Flera svar under temat behandling var starkt kopplade till stigma. Det fanns en generell syn att ju ljusare och mer lik man är det som betraktas som svenskt desto bättre förutsättningar har man att bli behandlad som andra elever. Sumaya som är född i Sverige men som har en eritreansk bakgrund menar att:
Ja, alltså jag tror att det ligger ganska mycket på hudfärg. Man kan vara utlänning från Danmark, alltså va fan, det är inte så mycket skillnad jämfört med en svensk. Jag tycker att de är lika mycket invandrare som mig, de är ju inte från landet, man pratar inte samma språk, man har inte exakt
likadan kultur, liknande men inte exakt likadan… Men om någon som kommer från Eritrea eller Somalia, de har mörkare hud, och kanske inte pratar lika bra svenska, då tror jag att de kommer ses ner mycket mer i samhället och skolan. – Sumaya
Selma som är född i Sverige men som har en bosnisk bakgrund svarade såhär på frågan om behandlingen skiljer sig åt beroende på vad för bakgrund man har:
Ja det tror jag. […] Inte för att vara rasist och så men hudfärg… tror jag spelar stor roll… ju synligare det är desto mer trycks man ner, jag upplever även att de som exempelvis har sjal och sånt trycks ner mer, jag är själv muslim men det är inte så att jag har sjal, men jag är ändå ganska troende. Man hade sett annorlunda på mig om jag hade sjal jämfört med om jag inte hade sjal. – Selma
Både Sumaya och Selma menar på att hudfärgen har en betydelse i behandlingen av elever, vilket är kopplat till stigmatiseringens norm och avvikande princip.63 Ju mer lik man är normen desto mindre risk för särbehandling. Sumaya nämner exempelvis att personer från Danmark, trots annan bakgrund, är väldigt lik svenskar. Även om hon anser att människor från Danmark är lika mycket utländska som henne själv så finner hon ändå en väsentlig skillnad i behandlingen och bemötandet. Kamali menar just på att det svenska samhället bygger på en etnisk makthierarki och hävdar att ju längre bort man kommer ifrån det svenska, i termer av etnicitet och kultur, desto mer risk för diskriminering och sämre behandling.64 Sumayas svar kan starkt relateras till den etiska makthierarkin då hon menar på att människor
63 Goffman, Erving. Stigma; Notes on the management of spoiled identity. New York: Simon & Schuster, Inc, 1963. S. 2–3.
med mörkare hud har det svårare. Selma resonerar att ju synligare det är att man avviker från normen desto mer blir man diskriminerad. Hon exemplifierar detta genom att jämföra sig själv med andra muslimer som bär sjal. Trots att hon är muslim så upplever hon ändå en större diskriminering mot tjejer som har slöja på sig. Stigmat samt diskrimineringen blir därmed större ju synligare man skiljer sig ifrån normen.
Ali som är född i Irak svarade såhär på frågan på om han känt sig sämre behandlad än andra:
Jag har varit med om mycket i skolan, kanske inte bara för att jag är utlänning… men jag kommer inte på något nu […] man är van, så man glömmer bort det ganska enkelt. Det händer, men det är inte så att de går mot mig eller använder våld (skrattar lite), men det är bara att skita i och fortsätta gå liksom. - Ali
Ali har svårt att komma på exempel kring fall då han blivit sämre behandlad av lärare och menar på att det främst beror på det faktum att han är van. Vidare nämner han att det inte handlar om tydliga handlingar såsom våld. Det är just detta som Alinia menar på är vanligt förekommande.65 Diskrimineringen sker på en vardaglig basis men eftersom den är så pass diskret och subtil så är det svårt att redogöra för hur den ter sig. Den stigmatiserade personen upplever således en närmast obeskrivlig form av särbehandling. Detta kan även bekräftas av Gruber som menar på att diskriminerande handlingar, som inte är av extrema slag, men som dock sker kontinuerligt och som blivit cementerade i människors vardag, sällan läggs
65 Alinia, Minoo. Invandraren, ”Förorten” och Maktens Rumsliga Förankring i SOU 2006:73. S. 69, 74, 84–85.
märke till.66 Ahmed som också är född i Irak kunde dock komma på ett konkret exempel på diskriminering i skolan. Frågan som ställdes var om han upplever att elever med utländsk bakgrund blir behandlade som alla andra:
Alltså, det är olika men jag själv tycker inte det, för att det har hänt lite grejer, som ändrade synen för mig […] alltså det hände en gång, att… en svensk skrev en labbrapport, och jag ville kolla om läraren behandlar alla likadant… så jag fråga om jag kunde få den, jag ska inte skriva av den sa jag, men det gjorde jag ändå. Så jag skickade in den exakt som den var, han fick A på sin och jag fick C på min. Det kändes jävligt konstigt faktiskt. - Ahmed
Ahmed har således ändrat sin syn när det kommer till hur han ser på behandlingen i skolan. I hans fall handlar det framförallt om tydliga handlingar som har fått honom att omvärdera sitt perspektiv på diskriminering i skolan baserat på bakgrund. Enligt honom har det även sänkt hans motivation till skolan i allmänhet:
När jag kom hit, ville jag visa att jag är en bra kille som skötte sin skola och så. Men nu har jag slutat med det helt, framförallt efter det som hände med labbrapporten. För att det känns ganska tufft att man… alltså får sånt betyg, när en annan kunde få A fast det var samma svar. – Ahmed
Att Ahmed har fått en lägre motivation till skolan är något som kan kopplas till stigmateorin. Goffman menar där att människor som bär på stigma kommer ha det svårare att lyckas i livet.67 Stigmat medför således sämre
66 Gruber, Sabine. Skolan gör skillnad: Etnicitet och institutionell praktik. Diss., Linköpings universitet, 2007. S. 201–202.
67 Goffman, Erving. Stigma; Notes on the management of spoiled identity. New York: Simon & Schuster, Inc, 1963. S. 5–6.
förutsättningar samt möjligheter då man som avvikande trycks ner av de
normala i samhället som i det här fallet är svenskar. Den strukturella
diskrimineringen är med andra ord en metod för svenskar att få de andra att känna sig underordnade samt mindre bra.68 Selma upplever också att diskrimineringen tär på hennes energi och motivation till skolan:
… man blir inte heller sugen på att plugga eller nånting men ändå känner man liksom att man måste motbevisa lärarna att jag är smartare än svenskarna. I ettan älskade jag skolan och tyckte att det var jättekul, men sen i tvåan fick vi en ny mentor och en ny lärare som var riktigt dåliga. Så då började jag gå hem istället, och orkade inte med skolan längre. Jag pluggade oftast hemma. Sen under trean fortsatte deras beteende mot mig typ. […] Det handlar typ om att jag inte har någon studielust längre på grund av lärarna. – Selma
Selma känner således att hennes lust till skolan har försämrats i och med att nya lärare har tillträtt. Men hon anser trots hennes brist på motivation att det finns ett behov av att bevisa lärarna att hon är bättre än vad de tror. Senan som flyttade till Sverige vid tidig ålder från Syrien känner också ett behov av att behöva motbevisa lärarna:
Ja det måste man… alltså från grunden om du inte arbetar hårt som invandrare så blir du lätt kategoriserad i en av de sämre invandrarkategorierna som är stökiga. Du måste stå ut bland alla invandrare för att bli behandlad på samma sätt som en svensk för att få möjligheten att få bra betyg liksom. […] Det blir att vi måste visa att vi vill, annars blir det lite kört kanske. – Senan
68 Gruber, Sabine. Skolan gör skillnad: Etnicitet och institutionell praktik. Diss., Linköpings universitet, 2007. S. 201–202.
Senan anser att han måste motbevisa lärarna att han inte är stökig. Han nämner de stigmatiserade kategorierna som måste undvikas för att lärarna inte ska särbehandla honom. På så sätt har han möjlighet att erhålla goda betyg. Gruber kunde i sin doktorsavhandling, likt Senan, belysa två slags kategorier inom skolan. Antingen var man placerad i den ”svenska” kategorin eller ”invandrar ”kategorin. Den här formen av kategorisering är enligt Gruber starkt förknippat med kulturell rasism.69 Den svenska gruppen innehöll framförallt elever med högre prestationsförmåga medan invandrargruppen snarare var tvärtom. Precis som Senan antyder förknippas man med en lägre kunskapsnivå samt mer stökig om man kategoriseras i en invandrargrupp. Vidare menar Senan att det är svårt att bli betraktad som duktig för elever med utländsk bakgrund. Han nämner att man måste visa att man vill samt att det kräver ett hårt arbete för att bli likabehandlad. Återigen kan man se likheter mellan Senans redogörelse samt den kulturella rasismen som Gruber diskuterar. Gruber menar att det är svårt för elever med utländsk bakgrund att ta sig ur stigmat då man betraktar lägre kunskapsnivå samt stökighet som kulturellt betingat.70 Att eleven själv noterar olika kategoriseringar tyder på att det förekommer så kallad skillnadspraktiker inom skolan.71 Skillnadspraktikerna skapar i sin tur två kategorier av elever men med olika förutsättningar och möjligheter. Den ena betraktas som norm och har således villkoren för att lyckas i skolan, medan den andra kategorin ses som avvikande och mindre värd, vilket istället försämrar möjligheterna enormt. Elever inom den avvikande kategorin bär på ett stigma som framförallt är grundat på deras utländska bakgrund. Men detta gäller inte alla elever med en annan bakgrund. Victoria som har en polsk bakgrund svarade såhär på frågan om hon anser att elever med utländsk bakgrund blir behandlade som andra elever:
69 Ibid. S. 201.
70 Ibid. S. 201.
Alltså det är så svårt… jag kan tycka såhär att det finns liksom utländsk bakgrund sen finns det ju de som kanske inte har det typiska svenska utseendet och de som har det, jag skulle ändå säga att jag inte ser utländsk ut, på det viset. Så jag tror att det liksom kan vara en stor faktor som kan påverka om de behandlas lika eller inte lika, men… alltså jag vill ändå säga att alla behandlas lika, för det hoppas jag ju att de gör. Och såhär i mina umgängeskretsar så gör de ändå det, alltså alla gör det, vill jag tycka eller så. Men sen kan jag ju inte prata för liksom alla, i hela Växjö. - Victoria
Victoria hävdar att behandlingen kan skilja sig åt baserat på hur man ser ut och menar att ju närmare svensk i utseende desto mer möjlighet för likabehandling. Hon upplever att hennes utseende inte är vad som anses vara det typiska utländska utseendet, utan är snarare lutat mer åt det svenska. Vidare känner Victoria att varken hon eller hennes kompisar upplever någon form av diskriminering baserat på bakgrund. I Victorias fall förekommer inte stigmatisering såsom vi tidigare har sett. En förklaring till detta kan vara att hon själv inte bär på ett stigma i form av ett utländskt utseende. Trots att hon har en utländsk bakgrund så är den inte så avvikande från det svenska utseendet. Detta kan förklaras av Alinias redogörelse kring hur behandlingen kan skilja sig åt beroende på vad för utländsk bakgrund man har. Hon nämnde exempelvis att människor med inomeuropeisk bakgrund har mindre risk för diskriminering jämfört med människor från mellanöstern eller Afrika.72 Victorias polska bakgrund och utseende är således inte lika avvikande från den svenska såsom exempelvis Sumayas eritreanska eller Ahmeds irakiska. Victoria belyser detta återigen i svaret på frågan om behandlingen skiljer sig beroende på vad för utländsk bakgrund man har:
72 Alinia, Minoo. Invandraren, ”Förorten” och Maktens Rumsliga Förankring i SOU 2006:73. S. 74–75.
Alltså, det var ju det som jag sa innan, det här med utseendet, jag tycker att det är jättesynd att det ska vara så, men jag tror verkligen det kan påverka, alltså hur vissa människor väljer att behandla andra liksom, vilket suger. Men jag är ju en vit tjej liksom, och jag personligen tycker inte att jag har blivit behandlad annorlunda. […] Jag tror inte riktigt att jag som vit tjej kan svara för hur andra människor med ett annat utseende känner att de har blivit behandlade. Jag kan ju ha såhär tankar om det, men jag tror inte riktigt att jag kan svara ärligt. - Victoria
Man kan således konfirmera att det finns en enighet hos respondenterna om att utseendet i termer av utländskhet påverkar behandlingen. Det finns därmed större risk för diskriminering i skolan ju mer avvikande eleven är eller ju tydligare stigma eleven har.
Men finns det andra faktorer som spelar in i den diskriminerande behandlingen? Under samtalen ställde jag även frågor om huruvida behandlingen kan skilja sig åt för elever med utländsk bakgrund baserat på andra faktorer såsom kön och trosuppfattning (se bilaga 1). På frågan om kön handlade det om respondenterna upplever eller känner att det finns en diskriminerande behandling som skiljer sig åt mellan killar och tjejer med utländsk bakgrund. Sumaya upplever det såhär:
Ja, jag kunde också känna att man betraktade invandrarkillar […] som om att de endast bråkade i skolan, att de inte gjorde sina läxor, de brydde sig inte om sin framtid. Man ser de som dummare. Medan tjejer ligger där i mitten, man ser de inte som dummare men man ser inte de som smartare heller. Antingen såg man killarna som riktigt dumma eller så var det
någon enstaka kille som man såg som riktigt smart. – Sumaya
Sumaya upplever skillnader i diskrimineringen mellan killar och tjejer med utländsk bakgrund. Hon nämner att killar är betraktade som bråkstakar och att deras kunskapsnivå ses som lägre än de andra eleverna. Samtidigt är tjejerna med utländsk bakgrund varken sedda som de smartaste eller de dummaste, utan de ligger snarare i en mellannivå. Hennes resonemang kan förklaras av det stigma som Alinia menar män med utländsk bakgrund bär på. Alinia kallar den särskiljande behandling mellan de två könen för
”bekönad rasism”.73 Denna diskriminering är kopplad till föreställningarna och fördomarna som finns mot andra kulturer där man anser att människor med annan kultur lever under konflikorienterade förhållanden. Mannen med utländsk bakgrund blir som följd av detta mer benägen till diskriminering i samhället än vad kvinnan med utländsk bakgrund blir, då han betraktas som den aggressiva och bråkiga. Sumaya noterar att stigmatiseringen mot killar med utländsk bakgrund är mer förekommande och att det finns sådana föreställningar om de i skolan som antyder på att de är just bråkiga och stökiga, precis som Alinas forskning antyder.
Kan eleven med utländsk bakgrunds trosuppfattning påverka lärares behandling? Senan svara såhär:
Jag märker att det är en annorlunda bemötning för tjejer som har slöja… […] religionen spelar ju roll på bemötningen för att man kanske… det kanske ligger fördomar, har man slöja på sig, så kanske man inte har samma möjligheter, man kanske inte har samma förutsättningar, och därför, kan
läraren förvänta sig att hon kanske inte då kan klara sig lika bra i skolan. – Senan
Selma är inne på samma spår:
Alltså, jag känner typ… folk kanske inte ens vet att jag är muslim, folk kanske tänker att jag är svensk, för jag typ är lite ljusare än vad de andra är men… […] men man brukar annars kolla ner på muslimer. – Selma
Både Senan och Selma tar upp den stigmatiserade synen som finns hos lärare på elever som har en muslimsk trosuppfattning. Senan nämner tjejer som bär på slöja och hur detta kan påverka särbehandlingen negativt. Även Selma tar upp yttre faktorer såsom utseende där ett mer avvikande utseende leder till en högre diskriminering och stigmatisering. Bägges resonemang handlar om hur avvikande man är ifrån normen. I ett fall där en elev med utländsk bakgrund bär på en slöja blir stigmat tydligt och därav diskrimineringen mer förekommande. Men som Selma antyder så behöver en muslim nödvändigtvis inte bli mer diskriminerad, då hon själv kan uppleva att hon snarare uppfattas som normen i det avseendet, trots muslimsk trosuppfattning. I grunden handlar det således om hur synligt stigmat är samt hur avvikande eleven är från normen som avgör diskrimineringen och dess grad. Utan att behöva fördjupa ytterligare är det avslutningsvis värt att nämna att så även var fallet i frågor som berör språkkunskap, beteende, och vilka man sitter och umgås med under skoltid. Ju synligare stigma desto mer risk för diskriminering.