Första frågan som ställdes kring diskriminering i betygsättning handlade om de existerande betygsskillnaderna mellan svenska elever och elever med utländsk bakgrund (se bilaga 1). Här började jag med att redogöra för statistik och resultat från statistiska centralbyrån som bestyrker betygsskillnaderna.74 På så sätt kunde respondenterna utgå ifrån data vid svar. Victoria, vars tidigare svar antydde på att hon inte upplever någon särskild diskriminering baserat på utländsk bakgrund tyckte detta om betygsskillnaderna:
(Tänker länge) …Det är bara sjukt att det är så, kom nu på att det ju var någon grej där tre elever skickade in samma prov, de hade olika bakgrund och så men fick olika resultat, […] men vad det kan bero på alltså… först och främst måste det bero på nånting hos läraren och lärarens förutfattade meningar. Det är så svårt att beskriva hur de tänker men som sagt det finns ju människor som är trångsynta, det finns ju människor som inte gillar mångkulturen, de vill alltså att svenskar ska vara på ett visst sätt. Jag tror verkligen att det är sånt som det kan bero på liksom, att man tänker, ja men att man tänker sig liksom att svenskar ska ha lite högre betyg. – Victoria
Victoria nämner lärares förutfattade meningar som en orsak till betygsskillnaderna och tar upp ett omtalat exempel som uppmärksammats starkt i svensk medierapportering.75 Vidare menar hon att det existerar en vilja av att bevara det svenska. Därav ges svenska elever högre betyg. Detta är starkt kopplat till det strukturella problem som Kamali redogör för. Han
74 SCB, Integration – en beskrivning av läget i Sverige. 2013.
75 Forsberg, Oskar. Lämnade in samma uppgift – fick tre olika betyg. Aftonbladet. 2016-04-07. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22581144.ab (Hämtad 2016-12-26)
menar på att det existerar ett främjande av det svenska samtidigt som människor med annan bakgrund och kultur bör assimileras och rätta sig in i ledet.76 Stigmatisering blir således en följd utav den reproducerande diskrimineringen som inte nödvändigtvis behöver vara avsiktlig. Detta leder oftast till underordningen av elever med utländsk bakgrund för att därigenom bibehålla den etniska makthierarkin. Elever med svensk bakgrund har då större möjlighet till att utdelas ett högre betyg, medan de avvikande eleverna bör i allt högre grad kunna motbevisa lärarna för att göra desamma. Såhär svarar Ahmed på frågan om elever med utländsk bakgrund har samma möjligheter att få bra betyg som andra elever:
Det tycker jag inte… en svensk kan jag känna har enklare att få bra betyg än en invandrare då, för att… det känns som det, det är bara en känsla. För att om du ser i skolan nu, så är det några stycken som kan få A bland invandrare. Vi har till exempel en kille, och han är smart, läraren kan inte sätta ett F på honom eller ett E eller ett C, för det märks direkt, han är överdrivet smart. Man skulle förstå direkt om han skulle få sämre betyg, han brukar ju till och med förklara för matteläraren hur man ska göra. […] man behöver inte bevisa på samma sätt om man är svensk. – Ahmed
Ahmed anser att elever med utländsk bakgrund inte har samma möjligheter för att uppnå högre betyg. Han hävdar att det är enklare för en svensk elev att få bättre betyg medan en elev med utländsk bakgrund snarare måste motbevisa läraren för att lyckas. Han nämner dock att det finns elever med utländsk bakgrund som kan få högre betyg men att personen i fråga då bör mer eller mindre vara begåvad och inneha särskilda kvalitéer. På så sätt ger det läraren inget annat alternativ än att sätta ett högre betyg på eleven oavsett om denne vill det eller inte. Liknande svar återfanns i andra respondenters
svar där den stigmatiserade i princip bör arbeta mycket hårdare än resterande för att på så sätt erhålla ett högt betyg. Såhär säger Senan:
Jag har ju fått uppfattningen om jag inte… står ut eller presterar bra och om jag inte har talang eller om jag inte pratar med lärarna om vad jag vill uppnå, så hade jag inte haft samma betyg (goda betyg) som jag har nu, det skulle jag inte. Jag måste liksom säga till lärarna att detta betyget är det jag siktar efter så när du kollar på mina uppgifter och sånt tänkt på det, så att lärarna inte kategoriserar mig. […] Och som sagt när vi får nya lärare… det första jag tänker på är att jag måste göra ett bra intryck, det kanske inte är samma sak om du är en svensk elev, då kanske du inte behöver bry dig alls liksom. – Senan
Senan som har högsta betyg i flera ämnen menar att han måste sticka ut från fördomarna som existerar kring elever med utländsk bakgrund betyg, inneha talang samt även föra dialog med lärarna. Han anser att det är något som svenska elever inte behöver bekymra sig om. I grunden handlar hans tillvägagångssätt om att behöva motbevisa de fördomarna som existerar, samtidigt som han i princip tvingar lärarna genom talang och skicklighet att inte kategorisera samt stigmatisera honom. Som Kamali hävdar är den strukturella diskrimineringen ett verktyg för att säkerställa att människor med annan bakgrund inte får ta del av resurs och makt.77 Tar man Senan som exempel blir det tydligt att han lyckats överkomma diskrimineringen i synnerhet på grund av hans talang i skolan. Som Ahmed tidigare nämnt blir det då omöjligt för lärarna att ge den smarta eleven med utländsk bakgrund ett lägre betyg då det varken finns något underlag eller någon möjlighet för en sådan diskriminerande handling. Det blir helt enkelt för uppenbart att läraren har som intention att diskriminera eleven.
Avslutningsvis är det värt att beakta svårigheterna för elever att notera strukturellt diskriminerande handlingar. För även om det sker så är det snarare dolda handlingar och något som oftast inte uppfattas förrän man faktiskt begrundar händelserna. Victoria gav ett svar som tyder på svårigheterna med att notera den strukturella diskrimineringen. I frågan om hon upplever partiskhet i betygsättningen svarade hon såhär:
Utifrån de lärarna jag har och vet om, så händer inte det, nej. Alltså gud jag hoppas inte det, jag hoppas verkligen inte det, det är ju bara så jävla sjukt. […] men händer det såna grejer då upplever man det som nånting normalt, det är ju så det brukar vara, alltså man ifrågasätter sätter inte nånting. – Victoria
Victoria var först väldigt tydlig med att partiskhet inte förekommer i betygsättningen. Men sedan när hon väl börjar begrunda det så börjar hon bli osäker på sitt svar. Hon nämner att om det nu skulle förekomma så är det något som har blivit så pass normaliserat att det inte betraktas som diskriminering. Den stigmatiserade personen kan ha flera anledningar till varför denne inte ifrågasätter de diskriminerande handlingarna. Goffman nämner exempelvis att det kan bero på indoktrinering men också att den avvikande inte vill förknippas med sitt stigma och därav låter diskrimineringen fortgå.78
78 Goffman, Erving. Stigma; Notes on the management of spoiled identity. New York: Simon & Schuster, Inc, 1963. s 7.
6. Slutsats
Som slutsats är det värt att återknyta resultatet till uppsatsens frågeställningar. Den första frågeställningen handlade om huruvida elever med utländsk bakgrund upplever att de blir behandlade på samma sätt som andra elever. Respondenternas svar tyder på att lärares behandling av elever med utländsk bakgrund starkt grundas på hur avvikande eleven är från normen. Här spelar framförallt utseendet roll. Ju tydligare stigmat är desto större risk för diskriminering. En elev med östeuropeisk bakgrund har således mindre risk för att bli stigmatiserad till skillnad från en elev med arabisk eller afrikansk bakgrund. En elev med utländsk bakgrund som bär slöja har också större risk för diskriminering, återigen handlar det om tydligheten av stigmat. Graden av diskriminering baseras därmed på hur avvikande eleven är ifrån normen, vilket kan återkopplas till den etniska makthierarkin.79
Den andra frågeställningen för uppsatsen handlade om huruvida elever med utländsk bakgrund upplever någon form av diskriminering i betygsättningen. Respondenterna menade framförallt att man som elev med utländsk bakgrund inte har samma förutsättningar som en svensk elev att uppnå högre betyg. Här talar man i synnerhet om lärarnas diskriminerande tillvägagångsätt av att enkelt kategorisera eleven med utländsk bakgrund. Även här spelar det roll hur pass avvikande man är ifrån normen. Dock så finns det möjlighet för elever med utländsk bakgrund att uppnå högre betyg. Detta genom att antingen likna normen, eller behöva motbevisa lärarna att man inte tillhör någon av de stigmatiserade kategorierna, samtidigt som man i princip tvingar lärarna genom talang och skicklighet att dela ut ett högre betyg. Man bör således göra det omöjligt för läraren att kunna diskriminera en. Skulle läraren
ändå välja att diskriminera så blir det för uppenbart i ett fall där eleven med utländsk bakgrund är för talangfull i skolan.
Avslutningsvis är det värt att återupprepa lärarens skyldighet som tjänsteman eller tjänsteinnehavare att respektera alla elever oavsett bakgrund. Diskriminering och stigmatisering bör således inte förekomma överhuvudtaget inom skolan. Men trots detta visar undersökningen ändå på att elever med utländsk bakgrund upplever diskriminering och sämre behandling och att detta även påverkar deras förutsättningar och möjligheter. Resultaten är således alarmerande och diskrimineringen bör därmed tas på fullaste allvar då skolan spelar en avgörande roll i samhället mot förebyggandet av social orättvisa och rasism.80
6.1 Metodkritik
Resultatet av studien kan ha påverkats genom valet av respondenter. Då de hittades genom personliga kontakter finns risken att urvalet tillvaldes på basis av förhandsinformation som föranleder ett subjektivt sökande. Det finns således en risk att man strävar efter att finna respondenter med upplevelser och tankar som är förenliga med vad författaren i grunden vill förmedla. Detta kan i sin tur åsamka en subjektiv forskningsprocess som inte alls är förenligt med forskningsetiken. Ett snöbollsurval tillämpades i synnerhet då uppsatsen har ett begränsat tidsomfång. Hade det funnits mer tid skulle det vara mer relevant med ett slumpmässigt urval av målgruppen för arbetet.
Eftersom respondenterna valdes genom ett snöballsurval kunde man heller inte få den exakta spridningen på eleverna såsom man önskat. Som tidigare nämnt hade det varit högst intressant att inkludera elever med så olika
80 Elmeroth, Elisabeth. Etnisk maktordning i skola och samhälle. Polen: Pozkal, 2008.S. 83– 84.
bakgrund som möjligt. Att exempelvis inkludera elever med dansk eller norsk bakgrund hade möjliggjort flera jämförelser för analysen. Resultatet riskerar annars att enbart återspegla en viss grupp elevers perspektiv. Men då syftet inte är att fastställa elever med utländsk bakgrund situation, utan snarare kartlägga upplevelser, så är det inte av betydande karaktär att alla olika utländska bakgrund inkluderas. Noterbart är även att det redogjorts för respondenterna situation och dess bakgrund, vilket tydliggör vem det är som säger vad.