Upplevelse av rörlighet och strategi

Genom att förstå individernas uppfattning om deras rörlighet och förmåga att röra sig inom transportsystemet kan vi sen undersöka djupare hur man brukar transportsystemet utifrån deras vardagliga behov, förmåga och upplevelse Rörligheten bland respondenterna var kopplade till känslor av restriktion och osäkerhet speciellt gällande kollektivtrafiken och färdtjänst. Emellertid finns det variationer i uppfattningen av restriktioner som inverka på deras rörlighet bland respondenterna.

5.3.1 Uppfattning och förutsättningar

Uppfattningen om deras rörlighet tenderar att vara förknippad deras fysiska förmåga att överkomma fysiska hinder, tillgång bil samt närhet till kollektivtrafiken. En möjlig anledning till Lucas, Bengt och Alexanders positiva syn på sina egen rörlighet är att de har skapat förutsättningar för att öka sin rörlighet. Då samtliga har valt bostäder efter deras möjlighet till parkeringsplats. Deras bostäder är lokaliserad längre ifrån en kollektivknutpunkt än deras tidigare bostäder var, dock har de fått en bra parkering.

” Jag fick en stor parkering precis vid hissen, en stor parkering är bra, för tajta parkeringar vara ett problem men nu kan jag bara ställa rullen vid sidan… ” (Lucas). Både Bengt och Lucas har en parkeringsplats i garaget som ligger i källarvåningen av deras bostadshus, så de behöver inte rulla utomhus för att ta sig till sin bil. Alexander gav en liknade motivering till hans val av bostad, då han fick en parkering precis utanför entré med egen elstolpe för värmare, vilket gör att han inte behöver skrapa bilrutorna under vinterhalvåret. En parkeringsplats med god tillgänglighet var av betydelse vid val av bostaden för respondenter, kan indikera att bilen har en central del för deras rörlighet i samhället. Att skapa goda förutsättningar för att kunna användande bilen kan därav ses som en strategi för att öka sin rörlighet. Övriga respondenter tillskriver liknande känslor till färdmedlet, då bilen är förknippad med snabbhet och bekvämlighet som kan bidra till en ökad känsla av rörlighet.

”…Vi som har funktionsnedsättning att vi vill nog ha bil för att det blir lättare liksom…”(Anders).

De respondenter som inte har körkort, berättar att möjligheten att köra bil kan bidra till en större upplevelse av rörelsefrihet. Då de blir mindre beroende av andra och får en större kapacitet att kunna röra sig inom samhället (Sara, Markus, Malin och Andreas).

Närheten till användbara kollektiva färdmedel kan även bidra till en upplevelse om större rörlighet. Malin och Marcus som är bosatta hemma hos deras föräldrar får skjuts till station av deras föräldrar vilket ökar deras möjlighet att använda kollektivtrafik samt utföra aktiviteter i sitt vardagliga liv. Anders berättade att hans tillgänglighet till kollektivtrafik bidra till hans känsla av rörlighet.

”…det var ju helt underbart att ta sig till pendeltåget det var ju liksom rakt hela vägen, hissen ner och sen över bron. Så det var grymma connections ”(Robin).

Robin och Sara tendera att ha en starkare koppling till känslan av restriktion gällande deras rörlighet, då de berättar att de känner sig begränsade i sina egna val av färdmedel

vilket dels beror på tillgängligheten till kollektivtrafiken. Exempelvis beskriver Robin att i hans förra bostad gav honom bättre förutsättningar till rörelse då bostaden var lokaliserad närmare ett köpcentrum och stationsområde än hans nuvarande bostad. Respondenterna har även lärt sig använda sin fysiska styrka för att komma över hinder som de kan möta i den fysiska miljön. Flertalet respondenter berättade att vid situationer i kollektivtrafiken där hissen är ur funktion kan de använda sig av alternativa vägar för att övervinna sina fysiska begränsningen. Lucas, Anders, Bengt berättade att vid händelse av att de behöver så kan de åka rulltrappan.

” Du måste veta vad du håller på med, jag har varit nära att ramla i en rulltrappa. När du åker upp, har du lite mer kontroll, då åker du bara in så du får in hjulen på trappsteget och sen håller du bara in i det svarta [Räckena] men när du åker ner då är det värre, för då måste du ställa dig bakåt och du måste låta de svarta [Räckena] dra in

dig men då har du inte lika mycket kontroll. ” (Andreas).

De andra respondenterna nämnde även att de kan använda rulltrappan om de får assistans av någon. Lucas påpekade även att man behöver vara van att manövrera rullstolen samt ha tillräcklig fysiska styrka och stabilitet i bålen för att kunna använda rulltrappan. Vid situationer där hissen är trasig och det inte existera någon rulltrappa, så kan respondenterna som har tillräcklig styrka i ben även välja att gå upp för trappan och släpa stolen bakom sig. Bengt och Anders berättade att de har gjort detta vid flertalet tillfället under deras resor med kollektivtrafiken. Lucas berättade även om en period när han åkte mer kollektiv och han var tvungen att ta barnvagnspåret ner-och uppför trappan för hissen och rulltrappan var trasig. Individerna fysiska styrka och funktion kan därav användas för att öka sin mobilitet.

5.3.2 Val av färdmedel

Gällande valet av färdmedel under veckan kan ett mönster i användande av färdmedel kopplad till deras vardagliga aktiviteter utrönas. Användning av kollektivtrafik sker som tidigare nämnt främst på vardagskvällar och helger, vid umgänge med vänner och familj (Malin, Marcus, Alexander, Lucas och Robin). Utifrån respondenternas intervjuer tenderar kollektivtrafiken att kopplas samman med det mer sociala värden genom att bidra till möjligheter för umgänge med vänner under resan och inte endast på platsen där det sociala umgänget ska ske.

”…att åka kollektivtrafik lite här och var när man hänger med folk och sånt. ”(Robin). Utifrån respondenternas resedagbok kan användandet av kollektivtrafiken speciellt kopplats till resor in till stan. Brukandet av kollektivtrafiken var främst kopplade till pendeltåg och tunnelbanan, då buss undveks genom att respondenterna valde att rulla hem i sällskap av vänner eller färdas den sista resvägen med bil. En möjlig anledning till det valet av färdmedel är även att bussen har ett begränsat utrymme för rullstolsburna vilket kan leda till att det är svårighet att umgås med sitt sällskap när det är mycket folk på bussen. Alexander påpekade även att det var en av orsaken till att han undvek att använda det färdmedlet när han åkte i grupp. Något som även blir tydligt är att endast de

Sällskap av närstående och vänner vid resor kan därav ses som en förutsättning för att möjliggöra resor med kollektivtrafiken.

Samtliga respondenter som har förutsättningarna att kunna åka kollektiv hem till sig under kvällstid valde även att göra det. De manliga respondenterna uppgav även att de upplevde det behagligare att åka kollektivt hem under kvällstid, då det var lite folk på perrongerna och inne i fordonen än under dagtid. Hälften av respondenterna uppgav även att de upplevde det tryggt att åka kollektivt under kvällstid. Som en respondent formulerade sig

” Jag tror att ingen skulle göra något mot någon i en rulle faktiskt…”(Robin). Emellertid uppgav Malin att hon kan uppleva en otrygghet under kvällen, dock minskar känsla av otrygghet när hon är tillsamman med vänner och har folk omkring sig.

Valet att använda bil och färdtjänst för att färdas mellan nödvändiga aktiviteter kan uppfattas som den enda möjlighet för att en del respondenter ska kunna delta och utföra de nödvändiga aktiviteterna i deras vardagsliv. Användandet av färdtjänst och bilen kan även betraktas strategier för att kunna delta i aktiviteter, speciellt de aktiviteter som är spatialt utspridda inom individernas aktivitetsrum. Då individerna behöver färdas över längre geografiska avstånd under en begränsad tid då dessa fritidsaktiviteter som exempelvis träningar är schemalagda efter deras arbete. Exempelvis Lucas har träningar efter sitt arbete 3 dagar i veckan, detta tendera att påverka hans val av färdmedel när han ska transporter sig till sina träningar.

” Enligt sl:appen så ska det gå fortast att åka in till stan och sen ut igen, då skulle den snabbaste resvägen ta en timme liksom och så tar det en kvart med bil så det är stor

skillnad ” ( Lucas ).

Anledningen till Lucas val att använda bilen tenderar att bero på att han har en begränsad mängd tid att åka från sitt hem till sina träningar under vardagskvällar. Emellertid för andra respondenter som Alexander, Anders och Sara tenderar valet av transportmedel beror på kombination att de behöver färdas över längre geografiska avstånd. Därav kan färdtjänst och egen bil uppfattas som det mest optimala färdmedel. På grund av bilen förmåga att färdas över stora geografiska avstånd på kort tid samt kollektivtrafiken bristande förmågan att sammankoppla platser med varandra. Emellertid kan valet att använda att bilen och färdtjänst även relateras till att det är lättare att använda dessa färdmedel för att frakta ting som behövs vid träningstillfällena eller dylikt. Hälften av respondenterna påpekade svårigheter med att använda kollektivtrafik eller rulla längre sträckor med packning.

”Det jobbiga gapet mellan plattform och fordonet, gör att man kan fastna speciellt med länkhjulen [framhjulen] och det är lite läskigt om man kommer med kassar och grejer”

(Lucas).

Eftersom för att kunna stiga in i kollektiva färdmedel krävas det att båda händer kan används även för de färdmedel som anses vara med tillgängliga och lätt använda. Att använda kollektivtrafik med packning kan även bidra till en känsla av otrygghet som gör att andra färdmedel väljs framför de mindre exklusiva.

Upplevelser av otrygghet kan även påverka valet av färdmedel under kvällstid, Malin beskrev att hon väljer att inte använda färdtjänst på kvällar när hon vet att hennes föräldrar kan hämta henne. Då hon upplever att det finns en otrygghet med att åka färdtjänst på sena kvällar då hon inte kan kontrollera vilken av chaufförerna som man ska färdas med (Malin). Sara beskriver liknade upplevelser och tankar, dock bor hon själv vilket göra att hon behöver använda färdtjänst då kollektivtrafik inte är ett alternativ på grund av den bristande framkomlighet mellan kollektivtrafiken och hennes bostad.

Under resedagboken var det relativt få resor som utfördes med rullstolen, där individer valde att rulla. Valet att rulla tenderar dock beror på avståndet till tilltänkt plats, då individer mest rullar till vänner och familj i närområdet. Emellertid poängeter två respondenter under vår och sommartider brukar motioner med rullstolen med hjälp av en armcykel eller en rullstol som är utformad för att användaren ska kunna färdas över längre avstånd (Bengt och Anders). Lucas utryckte även en önskan att kunna rulla mer längre sträckor som en form av motion