de inter-vjuade företrädarna för byggnadskonto-ren ansåg att kostnaderna för underhåll av parkanläggningar var högre i hög-husområden än i läghög-husområden. Man motiverade sin uppfattning med att sli-taget var h å r d a r e , att det blev mer skadegörelse, att barnen blev vildare i höghus- än i läghusområden eller också hänvisade man helt allmänt till den större koncentrationen i höghusområ-dena. Två av de intervjuade ansåg att låghusområdena ställde sig d y r a r e än höghusområdena. Åtta personer saknade uppfattning i frågan eller menade, att inga skillnader fanns.

Åverkan på allmän egendom, t. ex.

på planteringar, parksoffor, gatubelys-ning, bedömde fyra intervjupersoner vara större i höghusområden och två större i läghusområden. 14 personer an-såg att det inte var någon skillnad mel-lan de olika typerna av bostadsområden härvidlag. En person framhöll att åver-kan alltid var värst i nya områden, och två menade, att p a r k e r och anläggning-ar som ligger lugnt och skyddat är ut-satta för större åverkan än andra.

Beträffande arbetstidsåtgången och kostnaderna per capita för gaturenhåll-ning ansåg flertalet av företrädarna för byggnadskontoren, att de var högst i villaområden, att låghusområden kom därnäst och höghusområden hade de lägsta värdena.

4.2.11. Uppgifter från hälsovårdsnämnderna