Uppsatsens validitet - Resultat, analys och teoretisk tolkning

5. Resultat, analys och teoretisk tolkning

6.2 Uppsatsens validitet

Undersökningen har utkristalliserats till ett resultat genom de teorier jag valt att utgå ifrån. Det är med teorierna jag urskilt tendenser som jag sedan besvarat min frågeställning med. I enighet med resultatet anser jag att Hen hade kunnat vara ett hjälpmedel i skolans arbete att bryta traditionella könsmönster. Det känns som att det är av vikt att poängtera att resultatet hade kunnat bli annorlunda om man studerat Hen ur andra perspektiv. Om frågeställningen hade undersökts med ett essentialistiskt perspektiv hade självklart teoretiseringen av undersökningarna fått ett helt annat resultat, och funktionerna med begreppet Hen hade med största sannolikhet begränsats. Perspektivet som min undersökning har teoretiserats genom, har valts med omsorg för att representera den bild av verkligheten som jag har. Genusteorin och forskning kring dess konsekvenser belyser oftast kvinnors och flickors perspektiv och

position. Jag försökte kompensera med manliga informanter, vilket är enklare sagt än gjort - genusteori är en akademisk plattform som främst verkar intressera kvinnor. Dock betyder inte detta att Hen är en åtgärd enbart riktad för att höja flickornas status, det är en åtgärd som innebär allas lika värde.

6.3 Slutsats

Genom uppsatsen har jag undersökt Hens egenskaper, dels i sig själv men även genom att undersöka Hon och Hans funktioner. Varför finns den här uppdelningen, i vilka situationer kan vi behöva den och när är den faktiskt relevant? Genom uppsatsens har därför även jag testat att undvika dessa begrepp. Jag har valt att benämna informanter, forskare och teoretiker vid namn, för att belysa dem som individer och inte kön. Kategoriseringen går att undvika och jag känner att det är någonting lärare bör vara vaksamma med. Oavsett vad man har för åsikt om Hen, bör man ifrågasätta hur och när man ska benämna eleverna med könladdade ord. Vad finns det för funktion med att säga ”Kom nu tjejer!” eller ”lägg av killar!”? Vilken betydelse har benämningen, förutom att könsrollerna än en gång befästs och förankras i deras identitet? I skolans jämställhetsarbete läggs stor fokus på att uppmuntra elever att agera inom det motsatta könets sfär, pojkar ska lära sig vara omtänksamma och flickor att vara modiga. Även om jag tycker att det är ett relevant arbete undrar jag om skolan börjar i fel ända av problemet. Istället för att uppmuntra till normbrytande egenskaper kanske skolan ska uppmuntra eleverna att lära sig vara individer, och vara precis så som de känner att de vill vara. Som förtydligande av min uppsats slutsats och som en vägledning in i min framtida yrkesroll avslutar jag med ett citat från dramapedagogen Emelie Lysholm

Vi ska inte styra in barnen till att bli någonting de inte är, vi ska ge dem alla möjligheter att bli den som de vill bli (Månsson, 2012, s. 31).

6.4 Fortsatt forskning

Det hade varit intressant att undersöka hur begreppet hade kunnat fungera på ett mer vardagnära plan i interaktion med elever. Hur hade de reagerat och varför? I vilka sammanhang fungerar begreppet och när brister det? Vilka vinster och förluster kan begreppet bära? Att Hen fyller ett syfte på ett teoretiskt plan betyder inte alltid att det fungerar i

verkligen. Genom att forska om begreppet kan även andra teoretiska perspektiv och ingångar lyftas vilket kan bidra till en mer dynamisk bild av begreppets innebörd.

Litteraturförteckning

Facklitteratur

Alnebratt, Kerstin (2009). Meningen med genusforskning så som den framträder i forskningspolitiska texter 1970-2000. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensi

Arping, Åsa & Nordenstam, Anna (red.) (2010). Genusvetenskapliga litteraturanalyser. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Backman, Jarl (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur

Beauvoir, Simone de (1995). Det andra könet. Ny pocketutg. Stockholm: PAN/Norstedt Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2000). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig textanalys. Lund: Studentlitteratur

Brade, Lovise (2008). I normens öga: metoder för en normbrytande undervisning. Stockholm: Friends

Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi Butler, Judith (2005). Könet brinner!: texter. Stockholm: Natur och kultur

Carlson, Åsa (2001). Kön, kropp och konstruktion: en undersökning av den filosofiska grunden för distinktionen mellan kön och genus. Diss. Stockholm: Univ., 2001

Connell, Raewyn (2003). Om genus. Göteborg: Daidalos

Ejvegård, Rolf (2009). Vetenskaplig metod. Studentlitteratur AB: Lund

Hirdman, Yvonne (2003). Genus: om det stabilas föränderliga former. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber

Holm, Ann-Sofie (2008). Relationer i skolan: en studie av femininiteter och maskuliniteter i år 9. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2008

Högdin, Sara (2007). Utbildning på (o)lika villkor: om kön och etnisk bakgrund i grundskolan. Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2007

Kåreland, Lena (red.) (2005). Modig och stark - eller ligga lågt: skönlitteratur och genus i skola och förskola. Stockholm: Natur och kultur

Månsson, Annika (red.) (2012) Genus tar plats i förskolan – en forskningscirkel med förskollärare om genus och förskoledidaktik. Malmö: FoU Malmö-utbildning

Tallberg Broman, Ingegerd (2002). Pedagogiskt arbete och kön: med historiska och nutida exempel. Lund: Studentlitteratur

Wernersson, Inga (red.) (2009). Genus i förskola och skola: förändringar i policy, perspektiv och praktik. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis

Statliga dokument

Frånberg, Gun-Marie (2010). Att bli medveten och förändra sitt förhållningssätt. SOU 2010: 83

Sverige. DEJA - Delegationen för jämställdhet i skolan (2009). Flickor och pojkar i skolan: hur jämställt är det? : delbetänkande. SOU 2009:64

Wernersson, Inga (2010). Könsskillnader i skolprestationer - idéer om orsaker? SOU 2010:51

Läromedel

Hildington Kaj och Wergel, Karin (2000). Samhälle idag, Elevbok. Stockholm: Natur och Kultur

Elektroniska källor

Eilards, Angegerd. 2004. Pedagogisk Forskning i Sverige. Genus och etnicitet i en läsebok i den svenska mångetniska skolan, http://www.ped.gu.se/pedfo/pdf-filer/eilard.pdf (Hämtad 22.10.2012)

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet. http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf

(Hämtad 22.10.2012)

http://www.skolverket.se/forskola-och-

skola/gymnasieutbildning/informationsmaterial/film/filmer-om-humaniora-och-manniskans- sprak-1.169604, hon, han hen. Språk, makt och identitet i en föränderlig värld (Hämtad 22.10.2012)

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publicerat/visa-enskild-

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1069 (Hämtad 27.11.2012)

Legewie, Joscha. 2012. American Social Review (2012). Context and the Gender Gap in Educational Achivment. http//ebx.sagepub.com/content/18/4/225 (Hämtad 08.11.2012)

Palsdottir, Aslaug. 2012. Scandinavian Journal of Public Health. Gender Difference in wellbeing during school lessons among 10-12-year-old children: The importance of school subjects and student-teacher realtionship. http://sjp.sagepub.com/content/40/7/605 (Hämtad 08.11.2012)

Young, Ellie 2010. Journal of Emotional and Behavioral Disorders. Gender Diffences and Similarities in a Screening Process for Emotional and Behavioral Risks in Secondary Schools. http://exb.sagepub.com/content/18/4/225 (Hämtad 08.11.2012)

Bilaga 1

Hon, han eller hen

Jag skriver just nu mitt examensarbete om lärares attityder kring begreppet hen och om begreppet kan fylla någon funktion i skolans verksamhet. Grunden till min undersökning har jag hämtat från Lgr 11 där det står att skolan har ett ansvar för att motarbeta traditionella könsmönster. Till hjälp behöver jag därför dig och dina åsikter. Dina uppgifter kommer att behandlas konfidentiellt och endast nyttjas till att svara mot uppsatsens syfte. Även din skola kommer hållas anonym i publiceringen. Du svarar på enkäten genom att ringa in siffran som bäst överensstämmer med dina åsikter. Har du några frågor eller om du vill avsluta ditt deltagande finns mina kontaktuppgifter nedan.

I vilken årskurs och i vilka ämnen undervisar du i? __________________________ 1. Jag har hört talas om begreppet hen och är bekant med dess betydelse