Intervjuerna gav en bild av att värderingar är en central del i processen för individerna att lämna det gamla bakom sig och ta sig in på arbetsmarknaden. Det framkom också vilka möjligheter som intervjupersonerna upplever sig ha att hantera denna övergång genom att arbeta med samhällskunskap.
Frank ser på möjligheten i att arbeta med individernas värderingar genom att diskutera samhällsfrågor, exempelvis vad det innebär att betala skatt eller vad de olika partierna står för:
Det vi pratar mycket om här är att man måste ta ansvar för samhället, det svenska samhället. Och det här med att arbeta och lägga skatt och så [...] Jag kan inte påverka åt ett visst håll, Socialdemokraterna eller Moderaterna exempelvis, utan vi pratar om allting då och så får de sedan se vad de tycker. Och det är ganska kul, för i gruppen pratar de ganska mycket om det och blir då stärkta i att Sverigedemokraterna kanske inte är det rätta politiskt, utan det kanske är Miljöpartiet eller Socialdemokraterna som passar istället, som har en annan syn på det här med att bygga Sverige.
Simon talar i samma banor och säger exempelvis såhär om att påverka individernas värderingar när de pratar om varför man betalar skatt:
Men vad vi kan förmedla är då sättet man förväntas, enligt sociala normer, att bete sig. Det är okej att vara oense men det är också en fördel att kunna motivera många saker [...] Dom själva tycker… “Vi ska inte ge pengar till sådana och sådana och sådana”, samtidigt som, om inte de där andra sådana och sådana hade varit med och betalat skatt så hade inte du fått den här chansen.
Simon säger att han tänker sig ha möjligheten att påverka värderingar genom att informera deltagarna om hur samhället fungerar. Att informera deltagarna om hur samhället är uppbyggt samt vilka rättigheter och skyldigheter man har, verkar vara något som
28
intervjupersonerna tycker är en viktig del av processen i att arbeta med förändringar av deltagarnas livsstil och värderingar i deras väg in på arbetsmarknaden.
Ett annat sätt att påverka deltagarnas värderingar ser vi görs genom de olika obligatoriska studiebesök som genomförs. Frank och Christina berättar att de exempelvis går till stadens bibliotek som ett led i att lära deltagarna om samhället och vad det har att erbjuda. Att ett bibliotek är gratis att gå till och att det finns till för alla, även deltagarna, är något som ofta kommer som en överraskning. Intervjupersonerna ser aktiviteten som en del i att ge deltagarna chans att upptäcka nya sammanhang att vistas i. Christina säger:
Vi åker till stadsbiblioteket för att visa “vad kan man ta del av på ett bibliotek? Jaha, gratis lånekort. Man kan gå dit och sitta och läsa en bok. Ah men det är trevligt”. Liksom så… Att det finns till för alla och så…
Simon och Bianca berättar att många av deltagarna kommer från hem där det har funnits missbruk, kriminalitet och kanske brist på förståelse av sambandet mellan agerande och konsekvenser som har med kriminalitet och missbruk att göra. Simon verkar inte tycka att han har några direkta möjligheter att arbeta med detta då omställningen, som han uttrycker det, måste “ske hos individen och familjen själva”. Möjligheterna som han ser det är att visa på fördelarna att leva ett laglydigt liv eller som flera intervjupersoner uttrycker det ett “Svensson-liv”. Sonja uttrycker att hon upplever sig ha möjlighet att påverka sina deltagares inställning till kriminalitet. Hon lyfter en situation där en deltagare aktivt tagit avstånd från att genomföra en kriminell handling på grund av deltagandet i Krami:
Det var en kvinna som gick in i en affär och som tänkte stjäla en sak men som avstod på grund av kontraktet. Och då har vi ju verkligen nått fram där. [...] Vi har ingen aning om hon kanske gör något annat i kriminalitet, men hon tänker ändå tanken. Sedan om hon bara säger det framför oss det vet jag inte, men jag tror faktiskt inte det.
Här menar Sonja att hon har nått fram till deltagare och fått denne att göra ett annorlunda val och avstå från kriminalitet i en specifiksituation.
29
5.5 Sammanfattning
Att det innebär en begränsning att finnas med i belastningsregistret är alla intervjuade överens om. Två av intervjupersonerna uttrycker vidare att det finns förmågor deltagarna har från sin kriminella bakgrund som går att överföra till arbetslivet. Två andra intervjupersoner säger också att belastningsregistret kan öppna nya dörrar då det kan ge anställning via ekonomiskt bidrag till arbetsgivare.
Luckor i CV:t är något som flera intervjupersoner säger sig uppleva som begränsande för deltagarna. Det är både begränsande i relation till arbetsgivare då de kan bli oroade av att det finns en odokumenterad lucka i meritförteckningen men det bidrar också till en osäkerhet hos individerna vilket begränsar dem och gör att de tappar tro och inte presterar lika bra. En av intervjupersonerna säger också att neuropsykiatriska svårigheter kan vara begränsande och här har denne möjlighet att hantera detta genom att vägleda deltagaren till en miljö som inte orsakar stress. Att undvika stress eller andra situationer som kan påverka brottsbenägenheten är något samtliga intervjupersoner ser som möjligt och viktigt.
När det gäller att motverka återfall genom att påverka deltagarnas värderingar finns uppfattningen att det är möjligt, men att det måste komma från individerna själva. Det kan, från intervjupersonernas sida, handla om att gå till biblioteket, att tala om fördelarna med att leva ett “Svensson-liv”, samt att diskutera politik eller samhällsfrågor över en kopp kaffe.
30
6 Analys
I analyskapitlet besvaras våra frågeställningar med hjälp av våra teoretiska utgångspunkter och vårt empiriska material. Under kapitel 6.1 besvaras vår första frågeställning. I kapitel 6.2 och 6.3 besvaras den andra frågeställningen.
Teorier som används är: Värderingsbaserad teori med begreppet värderingar; Social
cognitive career theory (SCCT) med begreppen självuppfattning, förväntade resultat och personliga mål samt Känsla av sammanhang (KASAM) med begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Utöver ovanstående har följande begrepp tillämpats: cooling down och pushing up.