Hansen, Tesch, Ayton 2018 Australien
‘They’re born to get breastfed’- how fathers view breastfeeding: A mixed method study.
Syftet var att
undersöka hur pappor ser på amning.
Studien gjordes utifrån designen mixad metod. Deltagarna fick fylla i en enkät med svarsalternativ och det utfördes
semistrukturerade intervjuer med öppna frågor. Deltagarna rekryterades genom strategiskt urval via e- mail, websidor, flygblad och motsvarande BVC/föräldrastödsenheter , samt genom snöbollsurval. De transkriberade texterna analyserades genom iterativ tematisk analys. Enkätsvaren analyserades med hjälp av
statistikprogram.
n=26 Studien visade att pappors syn på amning är komplex och förändras över tid. Ett flertal av deltagarna hade inte tänkt på amning innan de själva blev föräldrar. Författarna identifierade fyra huvudkategorier i analysen. Dessa handlade om synen på amning som naturligt, bröstmjölkens hälsofördelar för barnet, en pragmatisk och praktisk syn på amning och amning som någonting påtvingande och stressande. Papporna hade positiv inställning till amning, men många av papporna bevittnade att kvinnorna hade det tufft och en del tyckte därför att amningen gjorde mer skada än nytta.
1 K+R
Hounsome, Dowling 2018
Storbritannien
‘The mum has to live with the decision much more than the dad’; A qualitative study of men’s perceptions of their influence on breastfeeding decision-making.
Syftet var att undersöka pappors uppfattning av deras inverkan på kvinnans beslut att börja amma eller att ge
bröstmjölksersättning .
Detta var en kvalitativ fenomenologisk intervjustudie. Papporna rekryterades från pappagrupper inom föräldrastödsorganisatione r samt genom snöbollsurval. Deltagare med olika socioekonomisk bakgrund valdes för att få bredd i upplevelser.
Semistrukturerade intervjuer utfördes och de transkriberade texterna analyserades genom iterativ tematisk analys.
n=6 Studien visade att papporna upplevde att den största delen av beslutsfattandet kring amningen låg hos kvinnan, eftersom hon var barnets enda näringskälla och därmed också den som upplevde mest problem. De flesta ville att deras barn skulle ammas, och de såg på amning som någonting naturligt och instinktivt. En del blev mer positivt inställda till amning efter att deras egna barn hade ammats, medan andra blev mer pragmatiska och
lösningsorienterade efter att deras partners haft amningsproblem. Deltagarna uttryckte också att pappan har en viktig roll i familjen och ville ge så mycket stöd till sin partner som möjligt. De såg sig också ha god kunskap om amning.
6 Ladbury, Johnson 2019 Storbritannien attitudes towards breastfeeding in south west England.
tankar, attityder och beteenden kring amning och hur de påverkar kvinnornas beslut att initiera och fortsätta med amningen. utfördes genom semistrukturerade intervjuer. Deltagarna rekryterades genom strategiskt urval; främst genom kvinnokliniker, barnmorskemottagningar, posters, lokala förlossningsgrupper samt genom snöbollsurval. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom tematisk komparativ metod.
mellan pappa och barn. De var dock positivt inställda till amning och önskade att stödja kvinnan i amningen men menade att det till sist var hennes beslut om hon ville amma eller ej. Papporna upplevde att vårdpersonal (speciellt barnmorskor) hade givit motstridiga råd kring amningen som gjorde att paret kunde känna frustration. Ingen av deltagarna hade tidigare fått information om amningen eller föräldrarollen överhuvudtaget. Det var vanligt att pappornas partners hade haft det besvärligt med amningen och papporna försökte i dessa situationer ge olika typer av stöd, främst känslomässigt moraliskt stöd.
Mgolozeli, Khoza, Shilubane, Nesamvuni 2018 Sydafrika Perceived roles of fathers in the promotion, support and protection of breastfeeding.
Syftet var att utforska och beskriva pappors uppfattning av papparollen i förhållande till stöd, beskyddande och främjandet av amning.
Detta var en kvalitativ utforskande, deskriptiv intervjustudie. Genom strategiskt urval rekryterades deltagarna via sina kvinnliga partners som var med i en
stödgrupp kring amning i en by i Sydafrika. Intervjuerna var ostrukturerade, de transkriberades och analyserades tematiskt.
n=12 Deltagarna var positivt inställda till amning och kände till hälsofördelar för både mamma och barn. De menade att deras huvudsakliga uppgift var att ge stöd till kvinnan och att detta var viktigt för att amningen skulle underlättas. De förde fram två huvudsakliga typer av stöd: känslomässigt samt
ekonomiskt. Det var också viktigt för dem att inta en skyddande roll gentemot kvinnan för att främja amningen samt att engagera sig i sin familj så mycket som möjligt. Papporna ansåg också att de hade ansvar för att se till att kvinnan mådde bra och att hon motiverades att uppsöka vård om det behövdes. Deltagarna upplevde också negativa aspekter av amningen: de kände sig inte inkluderade av vårdpersonal och ibland inte heller av sina partners eftersom de ibland kunde ses som för kontrollerande när de ville visa sitt stöd till kvinnan. En del förde också fram traditionella synsätt på amningen och amningsstöd som någonting bara kvinnor skulle engagera sig i.
II K Mitchell-Box, Braun 2012 USA Fathers’ thoughts on breastfeeding and implications for a theory‐based intervention.
Syftet var att utforska pappors uppfattning om amning för att kunna stärka deras roll som
stödpersoner.
Detta var en kvalitativ intervjustudie baserad på grounded theory. Blivande pappor och pappor till barn yngre än ett år rekryterades genom mödravården genom bekvämlighetsurval. De semistrukturerade intervjuerna
n=14 Studien visade att de flesta av deltagarna hade skaffat sig information genom sin familj. De var positiva till amning men kände att det var kvinnan och barnet som bestämde angående amningen. Vissa hade en mer praktisk syn på amningen och menade att flaskmatning var ett mer bekvämt alternativ och att de då kunde hjälpa kvinnan bättre. Även om papporna kunde känna sig utanför i mamma-barn-relationen, ville många av dem underlätta för amningen.
7 Mithani, Premani, Kurji, Rashid 2015 Pakistan Exploring fathers' role in breastfeeding practices in the urban and semiurban settings of Karachi, Pakistan.
Syftet var att undersöka pappors amningsrelaterade kunskaper, åsikter och beteenden i Karachi, Pakistan.
Detta var en kvalitativ utforskande studie baserad på semistrukturerade intervjuer. Deltagarna rekryterades genom strategiskt urval, när föräldraparen hade tidsbokning på motsvarande mödravården. Hälften av deltagarna kom från staden, hälften från kringliggande områden. Intervjuerna analyserades genom iterativ tematisk analysmetod.
n=12 Studien visade att deltagarna var positivt inställda till amning och kände till amningens hälsofördelar och riskerna med modersmjölksersättning. De flesta menade att deras roll var att ge stöd och de försökte underlätta för kvinnan så mycket de kunde på flera sätt; genom att sköta hushållssysslor, se till att kvinnan fick nog sömn och mat med mera. Några såg amning som någonting som bara rörde kvinnan. Stöd och hjälp från övriga familjen samt från vården hjälpte papporna att främja amningen, likaså deras religiösa övertygelser. Faktorer som kunde hindra papporna från att ge stöd och främja amning var socioekonomiska och kulturella faktorer, brist på stöd från egna familjen och brist på stöd ifrån vården.
II K Palmqvist, Zäther, Larsson 2015 Sverige
Fathers’ and co- mothers’ voices about breastfeeding and equality – A Swedish perspective.
Syftet var att beskriva partners kunskaper och känslor kring amning och hur de resonerar kring jämlikhet och involvering under amningstiden.
Detta var en kvalitativ deskriptiv fenomenologisk studie som baserades på semistrukturerade intervjuer med sju manliga och två kvinnliga partners till ammande mammor. Deltagarna rekryterades genom affischer som annonserades på sju förskolor. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom fenomenologisk metod.
n=9 Studien visade att de flesta av deltagarna önskade att deras partner skulle amma. De förde fram fördelar hos amningen, och såg en amning som någonting fint och naturligt samt hälsosamt för mamma och barn. Partners upplevde att de kunde hamna i periferin och att det fanns en speciell relation mellan ammande kvinna och barn. Det var också svårt för en del att handskas med en ny typ av obalans och ojämlikhet i deras kärleksförhållande. En del tyckte att det fanns en stark social förväntan på kvinnor att amma och lyckas med amning. Deltagarna beskrev kraftiga känslomässiga reaktioner när amningen inte fungerade tillfredsställande. Partners hittade dock andra sätt att känna sig inkluderade än genom amning. Deltagarnas acceptans och
anpassning uppnåddes också genom att prioritera amning före jämställdhet och/eller sina egna behov och känslor.
I K Rempel, Rempel 2011 Kanada The breastfeeding team: The role of involved fathers in the breastfeeding family.
Syftet var att
undersöka hur pappor upplever att vara förälder till ett barn som ammas samt hur de ser på sin roll i ”amningsfamiljen”.
Detta var en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer. Par
rekryterades via flygblad på föräldrastödsenheter samt genom personliga inbjudningar via
n=21 Studien visade att papporna var glada för att deras barn ammades och därmed fick bröstmjölkens hälsofördelar, och att de i sitt sätt att uttrycka sig kring amningen fokuserade mycket på sin roll i ett team. Flera uttryckte att de tillsammans i teamet hade pratat om att kvinnan skulle amma och hur länge de önskade att hon skulle amma, men att det var viktigt att uppmuntra och ge känslomässigt och moraliskt stöd till kvinnan samt att visa tacksamhet för det jobb hon gjorde. Deltagarna gav också praktiskt stöd i form av att sköta hushållssysslor och att ”serva” kvinnan vid amningstillfällena. Att sköta om
8