Sett till fördelningen av de tio områden idealtypen är byggd kring motsvarar de
sammanvägda svaren kring alla områden det teoretiska idealet i hög grad. De sammanvägda upplevelserna av styrning och ledning i förvaltningen motsvarar därmed idealtypen i hög grad.
För en sammanfattande bild av hur enskilda respondenters svar ställer sig till den teoretiska idealbilden motsvarar tre respondenters sammanvägda intervjusvar idealtypen i hög grad. Vidare motsvarar de sammanvägda svaren för resterande respondent delvis idealtypen. Viktigt att belysa är hur det inte finns något som kan generera hypoteser sett till arbetet under respektive nämnd. Detta eftersom det inte finns gemensamma svar kring enskilda områden som särpräglar upplevelsen av arbetet under respektive nämnd. Nedan följer en sammanfattande bild av resultaten från intervjusvaren i förhållande till respektive område i idealtypen.
Tillit
Samtliga respondenter belyser tillitens roll inom förvaltningen som viktig för organisationen. Den bild av tillit som målas upp är hög i den mån att man litar på sina medarbetare och chefer. Vidare beskriver samtliga respondenter en bild av att skapa en tillitsfull relation med nya medarbetare, där introduktionen beskrivs som en viktig del i processen. Tre
respondenter upplever även att förvaltningen försöker bygga tillitsfulla relationer medarbetare emellan och att detta fungerar bra. Slutsatsen blir att de sammanvägda upplevelserna kring området motsvarar idealet i hög grad.
”Det är klart det är viktigt. Egentligen avgörande om jag ska utföra beslutet sen. För jag måste kunna lita på förvaltningen och min närmaste chef. Det är jätteviktigt.”
(Respondent 4)
Två respondenter upplever att det stundtals blir mycket kontroll från ledningens sida, där en respondent tydligt framhävde att det även behövs en sådan. Något som delvis motsvarar området i idealet.
En respondent upplever att förvaltningen lägger ett större fokus på cheferna och glömmer bort de medarbetare som arbetar allra närmast medborgaren när man försöker bygga
tillitsfulla relationer medarbetare emellan. Något som i låg grad motsvarar området i idealet.
Medborgarfokus
Samtliga respondenter framhäver medborgarens roll som viktig i styrprocesserna. Vidare beskriver de även hur det finns ett fokus på medborgarna i styrprocesserna. Angående att ta tillvara på medborgarens erfarenhet och kunskap belyser samtliga respondenter att man med olika metoder försöker tillvarata densamma. Slutsatsen blir att de sammanvägda
”Den är otroligt viktig, det är väl kanske det viktigaste skulle jag säga. Jag tycker att det är det budskapet som alltid förmedlas, det är dem vi är här för.” (Respondent 2)
Två respondenter upplever att fokuset ibland blir mindre på medborgaren och större på andra processer som kontroll och budget, vilket delvis motsvarar området i idealet.
”Teoretiskt sätt finns allt där, vad vi ska göra för våra kunder. Det pratas mycket om ”alltid bästa möjliga möte”.”
”En utmaning för mig som chef är när pengarna kommer in i bilden, då blir det svårt.” (Respondent 4)
Helhetssyn
Två respondenter delar en bild av ett välfungerande helhetsansvar och systemsyn inom förvaltningen. Tre respondenter delar även en bild av att det finns en öppenhet i
verksamheten där alla i styrkedjan aktivt uppmuntras att ta ansvar för helheten. Dessa målar även upp en bild av en god samverkan. Slutsatsen blir att de sammanvägda upplevelserna kring området motsvarar idealet i hög grad.
”Jag känner mig oerhört positiv, men jag trivs! Jag tror att det beror mycket på att jag tycker att arbetskulturen är tillåtande, det är öppet, jag känner att jag kan ställa mina frågor.”
(Respondent 1)
En respondent upplever delvis ett välfungerande helhetsansvar. Detta eftersom den anser att det blir ett större fokus på en systemsyn i verksamheten och att man således ibland glömmer helheten.
En respondent utvecklar resonemanget kring hur man från ledningens sida lägger ett större fokus på cheferna inom verksamheten och glömmer bort medarbetarna på golvet. Något som bland annat exemplifieras med bättre förutsättningar att jobba hemifrån på chefsnivån vid sjukdom. Således försvinner aspekten av ett välfungerande helhetsansvar, vilket i låg grad motsvarar idealet. Vidare upplever densamma att det finns för lite samverkan inom förvaltningen och att det blir en distinktion i den samverkan som sker mellan
verksamhetsområdena som arbetar under respektive nämnd. Något som i låg grad motsvarar en öppenhet och vilja att samverka aktörer emellan.
Handlingsutrymme
Samtliga respondenter upplever att det finns ett delegeringsutrymme och att
medbestämmande välkomnas inom förvaltningen. Sett till vart beslutet tas målar samtliga respondenter upp en bild av att de aktivt fattar beslut i det närmsta ledet hos medborgaren. Två respondenter upplever även att det finns tydliga ramar kring delegering och
medbestämmande. Slutsatsen blir att de sammanvägda upplevelserna kring området motsvarar idealet i hög grad.
Därtill finns även upplevelser som motsvarar idealet i låg grad. Ramar kring delegering och medbestämmande är något som två respondenter upplever som otydliga. Vidare upplever en
respondent att förutsättningarna för beslutsutrymmet hela tiden anpassas efter vad de olika nivåerna högre upp sätter upp för riktlinjer. Därtill upplever densamma att budgeten hela tiden blir en påminnelse för hur mycket handlingsutrymme som faktiskt ges, något som ligger bakom som en styrande faktor.
”Jag måste förhålla mig till hur mycket jag har här. Det är svårt. Vi får skattepengar, på det viset måste jag förhålla mig. Men samtidigt med delegering av verksamheten har jag alltid budget
bakom mig.” (Respondent 4)
Stöd
Samtliga respondenter upplever att det finns bra stödfunktioner inom förvaltningen. Då respondenterna arbetar som enhetschefer besvarar de indirekt att stödet ligger så nära brukarmötet som möjligt för ett stöd hos första linjens chefer och dess medarbetare. Vidare anser samtliga respondenter att stabsfunktionerna använder en kombination av styrande och stödjande, där framhävs framförallt den stödjande delen. Slutsatsen blir att de sammanvägda upplevelserna kring området motsvarar idealet i hög grad.
”Vi har mycket stöd. Vi har HR stöd, ekonomistöd, chefsstöd, det finns stöd, till och med utvecklingsledare har vi stöd. Jag tror att Västerås stad har jobbat mycket med stödfunktionerna så
jag hoppas att de blir kvar.” (Respondent 4)
Det finns även upplevelser som motsvarar idealet i låg grad. Två respondenter upplever att utvecklingsledarna arbetar kontrollerande, vilket går emot idealbilden där de ska arbeta främjande. Här vill en respondent att rollen för utvecklingsledarna skall göras om då den i nuläget uttrycks vara alltför kontrollerande.
Kunskap
Samtliga respondenter anser att man premierar kunskap inom förvaltningen. Här anses introduktion och interna utbildningar spela en viktig roll. Tre respondenter anser även att förvaltningen drivs på ett kompetent sätt. Slutsatsen blir att de sammanvägda upplevelserna kring området motsvarar idealet i hög grad.
”Jag tycker kunskap är någonting som man premierar här, att man har en kunskap, att man får lov och utveckla sin kunskap, att man får lov att växa inom förvaltningen.”
(Respondent 1)
Det finns även en upplevelse som motsvarar idealet i låg grad. Det handlar om en respondent som är kritisk till personalens kompetens. Det framkommer att det satsas mycket på att främja kompetensen men trots det brister densamma.
”Men jag tycker att inom förvaltningen, att det satsas mycket, men att det borde vara mer. ( ). Jag tror vi har samma problem i alla våra enheter, det är kompetens och kunskap, det är
Öppenhet
Tre respondenter beskriver tydlig öppenhet i organisationen. Dessa är även rörande överens om att man kan ta emot och framföra kritik. Möjligheterna till att kommunicera utanför den formella beslutslinjen är något som två respondenter ser som goda. Slutsatsen blir att de sammanvägda upplevelserna kring området motsvarar idealet i hög grad.
En respondent beskriver att det finns en svårighet att ta emot och framföra kritik men att det är något man jobbar med att förbättra, vilket delvis motsvarar idealet. Densamma menar även att det finns svårigheter i att kommunicera utanför den formella beslutslinjen. Något som motsvarar idealet i låg grad.
”Jag skulle inte ha några problem med det men det vet jag är ett problem i organisationen. [ ]. Jag tycker att man måste få vända sig till den som man är bekväm med. ”
(Respondent 3)
Kring möjligheter att kommunicera utanför den formella beslutslinjen har en respondent ett svar som inte utgör underlag för tolkning.
Långsiktighet
Två respondenter menar att det finns en tydlig långsiktighet inom styrningen i förvaltningen. Vidare upplever de att det finns en planering för långsiktigt goda resultat. Slutsatsen blir att de sammanvägda upplevelserna kring området motsvarar idealet i hög grad.
En respondent har en bild av att man i låg grad har en långsiktighet och planerar för goda resultat. Detta mot bakgrund av att man delar in arbetet i korta cykler vilket gör att den långsiktiga planen inte blir tydlig. En annan respondent upplever att det finns en långsiktighet men att den inte tydligt framgår rent organisationsmässigt, vilket delvis motsvarar idealet.
”Den är också så klart långsiktig, inte bara för idag, men jag tänker rent organisationsmässigt. Så tycker i alla fall inte jag att jag vet vad som kommer hända.” (Respondent 2)
Samspel mellan kultur, styrning och organisation
Två respondenter upplever att förvaltningen i hög grad har ett fokus på arbetsorganisationen och kulturen. Vidare anser samtliga respondenter att förvaltningen är värderingsstyrd, här framkommer ”alltid bästa möjliga möte” fram i tre intervjuer, vilket är ett typexempel på delade värderingar. Därtill har samtliga respondenter uppfattningar om ett gott ledarskap. Slutsatsen blir att de sammanvägda upplevelserna kring området motsvarar idealet i hög grad.
”Inom Västerås stad finns det en öppenhet och en mjukhet på ett annorlunda sätt, utifrån [ ]. Det är jätteviktigt och ett stöd för oss med ett sånt bra ledarskap!” (Respondent 4)
En respondent upplever delvis att det finns ett fokus på arbetsorganisationen och kulturen i styrningen. Denne menar att det finns ett fokus men att fokuset blir lidande av att budgeten blir för styrande.
Kring fokus på arbetsorganisationen och kulturen i styrningen har en respondent ett svar som inte ger underlag för tolkning.
Tydliga nyckelroller
Sett till förvaltningens beslutsnivåer har två respondenter inga invändningar till hur de ser ut. Dessa upplever också att det finns goda förutsättningar för förbättringsinitiativ.
Välfungerande team är något som samtliga respondenter upplever finns inom förvaltningen. Slutsatsen blir att de sammanvägda upplevelserna kring området motsvarar idealet i hög grad.
”Det tycker jag på förvaltningsnivå också att man försöker göra, när vi kommer med förslag och så där. Vi enhetschefer och så. Det tycker jag verkligen finns en öppenhet för.” (Respondent 2) En respondent har även upplevelser som delvis motsvarar idealet. Denna menar att det blir för många beslutsnivåer, men att det är på grund av att det är en politiskt styrd organisation. Respondenten menar även att det finns utrymme för förbättringsinitiativ men att dessa blir lidande av budgeten.
Vidare har en respondent ett svar som inte ger underlag för tolkning kring upplevelsen av beslutsnivåerna.