• No results found

Upplevelser av samtalet

In document Samtal på Migrationsverket (Page 30-33)

5. Metod

6.3. Upplevelser av samtalet

När informanterna berättade om sina samtal som de hade med de asylsökande och de upplevelser de har upplevt så var de överens om att det kunde variera mycket med tanke på om det gällde vuxna, barn eller hela familjer. Informanterna var överens om att samtalet

30

alltid var spännande och lärorikt för deras del. Man träffar nya människor varje dag. Både Bosse och Cecilia tar upp att man upplever att man gör ett viktigt arbete och att

Migrationsverket har en viktig roll i samhället.

Migrationsverket har en väldigt viktig plats i det svenska samhället, med att ta hand och utreda genom de lagar och förordningar som regeringen har satt för oss, för att man ska kunna ha en invandring som fungerar och det är väldigt viktigt anser jag för man måste kunna ge skydd till folk som behöver skydd. (Bosse)

Cecilia tar också upp att det kan vara svårt ibland. Arbetet kan vara föränderligt och man får vara snabb med att ställa om när man arbetar med så många människor. Gunnel tycker att hon ofta upplever en splittring där man både är en myndighetsperson men samtidigt så ska man vara en god lyssnare samt låta dessa människor berätta sin historia, man måste vara personlig men inte privat.

Det är en lite splittrad bild, dels så är jag en myndighetsperson, jag är tjänsteman, så jag har ett uppdrag att utföra, jag betalas av svenska skattepengar och jag ska utföra mitt uppdrag så effektivt som möjligt. (Gunnel)

Annika säger att hon har upplevt många olika samtal men de som är mest negativa är de samtal som är känsliga och detta upplever hon som mycket påfrestande. Handläggarna tar inga beslut för de asylsökande som de har samtal med, utan dessa tas av beslutsfattare. Hon menar på att de som handläggare inte kan ändra besluten som har tagits men att man måste förklara detta för dessa individer och det kan upplevas som mycket svårt och deprimerande. Cecilia förstärker också dessa upplevelser som Annika har tagit upp men hon själv har haft mest positiva samtal som hon själv kallar det.

Så klart, har man utredningen så kan det också bli känsligt och sådär, men när vi möter dem så finns det ändå så ett väldigt hopp hos folk att man ska få stanna och de vill hjälpa till och de vill göra allt de kan för sitt ärende. Jag har ganska bra upplevelser så men det är klart att det kan variera med (Cecilia)

Annika berättar att hon tycker att även om arbetet verkar styrt av mallar och regler så upplever hon ändå att det finns mycket fritt handlingsutrymme i arbetet. Arbetet kan heller inte vara för styrt, eftersom alla människor är olika. Hon menar att man kan utgå från

31

mallen, men man får anpassa den lite utifrån individen samt situationen. Annika tycker att rutinerna och mallar gör så att alla asylsökande kan få samma bemötande av alla

handläggare, på de olika Migrationsverken över hela Sverige. Bosse anser också att all mallar samt de lagar och regler som de som handläggare måste hålla sig till är relevanta för dessa fall av samtal. Kulturkrockar var en sak som Bosse tog upp och han upplever det nästan dagligen, i och med att man möter olika människor från olika kulturer som kan prata eller uppföra sig kanske på något sätt som man i Sverige inte är van vid. Detta kan medföra att man ibland upplever samtalen som jobbiga eller roliga, det går åt båda hållen

”Även om jag kan känna att många människor kanske borde få stanna, som inte får det så finns det ingenting jag kan göra. Jag kan bara utöva min roll som tjänsteman.” (Gunnel).

Gunnel upplever att själva styrningen i vissa fall kan vara påfrestande, hon menar att ibland vill man engagera sig mer i ett ärende men man får inte det. Det Gunnel menar är att man måste hålla sig till utlänningslagen för den bestämmer om den asylsökande har uppfyllt kriterierna i lagen som gör att man har rätt till skydd.

Det här är mitt jobb man försöker hålla sig professionell. Visst det här är jättejobbigt men det är mitt jobb ändå jag får liksom inte lägga i allt för mycket känsliga skäl när jag jobbar och sen pratar med mina kollegor. (Fredrik).

Fredrik anser att detta är bunden till sin tjänst genom det professionella medan man ibland som medmänniska vill göra mer. Detta är dilemma och upplevs som påfrestande och tråkigt. Fredrik tycker att man ska visa empati gentemot den sökande, men att man samtidigt måste hålla sig professionell.

det som är intressant med det här jobbet är mötet med andra människor, även om man är med i de svåra situationerna och allt så kan man ändå ha ett möte där man kan skratta lite, man försöker göra något annan så att det inte behöver vara lika tunga hela tiden. (Emma).

Emma upplevde samtalet med asylsökande givande och ett bra tillfälle där man lär sig mycket genom att få lyssna på andras berättelser, eftersom alla har med sig olika historier.

32

Det ska vara en balans i dessa delar. Hon menar också att man ske se de positiva sakerna med mötena istället för att fokusera sig på det negativa i samtalet. Man kan se att våra informanter trivs med sitt arbete och tycker att arbetet är lärorikt. Våra informanter tar upp hur roligt och spännande det kan vara att jobba med dessa individer. Det negativa som man drar upp är att man inte själv alltid förstår besluten som tas på Migrationsverket när det gäller uppehållstillstånd och att man får stänga ut vissa känslor som man har på grund av att man måste vara professionell i sin roll. Nedan följer några citatet från informanterna

In document Samtal på Migrationsverket (Page 30-33)

Related documents