Examensarbete
”Invandrarelever har det svårare i
skolan, det bara är så”
Abstract
The aim of this study was to identify high school student’s thoughts and experiences about discrimination based on background. Six students, all with foreign origin, was interviewed where different questions about discrimination and stigmatization was asked. The results of this qualitative research show that there are students who are experiencing discrimination based on their origin and that the discrimination differs very much dependently on how deviant the person is from the swedes in terms of background and appearance. Students with foreign origin notice how this affects their conditions and possibilities in school where they are more easily categorized and stigmatized as worse. This is a problem that should be recognized not least because the teacher as official has an obligation to treat every student equally but also because the proceeding discrimination contributes to the maintenance of existing ethnical power hierarchies.
Keywords: Stigmatization, discrimination, school, students with foreign origin, grades, ethnical power hierarchy, the norm and the deviant
Innehåll
1. Introduktion _______________________________________________ 4
1.1 En personlig inledning ____________________________________________ 4 1.2 Problemformulering ______________________________________________ 6 1.3 Syfte och frågeställningar __________________________________________ 7 1.4 Definitioner _____________________________________________________ 7 1.5 Disposition _____________________________________________________ 8
2. Tidigare forskning __________________________________________ 10
2.1 Vardaglig och strukturell diskriminering _____________________________ 10 2.2 Strukturell diskriminering i praktiken _______________________________ 14
3. Stigmatiseringsteorin _______________________________________ 17 4 Metod___________________________________________________ 20 4.1 Forskningsdesign _______________________________________________ 20 4.2 Datainsamlingsmetod ____________________________________________ 21 4.3 Frågetyper _____________________________________________________ 22 4.4 Intervjuareffekter _______________________________________________ 24 4.5 Urval _________________________________________________________ 24 4.6 Tillvägagångsätt ________________________________________________ 26 4.7 Databearbetning och analysmetod __________________________________ 28 4.8 Etiska överväganden _____________________________________________ 29
5. Resultat _________________________________________________ 31 5.1 Upplever elever med utländsk bakgrund att de blir behandlade på samma sätt som andra elever? __________________________________________________ 31 5.2 Upplever elever med utländsk bakgrund någon form av diskriminering i
1.
Introduktion
1.1 En personlig inledning
Gymnasiet var en väldigt tuff period för mig. Det var en tid som framförallt präglades av trötthet och ångest. Det kändes som att man ständigt jobbade i motvind och aldrig fick någon utdelning för det hårda arbete man uträttat. Det tärde på krafterna och motivationen. Under skoldagarna försökte man vara så aktiv som möjligt på lektionerna för att underlätta studerandet inför prov och liknande. Men det var svårt att hålla koncentrationen uppe. Tröttheten var ständigt där. Det berodde nog främst på de sena nätterna man var tvungen att studera under. Lärarna brydde sig inte heller för den delen. För de var det självklart att man skulle hinna studera inför tre prov i veckan. Men eftersom det kravet gällde för alla så var det inget man klagade över. Det var helt enkelt inga konstigheter med det, utan det gällde bara att man pluggade på och satsade högt.
Länge ansåg jag att det var kommunal kontra privat skola som de låga betygen främst berodde på. Det lät liksom rimligast. Men under tredje året så förändrades den synen. Det var ett utvecklingssamtal med min dåvarande mentor som skulle sätta perspektiv på saker och ting. Under utvecklingssamtalet diskuterade vi betyg och kriterier. Mamma ville såklart också förstå hur det kommer sig att hennes son med högskole-ambitioner hade många E: n. Mentorn svarade:
- ”Invandrare får sämre betyg i skolan, det bara är så”.
Jag och mamma kollar på varandra som frågetecken. Vad är det hon säger tänker vi. Utöver det faktum att hon kategoriserar elever beroende på bakgrund, antydde hon precis att jag skulle ha invandrat till Sverige baserat på mitt namn och utseende? Jag var arg och chockad.
Efter utvecklingssamtalet kunde det hon sagt äntligen sjunka in. För att även om det var brutalt sagt, så låg det en viss sanning i det. Betygsskillnaderna blev helt plötsligt mer begripligt och förståeligt. Det öppnade upp ett nytt perspektiv för mig som jag inte tänkt på tidigare. Jag kunde nu förstå varför samhällsläraren sa till mig:
- ”Gör du alla delmomenten i kursen, så får du ditt lilla E i ett askfat”. Eller varför matematikläraren blev så förvånad när jag berättade om mina högskoleplaner. Jag var stigmatiserad. Betraktad som någon som borde nöja sig med mindre. Motivationen för att lyckas började vackla ytterligare. Varför ska jag behöva kämpa och må psykiskt dåligt för låga och närmast oanvändbara betyg? Varför måste jag studera mycket hårdare än andra och ändå få sämre resultat än de? Är jag inte värd mer?
Växjö den 20 december 2016
1.2 Problemformulering
Enligt skolverket har ”alla barn och elever rätt att vara sig själva och bli
behandlade med respekt. Respekten för alla människors lika värde är ett fundament i de mänskliga rättigheterna och ska främjas i förskolan och skolan.”1 Elevernas rätt till likabehandling är således en grundsten i
skolverkets arbete och en värdegrund för de svenska skolorna i allmänhet. För att sträva och faktiskt kunna förverkliga detta bör värdegrunden i synnerhet genomsyra allt arbete som sker på gräsrotsnivå inom skolväsendet. Det är här eleverna kommer att bemötas och bedömas av lärare vars skyldighet som tjänstemän eller tjänsteinnehavare är att utöva makt ”med
respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet”.2 Men ser det ut såhär i praktiken? Behandlar verkligen alla lärare elever med likvärdig respekt eller förekommer det diskriminering gentemot eleverna? Tidigare forskning visar framförallt på hur diskriminering mot människor med utländsk bakgrund faktiskt existerar.34 Här talar man om den vardagliga och strukturella diskrimineringen som grundar sig på den etniska maktordningen i samhället. Diskrimineringen fungerar som ett indirekt medel för att bevara svenskar i maktposition samtidigt som andra grupper i samhället förblir underordnade. Stigmatisering betraktas därefter som ett vanligt fenomen bland människor med utländsk bakgrund. De anses vara avvikande och bör därmed exkluderas från normen. Men stämmer verkligen detta? Skolan som i princip spelar en avgörande roll i samhället mot förebyggandet av social orättvisa och rasism, skulle den vara
1 Skolverket. Likabehandling. Avdelningen för skolutveckling, 2016-05-12.
http://www.ub.umu.se/skriva/skriva-referenser/referenser-oxford. (Hämtad 2016-12-13)
2 SFS 1974:152: 1 kap. 2 §. Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla.
Regeringsformen.
innefattad av diskriminering?5 Kan det verkligen vara som så att vissa inte har samma förutsättningar och möjligheter i skolan och i livet som andra, baserat på yttre egenskaper såsom bakgrund? Debatten har framförallt kretsat kring svårigheterna för människor med utländsk bakgrund att få in en fot i arbetsmarknaden, mycket på grund av diskriminering och rasism.6 Men att det även förekommer i skolan är inte alls lika omtalat och diskuterat. Hur ser elever med utländsk bakgrund på detta fenomen? Anser de att lärarna behandlar elever med utländsk bakgrund på samma sätt som andra elever eller upplever de någon form av diskriminerande behandling?
1.3 Syfte och frågeställningar
Syftet är att kartlägga de tankar och upplevelser som finns hos gymnasieelever med utländsk bakgrund angående diskriminering i skolan och undersöka huruvida stigmatiseringsteorin kan tänkas förklara fenomenet. För att förverkliga syftet kommer dessa frågeställningar att besvaras:
- Upplever elever med utländsk bakgrund att de blir behandlade på
samma sätt som andra elever?
- Upplever elever med utländsk bakgrund någon form av
diskriminering i betygsättning?
1.4 Definitioner
För att kunna särskilja elever med svensk respektive utländsk härkomst kommer de förstnämnda eleverna att definieras som elever med svensk bakgrund medan de sistnämnda som elever med utländsk bakgrund. Dessa
5 Elmeroth, Elisabeth. Etnisk maktordning i skola och samhälle. Polen: Pozkal, 2008. S. 83–
84.
6 Alinia, Minoo. Invandraren, ”Förorten” och Maktens Rumsliga Förankring i SOU
definitioner är vad som används inom offentlig statistik och som även är godtagbara för flera forskare inom området.7 I min undersökning inkluderas elever inom definitionen utländsk bakgrund om de antingen själva är födda utomlands eller har minst en förälder som är född utomlands. En elev med
svensk bakgrund bör således själv vara född i Sverige samt inneha två
föräldrar som också är det. Andra centrala begrepp är diskriminering, etnisk makthierarki samt stigmatisering. Dessa tre definitioner redogörs för under avsnitten Tidigare forskning samt Stigmatiseringsteorin. Under avsnittet tidigare forskning kommer bland annat begreppen diskriminering samt etnisk makthierarki att behandlas för, och under teori avsnittet kommer en redogörelse kring vad som avses med stigmatisering. Stigmatiseringsteorin innehåller även begreppen norm och avvikande som kommer att användas under arbetets gång. Dessa kommer också att redogöras för under teoriavsnittet.
1.5 Disposition
Uppsatsen börjar med en introduktion kring undersökningens forskningsproblem, dess syfte och frågeställningar. I kapitel två redogörs det för relevant tidigare forskning som gjorts om fenomenet i fråga. I kapitel tre beskrivs den valda teorin för arbetet. I kapitel fyra finner man undersökningens tillvägagångssätt, datainsamlingsmetod samt hur forskningsprocessen sett ut. I kapitel fem hittar man resultatet av undersökningen. Här kommer respondenternas svar att citeras samt förklaras med hjälp av den valda teorin samt den tidigare forskningen. Arbetet avslutas sedan med att återanknyta till syftets frågeställningar genom att kortfattat besvara de i en slutsatsdel. Inom det avslutande kapitlet redogörs det även för
7 Barmark, Mimmi. Vem går det bättre för och varför? i Lund, Anna och Lund, Stefan.
2. Tidigare forskning
2.1 Vardaglig och strukturell diskriminering
För att förstå intervjupersonernas erfarenheter och upplevelser bör man ha bakgrundsinformation om de maktrelationer som existerar i samhällets och dess institutioner samt förförståelse om hur rasism och diskriminering kan fungera som ett verktyg för exkludering av individer med invandrarbakgrund från makt och inflytande.8 Detta kommer att redogöras för genom forskning tagen från SOU rapporten: Den segregerande integrationen. I denna antologi ingår flera olika forskare och dess rapporter som handlar specifikt om vardaglig och strukturell diskriminering mot människor med annan etnicitet och trosuppfattning.9 Här har jag valt ut två författare och deras respektive kapitel från rapporten som jag anser lyfter fram och belyser den reproducerande stigmatisering som återfinns i det svenska samhället. Här behandlas även hur människor med utländsk bakgrund kan diskrimineras olika baserat på faktorer såsom kön, härkomst och trosuppfattning.
2.1.1 Masoud Kamalis: Den segregerande integrationen
I Masoud Kamalis del belyser han hur den svenska invandringspolitiken med dess integrationsprojekt snarare har lett till en ökad segregation.10 I den använda politiken som har använts sedan man fattade beslut i riksdagen 1996 har man betraktat människor med utländsk bakgrund som en avskild grupp från den svenska. Man har redan här skiljt på människor och skapat ett så kallat vi och de tänk. Invandrarna skulle integreras i det svenska samhället med hjälp av organisationer och olika mångmiljonprojekt. Resultatet blev
8 Alinia, Minoo. Invandraren, ”Förorten” och Maktens Rumsliga Förankring i SOU
2006:73. S. 70–71.
snarare tvärtom och Kamali menar på att detta framförallt beror på politikens reproduktion av skillnader mellan människor.11 Integrationstänkandet idag handlar om att det finns en grupp människor som är integrerade i form av svenskar. Invandrarna betraktas som den avskilda gruppen som bör
integreras. Integrationsarbetet har därmed lett till att man enbart fokuserar på invandrare och inte att det faktiskt bör vara samhället i sin helhet som arbetar för en fungerande integrationsprocess.
Kamali menar även att ett vi och de tänk är ett strukturellt problem. Rasdiskriminering sker inte enbart från enskilda individer utan den är även mycket väl etablerad i samhället och dess institutioner.12 I grunden handlar det om ovilligheten av att ge över resurs och makt till andra. De som besitter resurser och makt i det här sammanhanget är majoriteten av befolkningen i Sverige i form av svenskar. Ju mer man liknar den här gruppen desto mer inflytande har man. Därför menar Kamali att vissa invandrare har det bättre än andra.13 Ser man maktpositionerna som en hierarki skulle araber exempelvis vara mer underordnade än människor från forna Jugoslavien och dessa i sin tur underordnade västeuropéer. Genom den strukturella diskrimineringen som inte alltid behöver vara menad, kan majoritetssamhället fortsätta att förfoga över maktpositionerna samtidigt de resterande innehar de underordnande rollerna. På så sätt kan man även bevara förmånen att konstruera samhället och dess institutioner på det sätt som gynnar en själv. Det behöver således inte nödvändigtvis vara avsiktligt att diskriminering sker. Det är snarare så systemet i sig är uppbyggd och därför kommer diskriminering av invandrare att reproduceras oavsett människors handlingar.
Ett sätt för majoritetssamhället att inte erkänna denna diskriminering och exkluderande är genom att beskylla ett fåtal människor som anses ha en skev syn.14 Man reducerar med andra ord rasismen till att enbart innefatta vissa trångsynta människor, så att fokuset inte ligger på den djupt strukturella diskrimineringen. Den fortsatta diskrimineringen leder till en ökad segregering. Människor som är avvikande i samhället söker sig tillslut till människor med liknande situation och status. Man umgås och bildar därmed nätverk med personer som har samma bakgrund. I skolan skulle det exempelvis kunna handla om att elever med utländsk bakgrund väljer att umgås och socialisera med varandra, då man blivit exkluderad och diskriminerad av svenska elever. En sådan självsegregering menar Kamali försvårar arbetet mot en social sammanhållning ytterligare.15
2.1.2 Minoo Alinias: Invandraren, ”förorten” och maktens rumsliga förankring
I Minoo Alinias bidrag till SOU rapporten framställs olika människors erfarenheter av stigmatisering och exkludering i Sverige. Dessa människor, alla med invandrarbakgrund, har upplevt olika former av diskriminering som både tar form i sociala sammanhang och i mer strukturella.16 I de sociala sammanhangen handlar det om vardagliga interaktioner med svenskar där diskrimineringen oftast sker genom subtila handlingar. Sådant kan exempelvis vara konstiga blickar riktade mot en eller att man blir tillfrågad saker om ens bakgrund och härkomst som grundar sig på föreställningar om okunnighet i andra kulturer. Strukturell diskriminering handlar mer om handlingar av strukturell karaktär. Den typen av diskriminering kan exempelvis ske inom skolväsende, arbetsmarknaden och myndigheter. Inom arbetsmarknaden handlar det framförallt om svårigheterna för människor med
14 Ibid. S. 357–358. 15 Ibid. S. 358–359.
16 Alinia, Minoo. Invandraren, ”Förorten” och Maktens Rumsliga Förankring i SOU
invandrarbakgrund att skaffa arbete eller arbete som är proportionerligt i förhållande till de kvalifikationer man besitter.
Nedsättande kommentarer och andra typer av diskriminerande handlingar mot människor med invandrarbakgrund skapar och markerar gränser kring vilka som tillhör normen och vilka som är de avvikande.17 På så sätt kan den existerande makthierarkin förankras ytterligare. Det sker med andra ord en reproducering av den mentala muren och de gränsdragningar som återfinns i samhället genom diskriminerande handlingar som är baserade på fördomar och stereotyper men som även är starkt kopplat till att bevara de existerande maktstrukturerna. Som ett resultat utav diskriminerandet skapas det bland annat en så kallad rumslig separation. Människor med invandrarbakgrund stötts därmed bort från det integrerade och istället till det segregerade i form av stigmatiserade förorter. På så sätt kan deras låga maktposition befästas, vilket leder till att det blir allt svårare att ta sig ur det som Alinia kallar för
”väntrummet”.18
I Alinias bidrag till rapporten kan man även se kontraster kring hur invandrarmän respektive invandrarkvinnor blir behandlade i det svenska samhället. Hon kallar det här fenomenet för ”bekönad rasism” och är starkt kopplad till föreställningen om kvinnoförtrycket bland invandrarkulturer.19 Invandrarmännen blir därmed betraktade som brottslingar vars kultur fungerar som incitament till det patriarkala förtryck som man anser återfinns i invandrarens hem. Den här stereotypa synen leder till att man betraktar invandrarkvinnor som förtryckta och som objekt för den våld som invandrarmännen utövar. Kvinnan stigmatiseras då till att betraktas som det hjälplösa offret som är i behov av stöd medan mannen snarare ses som farlig
för samhället. Dessa föreställningar har applicerats på invandrarmannen och invandrarkvinnans identiteter, vilket har lett till att männen i högre grad utsätts för diskriminering än vad kvinnorna gör.20 Om en man med invandrarbakgrund är icke-vit och dessutom muslim så stigmatiseras denne personen ytterligare. Men trots att invandrarkvinnor betraktas som mer civiliserade samt anses vara förtryckta och hjälplösa så är de ändå inte fria från diskriminering eller exkludering, snarare tvärtom.21
Enligt Alinia skiljer sig diskrimineringen även beroende på varifrån man kommer. Människor med afrikanskt ursprung eller muslimsk trosuppfattning är de som utsätts mest för diskriminering i allmänhet i Sverige.22 Människor från mellanöstern, i synnerhet Irak och Iran är även starkt utsatta för diskriminering. De invandrargrupper som är mindre utsatta är framförallt människor med inomeuropeisk bakgrund såsom exempelvis nordeuropéer och östeuropéer. Alinia menar att det här mönstret är gällande inom flera områden. Framställningen av muslimer i media, eller människor som i synnerhet är födda i mellanöstern, är något som hennes respondenter finner väldigt nedvärderande och kategorisk.23 Sker det något brott av en person med utomeuropeisk bakgrund får det generaliserande konsekvenser medan brott som har begåtts av svenskar inte alls har den effekten. Sådant leder till försämrade förutsättningar och möjligheter i livet för människor med invandrarbakgrund menar Alinia.24
2.2 Strukturell diskriminering i praktiken
har jag därmed valt och använt mig utav en undersökning som Sabine Gruber gjort i en högstadieskola.
2.2.1 Sabine Grubers: Skolan gör skillnad: Etnicitet och institutionell praktik
I Sabine Grubers doktorsavhandling undersöker hon hur etnicitets fenomenet reproduceras i en strukturell kontext i form av skolan och hur detta motverkar likabehandling och snarare upprätthåller en grogrund för diskriminering. Undersökningen ägde rum i en högstadieskola med elever som innehar olika kulturer och härkomst. Med etnografiska fältstudier kunde Grubers se hur skolpersonals dagliga handlande upprätthöll de existerande skillnaderna mellan elever och som därmed cementerade de två tydliga kategorierna;
svensk och invandrare.25 Dessa två kategorier skilde inte endast elever åt baserat på etnicitet och härkomst, utan här kunde man även urskilja två kunskapsgrupper. Var man svensk så betraktades man som mer kunnig med högre prestationsförmåga, medan invandrarkategorin innebar snarare att eleven hade en lägre kunskapsnivå. Grubers kunde därför märka hur vissa elever med annat ursprung var mindre förknippat med den stigmatiserade invandrarkategorin på grund av en högre kunskapsnivå. De här sociala konstruktionerna är enligt Grubers starkt förknippat med kulturell rasism.26 Med den kulturella rasismen kategoriseras människor baserat på kultur och man menar då att individer har kulturellt betingade skillnader som är fastslagna, och som därmed inte kan ändras. Vissa killar med annat ursprung kan exempelvis tillskrivas en problematisk machopersonlighet medan andra kan betraktas som de öppna och mer sociala individerna. De här antagandena grundar sig på uppfattningen om de kulturella skillnaderna. Likt stereotyper
25 Gruber, Sabine. Skolan gör skillnad: Etnicitet och institutionell praktik. Diss., Linköpings
universitet, 2007.
appliceras dessa tankar om kulturellt betingade skillnader på ungdomarna som därmed får svårt att kunna avfärda de.
Vidare menar Grubers att mycket av de existerande skillnadskonstruktionerna är starkt relaterat till vardagsrasism. Vardagsrasismen handlar inte om tydliga företeelser som enkelt kan märkas vid, utan snarare om triviala handlingar som är djupt inrotad i de vardagliga interaktionerna samt rutinmässiga processerna.27 De sker med andra ord regelbundet men på grund av att de är så triviala och så vanemässiga så går de oftast obemärkt förbi. Andra som faktiskt uppfattar sådana handlingar blir enkelt avfärdade när de vill förklara de diskriminande handlingarna och interaktionerna. Då det inte handlar om extrema uttryck eller företeelser av olika slag, samtidigt som de sker kontinuerligt i vardagen, läggs det inte så stor vikt på handlingarna, varken från personal eller från elevers sida. De diskriminerande handlingarna behöver nödvändigtvis inte begåtts av rasistiska människor och de behöver heller inte ha skett avsiktligt. Men det är genom dessa som rasistiska processer kan fortgå, vilket i sin tur befäster de existerande maktstrukturerna. Grubers menade framförallt att de skillnadskonstruktionerna hon upplevde i högstadieskolan föranledde sådana processer.28 Kategorierna svensk och
invandrare och andra former av skillnadspraktiker i högstadieskolan kunde
vidmakthållas på grund av flera sammanflätade diskriminerande handlingar som snarare ansågs självklara enligt de flesta lärarna. Det Grubers avslutningsvis ville poängtera är att sådana skillnadspraktiker och triviala diskriminerande handlingar även vidmakthåller olika villkor för eleverna.29 De producerar med andra ord ojämlika villkor och förutsättningar för eleverna och dess studier i skolan.
3.
Stigmatiseringsteorin
I undersökningen kommer empirin att bland annat förklaras med Erving Goffmans stigmatiseringsteori. Goffman menar på att människor och samhällen har ett behov av att kategorisera andra individer och grupper.30 I sociala sammanhang används sådana kategoriseringar för att underlätta processen med att ta reda på vem andra personer egentligen är. Dessa kategorier kan jämföras med stereotyper och fördomar. Vid situationer där man möter människor som man inte känner eller träffat tidigare bildas det förväntande uppfattningar kring dessa baserat på tydliga faktorer såsom utseende. Antagandena och de förutfattade meningarna man har kring personen behöver inte alls överensstämma med hur denne faktiskt är. Men på grund av detta blir personen betraktad som något avvikande från vad som anses vara normen. Det är med andra ord någon egenskap hos personen som får andra att minimera honom. Sådana individer som besitter avvikande eller försämrade egenskaper och som därmed blir behandlade på ett annorlunda sätt (oftast i negativ bemärkelse) kallar Goffman för stigmatiserade.31 Den stigmatiserade personen betraktas oftast som något sämre eller svagare än resterande och bör därför behandlas som något mindre värt. Människan som är stigmatiserad behöver inte nödvändigtvis veta om att andra betraktar denne som något annorlunda. Stigmatiseringen behöver således inte enbart handla om hur personen själv känner sig behandlad och uppfattad av andra, utan innefattar även sådant som inte märks av direkt.
Goffman nämner tre starkt skilda typer av stigma.32 Den första handlar om missbildningar i kroppen. Exempel på stigmatiserade människor i den kategorin kan vara handikappade individer. Den andra kategorin avser
30 Goffman, Erving. Stigma; Notes on the management of spoiled identity. New York: Simon
& Schuster, Inc, 1963. S. 2–3.
människor med avvikande karaktärs eller beteendedrag. Det kan exempelvis röra sig om människor med mentala problem, individer som är politiskt radikala eller homosexuella personer. Den tredje kategorin handlar om människors bakgrund, vilket är det som undersökningen kommer handla om. Det är stigma som framförallt avser etnicitet, bakgrund, trosuppfattning och nationalitet. Sådana egenskaper påtvingar uppmärksamhet i negativ bemärkelse av de som Goffman kallar för ”de normala”.33 Deras reaktion handlar oftast om att stöta bort den avvikande och exkludera denne i olika sammanhang. Sådana diskriminerade åtgärder mot stigmatiserade kan ske både medvetet och undermedvetet, vilket i sin tur leder till att de avvikande personerna får försämrade möjligheter i livet.
Teorin menar även att det finns stigmatiserade människor som har blivit så pass indoktrinerade att de faktiskt tror att deras avvikande roll är vad som anses vara normalt.34 Andra har accepterat stigmat och vill istället vara tydliga med att uppvisa den gentemot de normala. Sedan finns det avvikande individer som försöker förtränga sitt stigma och därmed indirekt acceptera sin underordnade roll i samhället eller som rent av mår psykiskt dåligt på grund av den. Ett annat sätt är att man förnekar stigmat man bär på. Man vill helt enkelt inte framstå som något offer eller otillräckligt och därav försöker man bestrida eller rent av glömma bort det faktum att man blir diskriminerad. Vissa försöker skämta bort det när det uppstår diskriminerande situationer. Tanken på att bli betraktad som förödmjukad är för skamfyllt för många att man hellre låter diskrimineringen fortgå utan att försvara sig. Sedan finns det stigmatiserade människor som hanterar sin situation genom att försöka täcka upp eller dölja sina brister. Återigen handlar det om att man skäms över den sociala identitet man har blivit kategoriserad i. Enligt teorin kan sådan
skamsenhet över ens stigma leda till en tvångsinlärning bara för att passa in och kunna bli behandlad som alla andra.35
4
Metod
4.1 Forskningsdesign
Undersökningen avser att kartlägga tankar och upplevelser kring diskriminering av elever med utländsk bakgrund. För att göra detta bör man utgå från minst en potentiell förklaringsfaktor i form av teori. Den teori som ska prövas i det här arbetet är som tidigare nämnt Erving Goffmans stigmateori. Teorin är tänkt att appliceras på de utvalda fallen i undersökningen, som här avser elever med utländsk bakgrund, för att utreda huruvida den kan förklara de tankar och upplevelser som återfinns hos de. Då fallen står i centrum för arbetet och eftersom teorin är sedan tänkt att tillämpas på dessa analysenheter kommer undersökningen ta form av en teorikonsumerande studie.36 Med en teorikonsumerande studie ligger fokuset på den interna validiteten där man har för avsikt att framförallt kunna säga något om de undersökta fallen.37 Att kunna generalisera resultatet är med andra ord inte av yttersta vikt i denna studie utan målet är istället att kunna ge en fingervisning om hur situationen kan se ut hos elever med utländsk bakgrund.
En fallstudieforskning kommer tillämpas i arbetet. Detta då undersökningen grundar sig på intervjuer med ett fåtal specifika fall i form av elever med utländsk bakgrund, för att komma fram till resultatet.38 Genom en fallstudiedesign med ett fåtal fall kan man gå på djupet med analysenheterna tillskillnad från en mer statistisk design vars svar är mer abstrakta och
36 Esaiasson, Peter m.fl. Metodpraktikan; Konsten att studera samhälle, individ och
marknad. 4. uppl. Stockholm: Norstedts juridik, 2012. S. 89–90.
37 Ibid. S. 89–90.
38 David, Matthew och Sutton, Carole D. Samhällsvetenskaplig Metod. Lund:
begränsade.39 Varje analysenhet med en fallstudie design blir då unik i sig där respondenternas svar speglar deras verklighet i större mån, tillskillnad från en mer kontrollerad miljö som i exempelvis en experimentell design eller i en enkätundersökning där frågornas utformning inte alltid ger en fullständig bild kring det undersökta fenomenet.40
4.2 Datainsamlingsmetod
För att kunna besvara frågeställningarna ska arbetet utgå från data samlat från kvalitativa samtalsintervjuer. Dessa intervjuer ska äga rum bland olika gymnasieelever med utländsk bakgrund för att se hur dessa upplever och reflekterar kring diskriminering i skolan. Det är viktigt att frågorna och svaren är lämpade för att kunna besvara undersökningens frågeställningar. Utformningen av frågorna och hur stort utrymme en respondent ska ha för att besvara på frågorna är viktiga aspekter för att konstruera en passande datainsamling. Intervjuer kan urskiljas ”mellan strukturerade och
ostrukturerade intervjuer och mellan standardiserade och ostandardiserade intervjuer”.41 Med en kvalitativ intervju lutar arbetet sig oftast mer åt ostrukturerade frågor, vilket innebär att frågorna inte behöver vara identiska från intervju till intervju. Med ett sådant tillvägagångsätt kan man få mer djupa intervjuer med respektive respondent, vilket i sin tur kommer generera till en ökad validitet. I min undersökning har frågorna varit semistrukturerade. Det innebär att frågorna i första hand följer en intervjuguide (se bilaga 1) men att det kan uppstå eventuella följdfrågor som inte var ämnade att ställas inför intervjuerna.42 Det innebär även att frågorna inte strikt behöver följa den ordning som de står i intervjuguiden, utan man arbetar snarare flexibelt. Då undersökningen har ett tydligt fokus kring
39 Ibid. S.149. 40 Ibid. S.158. 41 Ibid. S. 113.
diskriminering har det konstruerats mer fastställda frågor. Men följdfrågor har även tillämpats när det kändes som om att det fanns mer att hämta från respondenten eller när denne inte gav mig tillräckliga svar för frågorna från intervjuguiden. Ett sådant tillvägagångsätt hade inte kunnat tillämpats i en fullt strukturerad intervjuform, vilket hade minskat möjligheterna att få fram relevant och intressant material från respondenterna.
I valet mellan standardiserad och ostandardiserade intervjusvar har denna undersökning lutat sig mer mot det senare alternativet. Man brukar tala om öppna svars- samt stängda svars möjligheter. Respondenterna har såldes haft öppna svarsmöjligheter där de kunde besvara på frågorna hur de ville, utan några fasta svarsalternativ.43 Tankar och upplevelser om diskriminering blir enklare att blottlägga med denna metod.
4.3 Frågetyper
Frågorna som ställdes följde den typiska intervjumallen för samtalsintervjuer (se bilaga 1).444546 Första steget här var att konstruera ett lämpligt innehåll där undersökningens syfte genomsyrar de frågor som ska vara med i intervjuguiden.47 Frågorna skulle även vara lättformulerade och korta så att respondenten överhuvudtaget ska kunna förstå vad det är som sägs. Målet är att frågeställningarna ska kunna leda intervjun till ett flytande samtal, där välutvecklade svar kan formuleras. För att uppnå ett sådant ideal är det
43 David, Matthew och Sutton, Carole D. Samhällsvetenskaplig Metod. Lund:
Studentlitteratur AB, 2016. S. 113.
44 Esaiasson, Peter m.fl. Metodpraktikan; Konsten att studera samhälle, individ och
marknad. 4. uppl. Stockholm: Norstedts juridik, 2012. S. 264–265.
45 David, Matthew och Sutton, Carole D. Samhällsvetenskaplig Metod. Lund:
Studentlitteratur AB, 2016. S. 115.
46 Bryman, Alan. Samhällsvetenskapliga Metoder. 2. Uppl. Malmö: Liber AB, 2011. S. 422–
423.
47 Esaiasson, Peter m.fl. Metodpraktikan; Konsten att studera samhälle, individ och
oerhört viktigt att skapa ett förtroende gentemot respondenten så att denne känner sig så bekväm som möjligt.
Efter uppvärmningsfrågorna gick intervjun över till huvudfrågorna. För att få fram respondenters egna upplevelser och reflektioner av fenomenet i fråga var det viktigt med att inte leda eller påverka svaren som respondenterna gav. Om svaren dock inte var tillräckliga, eller om man skulle vilja höra något konkret exempel, ställdes så kallade uppföljningsfrågor så att respondenten skulle vidareutveckla sitt resonemang.48 Uppföljningsfrågorna behöver inte alltid vara fastbestämda och med i intervjuguiden, utan dessa kunde som tidigare nämnt kommas på under intervjuns gång. Om det var något område som trots uppföljningsfrågorna inte hade förklarats än av respondenten, men som är av betydelse för undersökningen, kunde jag ställa direkta frågor om just det. Under samtalets gång kontrollerades det även om man förstod vad som sades för att på så sätt undvika missförstånd.
Då det fanns risk för att frågorna kunde värka stötande eller rent utav opassande begrundades dessa noggrant inför. Under samtalet förmedlades de även med största möjliga hänsynstagande gentemot respondenten.49 För att ytterligare försäkra mig om att intervjufrågorna var lämpliga bad jag om expertishjälp, inte minst från min handledare för uppsatsarbetet. Genom en sådan extern kontrollering kan man även förebygga felaktigheter såsom snedvridna samt ledande och stötande frågor. Här kan man även utvärdera huruvida frågeformuleringarna faktiskt fångar upp de centrala aspekterna av undersökningens syfte och se om dessa ger möjlighet för respondenten att återkoppla med innehållsrika svar.
48 Ibid. S. 265.
49 David, Matthew och Sutton, Carole D. Samhällsvetenskaplig Metod. Lund:
4.4 Intervjuareffekter
Intervjuareffekter kan bli höga med samtalsintervjuer.50 Svaren som respondenten ger kan variera beroende på vem det är som intervjuar. Det är helt enkelt omöjligt att undvika sådana effekter med samtalsmetoder. Enligt Matthew David och Carole D.Sutton kallas den verkan som intervjuaren kan ha på respondenten för ”intervjubias”.51 De menar att faktorer som exempelvis kön, bakgrund och utseende kan forma de svar som respondenten ger. Ett sätt för att kontrollera och identifiera sådana intervjuareffekter är att använda sig utav fler än en intervjuare. På så sätt kan man jämföra svaren och därmed öka möjligheterna för att detektera påverkanseffekter. Men då det varken finns tid eller resurser för att använda sig av fler än en intervjuare för detta arbete är det viktigare med att kunna påvisa eventuella svar som har blivit snedvridna och förklara vad det är som kan ha påverkat respondenten för det beteende som uppvisats. Andra tänkbara påverkningsfaktorer kan vara frågorna och dess utformning, platsen för intervjun osv. Återigen handlar det om att förklara dessa faktorer i efterhand men samtidigt är det viktigt att förbereda och skapa en miljö, som gör respondenten så trygg och bekväm som möjligt.
4.5 Urval
Urvalet var målinriktad vilket enligt Alan Bryman betyder att respondenterna är strategiskt utvalda baserat på undersökningen och dess problemformulering.52 De som intervjuades var således elever med utländsk bakgrund, vilket speglar uppsatsens syfte. Utöver det var eleverna minst 18 år
50 Esaiasson, Peter m.fl. Metodpraktikan; Konsten att studera samhälle, individ och
marknad. 4. uppl. Stockholm: Norstedts juridik, 2012. S. 267.
51 David, Matthew och Sutton, Carole D. Samhällsvetenskaplig Metod. Lund:
Studentlitteratur AB, 2016. S. 117–118.
för att inte behöva något extra samtycke från vårdnadshavare. En sådan process hade fördröjt arbetet ytterligare, vilket inte är önskvärt med tanke på den tidsram man har för en C-uppsats. Eleverna studerade i högskoleförberedande program på gymnasium. Dessa innefattar samhälls-, ekonomi samt naturprogrammet. Elever med högskoleambitioner är i behov av goda betyg för att kunna studera vidare och därför blir det högst intressant att undersöka sådana fall. Universitets – och högskolestudenter var inte inkluderade i urvalet då fokuset för arbetet ligger på, samt är avgränsat till gymnasieelevers upplevelser och erfarenheter. För att maximera variationen på analysenheterna valdes elever från både kommunal samt privata skolor. Totalt intervjuades sex elever där två studerade i en kommunal skola och de andra fyra på två privata skolor. Genom denna utspridda variation kan man kartlägga upplevelser från skilda omständigheter. Både tjejer och killar inkluderades vilket även ger flera olika perspektiv och tankegångar. Dessa elever tillhörde skolor belägna i Växjö. Anledningen till detta är att mitt lärosäte även är lokaliserad där, vilket gör det mer bekvämt rent tids och resursmässigt att intervjua elever som studerar i den orten.
Enligt en rapport från SOU redogörs det att människor från Afrika och mellanöstern är de som upplever starkast diskriminering i Sverige.53 Här menar man även att de grupper som är minst diskriminerade härstammar från länder belägna i Nord respektive Östeuropa. Genom att inkludera vissa elever från de mest utsatta grupperna samt vissa från de mindre utsatta till arbetet kan man jämföra hur dessa upplever diskriminering. Men eftersom urvalet baserades på ett snöbollsurval, kunde inte den exakta variation som man strävat efter återfinnas i de valda respondenterna. Tre av de valda eleverna hade således en mellanöstern bakgrund, en elev hade en afrikansk bakgrund,
53 Alinia, Minoo. Invandraren, ”Förorten” och Maktens Rumsliga Förankring i SOU
och två elever en östeuropeisk bakgrund. Urvalsmetoden användes då den är mest effektiv i att finna relevanta respondenter inom en begränsad tid.54
Enligt Bryman blir det svårare att utgå från ett fåtal intervjuer i undersökningar som innefattar flera jämförelser.55 Flera intervjupersoner hade därmed varit ett bättre alternativ än ett fåtal i min undersökning då det finns många parametrar som väger in kring definitionen utländsk bakgrund. Men då syftet handlar om att klargöra tankestrukturer så är det inte av betydande karaktär att man intervjuar ett flertal personer. Med ett fåtal respondenter kommer man kunna få en fingervisning på vad för tankar och upplevelser som finns.
4.6 Tillvägagångsätt
4.6.1 Intervjupersoner från privat skola
För att hitta relevanta respondenter hörde jag först av mig till en gymnasieelev jag känner, som studerar på en privat skola i Växjö. Jag förklarade för honom vad jag skriver om i mitt examensarbete och vilka intervjupersoner jag söker. Vi bestämde tillsammans med skolledningen om en tid där jag kunde få tillträde till skolan. Väl i skolan hänvisade personen mig till ett antal elever som var relevanta för undersökningen och dess syfte. Dessa tre personer angav sina kontaktuppgifter till mig och därefter bestämde vi gemensamt tider för när intervjuerna skulle ske. Han tog även kontakt med en fjärde elev men som studerar på en annan privat skola. Den eleven var också väldigt intresserad av att få bli intervjuad, och vi kunde därmed bestämma en tid.
54 Esaiasson, Peter m.fl. Metodpraktikan; Konsten att studera samhälle, individ och
marknad. 4. uppl. Stockholm: Norstedts juridik, 2012. S. 189.
55 Bryman, Alan. Samhällsvetenskapliga Metoder. 2. Uppl. Malmö: Liber AB, 2011. S. 436–
4.6.2 Intervjupersoner från kommunal skola
Intervjupersonerna från den kommunala skolan fick jag också tag på genom studenter jag känner. Efter att ha förklarat vilka intervjupersoner jag söker gav de mig kontaktuppgifter till två elever som studerar högskoleförberedande program på en kommunal skola i Växjö. Därefter kontaktade jag dessa och frågade om de kunde tänkas ställa upp på en intervju. Bägge eleverna var väldigt intresserade av att delta och vi kunde därmed bestämma tid och plats för intervjuerna.
4.6.3 Intervjuerna
Tillsammans med gymnasieeleverna valde jag ut en lämplig plats för intervjuerna. Statbiblioteket i Växjö blev den plats intervjuerna ägde rum. Här var miljön väldigt lugn och bekväm vilket kunde generera till mer reflekterande och innehållsrika svar. Intervjuerna varade mellan 25–35 minuter och mycket berodde på hur pass långa svar respondenterna hade för varje fråga. För att underlätta transkriberingsarbetet spelade jag in intervjuerna med min mobiltelefon. Detta gjordes efter ett godkännande från varje respondent. Med ljudinspelningen kan man gå igenom och bearbeta materialet på ett smidigare sätt. Här finns även möjlighet till att i efterhand upptäcka intressanta tankar och svar som under intervjun kanske inte ansågs vara lika relevant för arbetet.
kändes som att respondenterna främst på grund av detta var mer bekväma i situationen samt hade väldigt lätt för att återkoppla med formulerade och väl begrundade svar.
4.7 Databearbetning och analysmetod
För att sammanställa det insamlade materialet började jag med att transkribera vad respondenterna hade sagt under intervjuerna. Fokuset vid transkriberingen låg på de tematiska frågorna i Tema 2: Behandling och
Tema 3: Betygsättning (se bilaga 1). Dessa delar skrevs med andra ord ner
ordagagrant. Anledningen är att det är dessa två teman som genomsyras av frågeställningarna för arbetet medan det första temat snarare fungerar som en kompletterande del vid behov. När materialet sedan nedskrevs så var det dags för själva analysstadiet. Första steget var då att sammanfatta materialet och Esaiasson m.fl. menar att detta kan ske på två olika nivåer: manifest och
latent nivå.56 Med det manifesta tillvägagångsättet handlar sammanfattningsteknikerna om att synliggöra vad som faktiskt har sagts tillskillnad från mer spekulativa tekniker som den latenta nivån använder. I mitt arbete utgick jag från en koncentreringsteknik på den manifesta nivån.57 Med denna teknik förkortades materialet ner samtidigt som det väsentliga innehållet fanns kvar i de kortare formuleringarna.
Nästa steg handlade om att kartlägga de olika tankegångarna respondenterna hade kring varje frågeställning som arbetet utgår ifrån. Med hjälp av kartläggningsmetoden kunde formuleringar och citat kategoriseras in under respektive frågeställning i ett så kallat kategorischema.58 Dessa övergripande
56 Esaiasson, Peter m.fl. Metodpraktikan; Konsten att studera samhälle, individ och
marknad. 4. uppl. Stockholm: Norstedts juridik, 2012. S. 271.
frågeställningar bestod av indelningar som särskildes med hjälp av underrubriker. På så sätt kunde man tydligt se och förstå de indelningar formuleringarna är underkategoriserade i. De relevanta formuleringarna från kategorischemat redovisades samt förklarades tillslut i resultatdelen med hjälp av den valda teorin samt den tidigare forskningen.
4.8 Etiska överväganden
De etiska övervägandena baserades på fyra principer som Bryman ser som gällande för svensk samhällsvetenskaplig forskning. Dessa fyra principer är:
”informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav och nyttjandekrav”.59 Informationskravet innebär att respondenterna vet om att deras deltagande är frivilligt, vilket i sin tur betyder att de får avsluta samtalet om de känner för det, när de vill. Kravet innefattar även information om undersökningen och dess syfte. Respondenterna bör således ha blivit informerade om frivilligheten samt undersökningens syfte inför intervjuerna. I intervjuguiden (se bilaga 1) kan man exempelvis se att intervjuerna inletts med att jag förklarar vad uppsatsen handlar om. Därefter beskrevs intervjuns upplägg för respondenterna så att de skulle förstå vad för teman och frågor det rörde sig om. Sedan fick de ytterligare förklarat att de får välja att passa på frågor och även avbryta intervjun när de själva ville på grund av det faktum att deltagandet är frivilligt. För att uppfylla samtyckeskravet fick respondenterna möjlighet att antingen godkänna eller neka till deltagande efter redogörelsen för undersökningens syfte och upplägg. De blev även tillfrågade om det gick bra om intervjuerna ljudinspelades. Då alla var minst 18 år behövdes inget samtycke från vårdnadshavare.
Brymans konfidentialitetskrav innebär framförallt att man hanterar personuppgifter med sekretess.60 Obehöriga ska därmed inte få tillgång till information som kan avslöja respondenternas identitet. För att säkerställa deltagarnas anonymitet ska deras namn inte vara med i uppsatsen. I rapporten används fingerade namn istället. Vilken skola eleverna går i finns inte heller med, utan det enda som redogörs för är huruvida skolan är kommunal eller privat. Vad för utländsk bakgrund respondenterna har finns med och anledningen till detta är att en sådan information är intressant från ett analytiskt perspektiv.
Genom att säkerställa grundläggande anonymitetsskydd minimeras riskerna för att deltagarna kan råka ut för framtida problem.61 För respondenternas del kan det framförallt handla om att skolpersonal riskerar att ta del av information som identifierar dessa elever. Konsekvenserna av detta skulle kunna påverka elevernas skolgång och framtid. Därför är det som sagt av yttersta vikt att de ovannämnda kraven förverkligas så att respondenterna inte löper någon risk för skada. För att tillslut uppfylla nyttjandekravet bör data från respondenterna inte utnyttjas för andra ändamål.62 Det insamlade materialet från intervjuerna skall därmed endast användas för denna undersökning.
60 Ibid. S. 132, 137–138. 61 Ibid. S. 132.
5.
Resultat
I detta kapitel kommer materialet från samtalsintervjuerna att redogöras för. Respondenternas svar kommer att analyseras och förklaras med hjälp av stigmatiseringsteorin samt den valda tidigare forskningen. Namnen på respondenterna är fiktiva för att upprätthålla ett etiskt tillvägagångsätt. Skolornas namn kommer heller inte att visas på grund av samma anledning. Intervjuerna var med sex stycken gymnasieelever, varav alla studerar i ett högskoleförberedande program i Växjö. Fyra av dessa studerar i en privat skola (Ahmed, Ali, Senan och Victoria) medan de andra två studerar i en kommunal (Sumaya och Selma). Alla elever är minst 18 år gamla och innehar en utländsk bakgrund. Det insamlade materialet från eleverna kommer att presenteras under två stycken underrubriker. Dessa underrubriker är identiska med respektive frågeställning för uppsatsen. På så sätt kan man bearbeta svaren för frågeställningarna på ett systematisk och tydligt sätt.
5.1 Upplever elever med utländsk bakgrund att de blir behandlade
på samma sätt som andra elever?
Flera svar under temat behandling var starkt kopplade till stigma. Det fanns en generell syn att ju ljusare och mer lik man är det som betraktas som svenskt desto bättre förutsättningar har man att bli behandlad som andra elever. Sumaya som är född i Sverige men som har en eritreansk bakgrund menar att:
likadan kultur, liknande men inte exakt likadan… Men om någon som kommer från Eritrea eller Somalia, de har mörkare hud, och kanske inte pratar lika bra svenska, då tror jag att de kommer ses ner mycket mer i samhället och skolan. – Sumaya
Selma som är född i Sverige men som har en bosnisk bakgrund svarade såhär på frågan om behandlingen skiljer sig åt beroende på vad för bakgrund man har:
Ja det tror jag. […] Inte för att vara rasist och så men hudfärg… tror jag spelar stor roll… ju synligare det är desto mer trycks man ner, jag upplever även att de som exempelvis har sjal och sånt trycks ner mer, jag är själv muslim men det är inte så att jag har sjal, men jag är ändå ganska troende. Man hade sett annorlunda på mig om jag hade sjal jämfört med om jag inte hade sjal. – Selma
Både Sumaya och Selma menar på att hudfärgen har en betydelse i behandlingen av elever, vilket är kopplat till stigmatiseringens norm och avvikande princip.63 Ju mer lik man är normen desto mindre risk för särbehandling. Sumaya nämner exempelvis att personer från Danmark, trots annan bakgrund, är väldigt lik svenskar. Även om hon anser att människor från Danmark är lika mycket utländska som henne själv så finner hon ändå en väsentlig skillnad i behandlingen och bemötandet. Kamali menar just på att det svenska samhället bygger på en etnisk makthierarki och hävdar att ju längre bort man kommer ifrån det svenska, i termer av etnicitet och kultur, desto mer risk för diskriminering och sämre behandling.64 Sumayas svar kan starkt relateras till den etiska makthierarkin då hon menar på att människor
63 Goffman, Erving. Stigma; Notes on the management of spoiled identity. New York: Simon
& Schuster, Inc, 1963. S. 2–3.
med mörkare hud har det svårare. Selma resonerar att ju synligare det är att man avviker från normen desto mer blir man diskriminerad. Hon exemplifierar detta genom att jämföra sig själv med andra muslimer som bär sjal. Trots att hon är muslim så upplever hon ändå en större diskriminering mot tjejer som har slöja på sig. Stigmat samt diskrimineringen blir därmed större ju synligare man skiljer sig ifrån normen.
Ali som är född i Irak svarade såhär på frågan på om han känt sig sämre behandlad än andra:
Jag har varit med om mycket i skolan, kanske inte bara för att jag är utlänning… men jag kommer inte på något nu […] man är van, så man glömmer bort det ganska enkelt. Det händer, men det är inte så att de går mot mig eller använder våld (skrattar lite), men det är bara att skita i och fortsätta gå liksom. - Ali
Ali har svårt att komma på exempel kring fall då han blivit sämre behandlad av lärare och menar på att det främst beror på det faktum att han är van. Vidare nämner han att det inte handlar om tydliga handlingar såsom våld. Det är just detta som Alinia menar på är vanligt förekommande.65 Diskrimineringen sker på en vardaglig basis men eftersom den är så pass diskret och subtil så är det svårt att redogöra för hur den ter sig. Den stigmatiserade personen upplever således en närmast obeskrivlig form av särbehandling. Detta kan även bekräftas av Gruber som menar på att diskriminerande handlingar, som inte är av extrema slag, men som dock sker kontinuerligt och som blivit cementerade i människors vardag, sällan läggs
65 Alinia, Minoo. Invandraren, ”Förorten” och Maktens Rumsliga Förankring i SOU
märke till.66 Ahmed som också är född i Irak kunde dock komma på ett konkret exempel på diskriminering i skolan. Frågan som ställdes var om han upplever att elever med utländsk bakgrund blir behandlade som alla andra:
Alltså, det är olika men jag själv tycker inte det, för att det har hänt lite grejer, som ändrade synen för mig […] alltså det hände en gång, att… en svensk skrev en labbrapport, och jag ville kolla om läraren behandlar alla likadant… så jag fråga om jag kunde få den, jag ska inte skriva av den sa jag, men det gjorde jag ändå. Så jag skickade in den exakt som den var, han fick A på sin och jag fick C på min. Det kändes jävligt konstigt faktiskt. - Ahmed
Ahmed har således ändrat sin syn när det kommer till hur han ser på behandlingen i skolan. I hans fall handlar det framförallt om tydliga handlingar som har fått honom att omvärdera sitt perspektiv på diskriminering i skolan baserat på bakgrund. Enligt honom har det även sänkt hans motivation till skolan i allmänhet:
När jag kom hit, ville jag visa att jag är en bra kille som skötte sin skola och så. Men nu har jag slutat med det helt, framförallt efter det som hände med labbrapporten. För att det känns ganska tufft att man… alltså får sånt betyg, när en annan kunde få A fast det var samma svar. – Ahmed
Att Ahmed har fått en lägre motivation till skolan är något som kan kopplas till stigmateorin. Goffman menar där att människor som bär på stigma kommer ha det svårare att lyckas i livet.67 Stigmat medför således sämre
66 Gruber, Sabine. Skolan gör skillnad: Etnicitet och institutionell praktik. Diss., Linköpings
universitet, 2007. S. 201–202.
67 Goffman, Erving. Stigma; Notes on the management of spoiled identity. New York: Simon
förutsättningar samt möjligheter då man som avvikande trycks ner av de
normala i samhället som i det här fallet är svenskar. Den strukturella
diskrimineringen är med andra ord en metod för svenskar att få de andra att känna sig underordnade samt mindre bra.68 Selma upplever också att diskrimineringen tär på hennes energi och motivation till skolan:
… man blir inte heller sugen på att plugga eller nånting men ändå känner man liksom att man måste motbevisa lärarna att jag är smartare än svenskarna. I ettan älskade jag skolan och tyckte att det var jättekul, men sen i tvåan fick vi en ny mentor och en ny lärare som var riktigt dåliga. Så då började jag gå hem istället, och orkade inte med skolan längre. Jag pluggade oftast hemma. Sen under trean fortsatte deras beteende mot mig typ. […] Det handlar typ om att jag inte har någon studielust längre på grund av lärarna. – Selma
Selma känner således att hennes lust till skolan har försämrats i och med att nya lärare har tillträtt. Men hon anser trots hennes brist på motivation att det finns ett behov av att bevisa lärarna att hon är bättre än vad de tror. Senan som flyttade till Sverige vid tidig ålder från Syrien känner också ett behov av att behöva motbevisa lärarna:
Ja det måste man… alltså från grunden om du inte arbetar hårt som invandrare så blir du lätt kategoriserad i en av de sämre invandrarkategorierna som är stökiga. Du måste stå ut bland alla invandrare för att bli behandlad på samma sätt som en svensk för att få möjligheten att få bra betyg liksom. […] Det blir att vi måste visa att vi vill, annars blir det lite kört kanske. – Senan
68 Gruber, Sabine. Skolan gör skillnad: Etnicitet och institutionell praktik. Diss., Linköpings
Senan anser att han måste motbevisa lärarna att han inte är stökig. Han nämner de stigmatiserade kategorierna som måste undvikas för att lärarna inte ska särbehandla honom. På så sätt har han möjlighet att erhålla goda betyg. Gruber kunde i sin doktorsavhandling, likt Senan, belysa två slags kategorier inom skolan. Antingen var man placerad i den ”svenska” kategorin eller ”invandrar ”kategorin. Den här formen av kategorisering är enligt Gruber starkt förknippat med kulturell rasism.69 Den svenska gruppen innehöll framförallt elever med högre prestationsförmåga medan invandrargruppen snarare var tvärtom. Precis som Senan antyder förknippas man med en lägre kunskapsnivå samt mer stökig om man kategoriseras i en invandrargrupp. Vidare menar Senan att det är svårt att bli betraktad som duktig för elever med utländsk bakgrund. Han nämner att man måste visa att man vill samt att det kräver ett hårt arbete för att bli likabehandlad. Återigen kan man se likheter mellan Senans redogörelse samt den kulturella rasismen som Gruber diskuterar. Gruber menar att det är svårt för elever med utländsk bakgrund att ta sig ur stigmat då man betraktar lägre kunskapsnivå samt stökighet som kulturellt betingat.70 Att eleven själv noterar olika kategoriseringar tyder på att det förekommer så kallad skillnadspraktiker inom skolan.71 Skillnadspraktikerna skapar i sin tur två kategorier av elever men med olika förutsättningar och möjligheter. Den ena betraktas som norm och har således villkoren för att lyckas i skolan, medan den andra kategorin ses som avvikande och mindre värd, vilket istället försämrar möjligheterna enormt. Elever inom den avvikande kategorin bär på ett stigma som framförallt är grundat på deras utländska bakgrund. Men detta gäller inte alla elever med en annan bakgrund. Victoria som har en polsk bakgrund svarade såhär på frågan om hon anser att elever med utländsk bakgrund blir behandlade som andra elever:
Alltså det är så svårt… jag kan tycka såhär att det finns liksom utländsk bakgrund sen finns det ju de som kanske inte har det typiska svenska utseendet och de som har det, jag skulle ändå säga att jag inte ser utländsk ut, på det viset. Så jag tror att det liksom kan vara en stor faktor som kan påverka om de behandlas lika eller inte lika, men… alltså jag vill ändå säga att alla behandlas lika, för det hoppas jag ju att de gör. Och såhär i mina umgängeskretsar så gör de ändå det, alltså alla gör det, vill jag tycka eller så. Men sen kan jag ju inte prata för liksom alla, i hela Växjö. - Victoria
Victoria hävdar att behandlingen kan skilja sig åt baserat på hur man ser ut och menar att ju närmare svensk i utseende desto mer möjlighet för likabehandling. Hon upplever att hennes utseende inte är vad som anses vara det typiska utländska utseendet, utan är snarare lutat mer åt det svenska. Vidare känner Victoria att varken hon eller hennes kompisar upplever någon form av diskriminering baserat på bakgrund. I Victorias fall förekommer inte stigmatisering såsom vi tidigare har sett. En förklaring till detta kan vara att hon själv inte bär på ett stigma i form av ett utländskt utseende. Trots att hon har en utländsk bakgrund så är den inte så avvikande från det svenska utseendet. Detta kan förklaras av Alinias redogörelse kring hur behandlingen kan skilja sig åt beroende på vad för utländsk bakgrund man har. Hon nämnde exempelvis att människor med inomeuropeisk bakgrund har mindre risk för diskriminering jämfört med människor från mellanöstern eller Afrika.72 Victorias polska bakgrund och utseende är således inte lika avvikande från den svenska såsom exempelvis Sumayas eritreanska eller Ahmeds irakiska. Victoria belyser detta återigen i svaret på frågan om behandlingen skiljer sig beroende på vad för utländsk bakgrund man har:
72 Alinia, Minoo. Invandraren, ”Förorten” och Maktens Rumsliga Förankring i SOU
Alltså, det var ju det som jag sa innan, det här med utseendet, jag tycker att det är jättesynd att det ska vara så, men jag tror verkligen det kan påverka, alltså hur vissa människor väljer att behandla andra liksom, vilket suger. Men jag är ju en vit tjej liksom, och jag personligen tycker inte att jag har blivit behandlad annorlunda. […] Jag tror inte riktigt att jag som vit tjej kan svara för hur andra människor med ett annat utseende känner att de har blivit behandlade. Jag kan ju ha såhär tankar om det, men jag tror inte riktigt att jag kan svara ärligt. - Victoria
Man kan således konfirmera att det finns en enighet hos respondenterna om att utseendet i termer av utländskhet påverkar behandlingen. Det finns därmed större risk för diskriminering i skolan ju mer avvikande eleven är eller ju tydligare stigma eleven har.
Men finns det andra faktorer som spelar in i den diskriminerande behandlingen? Under samtalen ställde jag även frågor om huruvida behandlingen kan skilja sig åt för elever med utländsk bakgrund baserat på andra faktorer såsom kön och trosuppfattning (se bilaga 1). På frågan om kön handlade det om respondenterna upplever eller känner att det finns en diskriminerande behandling som skiljer sig åt mellan killar och tjejer med utländsk bakgrund. Sumaya upplever det såhär:
någon enstaka kille som man såg som riktigt smart. – Sumaya
Sumaya upplever skillnader i diskrimineringen mellan killar och tjejer med utländsk bakgrund. Hon nämner att killar är betraktade som bråkstakar och att deras kunskapsnivå ses som lägre än de andra eleverna. Samtidigt är tjejerna med utländsk bakgrund varken sedda som de smartaste eller de dummaste, utan de ligger snarare i en mellannivå. Hennes resonemang kan förklaras av det stigma som Alinia menar män med utländsk bakgrund bär på. Alinia kallar den särskiljande behandling mellan de två könen för
”bekönad rasism”.73 Denna diskriminering är kopplad till föreställningarna och fördomarna som finns mot andra kulturer där man anser att människor med annan kultur lever under konflikorienterade förhållanden. Mannen med utländsk bakgrund blir som följd av detta mer benägen till diskriminering i samhället än vad kvinnan med utländsk bakgrund blir, då han betraktas som den aggressiva och bråkiga. Sumaya noterar att stigmatiseringen mot killar med utländsk bakgrund är mer förekommande och att det finns sådana föreställningar om de i skolan som antyder på att de är just bråkiga och stökiga, precis som Alinas forskning antyder.
Kan eleven med utländsk bakgrunds trosuppfattning påverka lärares behandling? Senan svara såhär:
Jag märker att det är en annorlunda bemötning för tjejer som har slöja… […] religionen spelar ju roll på bemötningen för att man kanske… det kanske ligger fördomar, har man slöja på sig, så kanske man inte har samma möjligheter, man kanske inte har samma förutsättningar, och därför, kan
läraren förvänta sig att hon kanske inte då kan klara sig lika bra i skolan. – Senan
Selma är inne på samma spår:
Alltså, jag känner typ… folk kanske inte ens vet att jag är muslim, folk kanske tänker att jag är svensk, för jag typ är lite ljusare än vad de andra är men… […] men man brukar annars kolla ner på muslimer. – Selma
5.2 Upplever elever med utländsk bakgrund någon form av
diskriminering i betygsättning?
Första frågan som ställdes kring diskriminering i betygsättning handlade om de existerande betygsskillnaderna mellan svenska elever och elever med utländsk bakgrund (se bilaga 1). Här började jag med att redogöra för statistik och resultat från statistiska centralbyrån som bestyrker betygsskillnaderna.74 På så sätt kunde respondenterna utgå ifrån data vid svar. Victoria, vars tidigare svar antydde på att hon inte upplever någon särskild diskriminering baserat på utländsk bakgrund tyckte detta om betygsskillnaderna:
(Tänker länge) …Det är bara sjukt att det är så, kom nu på att det ju var någon grej där tre elever skickade in samma prov, de hade olika bakgrund och så men fick olika resultat, […] men vad det kan bero på alltså… först och främst måste det bero på nånting hos läraren och lärarens förutfattade meningar. Det är så svårt att beskriva hur de tänker men som sagt det finns ju människor som är trångsynta, det finns ju människor som inte gillar mångkulturen, de vill alltså att svenskar ska vara på ett visst sätt. Jag tror verkligen att det är sånt som det kan bero på liksom, att man tänker, ja men att man tänker sig liksom att svenskar ska ha lite högre betyg. – Victoria
Victoria nämner lärares förutfattade meningar som en orsak till betygsskillnaderna och tar upp ett omtalat exempel som uppmärksammats starkt i svensk medierapportering.75 Vidare menar hon att det existerar en vilja av att bevara det svenska. Därav ges svenska elever högre betyg. Detta är starkt kopplat till det strukturella problem som Kamali redogör för. Han
74 SCB, Integration – en beskrivning av läget i Sverige. 2013.
75 Forsberg, Oskar. Lämnade in samma uppgift – fick tre olika betyg. Aftonbladet.
