I de situationella faktorerna ingår bland annat ekonomiska och demografiska villkor (Almers 2009, s.47).
”Det var en gång en hare typ tre meter från vår bäck. Där jag bor.” //Maria ”Jag brukar inte leta efter djur, jag bara ser dom. På backarna. Där finns det många kaniner. Och där på gräset (pekar ut genom fönstret på den stora gräsmattan) finns det också kaniner. Här är det mycket grönt runtomkring.” //Rouge
Närmiljön som barnen befinner sig i har betydelse för deras svar. Man kan dra slutsatsen att närheten till grönområden vid skolan och bostad bidrar till att barnen ofta är i kontakt med naturen. Exemplet nedan visar också på barnens utevistelse då flera av dem nämner undervisning ute med Stina från Naturskolan.
”Vi går runt med naturuppdrag med Stina från Naturskolan, ute på gröningen. Så har Stina med sig lappar så ska man samla eller hitta olika grejer eller forma någonting. Någon gång lekte vi samla frön, vi lekte skator som skulle samla frön till vintern. En måste alltid stanna hemma annars kan någon komma och stjäla. Och så fick andra springa iväg. Vi skulle lära oss hur det är. Stina sa att det skulle vara kul men det är rätt så viktigt att veta hur fåglarna har det. Så vi kan tänka på det. För att djuren måste leva och dom har det jätte svårt och det ska vi tänka på.” //Karin
Karins berättelse visar på att Stina lärt dem mycket om natur och specifikt om fåglar. Genom praktiska övningar lyckas Stina förmedla formell kunskap såsom namn på fåglar och hur fåglar samlar mat till vintern, men även bygga upp engagemang och sympati för fåglar. Detta är i enighet med Piagets teorier där barnen lär genom samspelet med ting och skeende i sin omgivning (Piaget 2009). Piaget uppfattar därmed barn som utforskare av världen som på egen hand gör sina upptäckter i form av logiska handlingar. Karins beskrivning ovan om undervisning med Naturskolan kan man tolka som ett exempel på när barnen lär sig med hjälp av konkreta operationella handlingar i skolan.
Miljöundervisningen i skolan var tydlig i samtliga barns berättelser. Alla barn nämnde vid något tillfälle några fakta kunskaper som läraren ”lärt” dem. Ett barn sa till och med till mig att jag måste kunna saker om naturen för jag ska bli lärare.
”Det är bra att kunna om miljön. Att du kanske kan berätta, om du ska bli lärare då är det bra för dig att kunna berätta. Så här ska det gå till när man är i naturen….och så…” //Ismael
Det framgår också i barnens svar hur den normerande miljöundervisningstraditionen används parallellt i skolan. Den normerande undervisningen visar sig i hur barnen fått kunskap i att ta ställning till olika saker genom att läraren och andra vuxna på skolan har förmedlat attityder som främjar positiva miljögärningar (Skolverket 2002, s.14). Denna tradition betonar just att miljöproblematiken löses genom att människor intar miljövänliga värderingar (Östman 2003, s.100). Barnen i min studie upprepade vid flera tillfällen värderingar så som ”Man ska vara rädd om naturen” eller ”Man ska inte
slänga skräp”.
Ett annat exempel är hur läraren och kamrater i klassen uppmanat och lärt varandra att ta med soppåsar vid utflykter. Lärarens inverkan och förhållningssätt till miljön syns i Ismaels svar nedan.
”När vi är på utflykt i naturen så brukar jag ha en skräppåse där man kan slänga allt skräp, t.ex. bananskal och bära hem det igen.”
”Vem har lärt dig det?”
”Jo, en i min klass. Jag tror det var Pia. Hon brukade inte ha en skräppåse och så en dag hade hon ett bananskal att stoppa i väskan. Men har man då regnjackan i väskan så kan den bli helt kladdig och då sa min fröken Linda till Pia, när vi gick i ettan, att man skulle ha en skräppåse med sig på utflykten. Och det tyckte jag var ganska smart så nu säger jag ’Mamma, du måste ha en skräppåse med dig på utflykten.” //Ismael
Positiva miljöhandlingar syns även i barnens berättelser om deras föräldrars miljöengagemang. Praktiskttaget alla barn nämnde sina föräldrar i något sammanhang, men nedan exempel visar på särskilt miljövänligt beteendemönster i hemmen.
”Min pappa har berättat. T.ex. om han ska göra en aktivitet, tex åka till stan så säger han vi tar inte bilen för den har koldioxid.” //Elias
”När vi diskar i diskmaskinen så gör vi det bara en gång per dag. Alltså det är nog ett rätt bra sätt att spara vatten. Vi brukar vänta till vi ätit och sen sätta på maskinen…samma med tvättmaskinen.” //Karin
Barnens handlingar är som nämnt påverkade av vilka fakta kunskaper barnen har, men den ”informella” skolan och föräldrarnas inflytande har också en stor påverkan när det gäller barnens handlingar och deras attityder gentemot miljön. Som man kan se i tidigare citat så har lärares och skolans miljösyn samt föräldrarnas inflytande en stor
betydelse i barnens svar om deras miljöhandlingar. Detta kopplar an till Lindgrens (1999) slutsatser om att barn måste vara i kontakt med en vuxenvärld som förmedlar positiva handlingar och en positiv framtidstro när det gäller miljöfrågor.
Några barn nämnde teve och böcker som källor där de fått information och kunskap ifrån. Teven är en kunskapskälla som man ska vara medveten om påverkar barns tankar och deras insikter om många olika saker. Allt mellan barnprogram och nyhetsinslag bidrar till barnens funderingar kring miljön. Lindgren (1999) skriver att media idag brister i att förmedla positiva initiativ och konkreta åtgärder utan ger mer utrymme åt katastrofer och problem. Han menar att goda och intressanta förebilder måste i stället lyftas fram för att visa på ungas handlingskraft. Rouge i min studie berättar vad hon hört på nyheterna.
”Dom brukar säga att det är….rökning är förbjudet. Alltså inte förbjudet men att rökning är jätte dåligt och håller på att det inte ska finnas mer rökning mer och lite om bilar och avgaser…….. Men det var länge sen dom sa det, nu säger dom inte det mer. Nu säger dom om bomber och skolan och sånt. Och om demokrater och partier och allt. Så då har typ det andra försvunnit men jag tror det kommer tillbaka det där……det där om röken, och björnen och skogen och allt det andra.” //Rouge