Uppslag för framtida forskning

Denna studie har genom ett antal innehållsrika berättelser gett fördjupad kunskap om hur sorgen efter förlusten av en pappa i självmord kan gestalta sig och hanteras av några efterlevande tonårsdöttrar. Studien har dock sina begränsningar genom att den är liten och endast innehåller kvinnor. En större intervjustudie, med både unga kvinnor och män, skulle kunna bidra med ytterligare kunskap, t.ex. när det handlar om möjliga könsskillnader avseende sorgereaktioner efter en förälders (mammas eller pappas) död i självmord. Att studera ett större antal berättelser skulle göra det möjlighet att undersöka frekvensen av de här beskrivna fenomenen i sorgen och kanske upptäcka ytterligare samband, t.ex. mellan individuella, familjemässiga och sociala faktorer och förlustens påverkan på kort och lång sikt. En kvantitativt inriktad studie, t.ex. som använder sig av en Internetbaserad Web-enkät, skulle dessutom kunna kartlägga hur en ännu större grupp unga vuxna (ca 100 unga kvinnor och män) som har förlorat en förälder i självmord under tonåren mår psykiskt och fysiskt och hur deras liv ser ut med avseende på utbildning, arbete och familjebildning en längre tid från föräldraförlusten. En sådan kvantitativ studie kan ytterligare bidra till att undersöka frekvenser av de fenomen som har identifierats i de tidigare kvalitativa studierna och beskriva mera generella samband.

För att möjliggöra kunskap som kan ligga till grund för utformandet av kliniska riktlinjer, så kan en studie som använder sig av epidemiologiska data genomföras. Syftet med en sådan epidemiologisk studie (ca 1000 unga kvinnor och män) skulle kunna vara att 1) ge svar på frågan om och i vilken utsträckning som förlusten av en förälder i självmord under tonåren kan få långsiktiga konsekvenser i form av psykisk och fysisk ohälsa och sociala svårigheter samt 2) definiera en klinisk praxis som motverkar risken för en negativ hälsoutveckling hos tonåringar som har förlorat en förälder i självmord. Genom en sådan kartläggande studie blir det särskilt tydligt hur individuella, familjemässiga och sociala faktorer påverkar återhämtning efter en förälders död i självmord, vilket t.ex. kan underlätta identifiering av särskilt sårbara individer. Även professionella insatser kan studeras och man kan särskilt skilja ut de interventioner som har underlättat en återhämtning och bidragit till en god hälsa i vuxenlivet.

10. Referenslista

Alexander, V. (2006) Grief after suicide: Giving voice to the loss. Journal of Geriatric Psychiatry, 24 (2): 277-291.

Beck-Friis, J. (2009) Den nakna skammen – grund för depression eller väg till ömsesidighet. Stockholm: Natur och Kultur.

Begley, M. & Quayle, E. (2007) The lived experience of adults bereaved by suicide: a phenomenological study. Crisis 28 (1): 26-34.

Björklund, L. & Gyllenswärd, G. (2009) Vägar i sorgen. Stockholm: Natur och Kultur.

Bowlby, J. (1980) Attachment and loss: Vol. 3. Loss, sadness, and depression. New York: Basic Books.

Bowlby, J. (1994) En trygg bas: kliniska tillämpningar och bindningsteori. Stockholm: Natur och Kultur.

Brannen, J & Nilsen, A. (2002) Young people’s time perspectives: From youth to adulthood.

Sociology 36 (3): 513-537.

Broberg, A., Granqvist, P., Ivarsson, T. & Risholm-Mothander, P. (2006) Anknytningsteori –

betydelsen av nära känslomässiga relationer. Stockholm: Natur och Kultur.

Brown, A. C., Sandler, I.N., Tein, J.Y., Liu, X & Haine, R.A. (2007) Implications of parental suicide and violent death for promotion of resilience of parentally-bereaved children.

Death studies 31 (4): 301-335.

Cain, A. C. (1996) Parent suicide: Pathways of effects into the third generation. Psychiatry 69(3): 204-227.

Cait, C-A. (2008) Identity development and grieving: The evolving process for parentally bereaved women. British Journal of Social Work 38 (2): 322-339.

Cerel, J., Fristad, M. A., Weller, E.B. & Weller, R.A. (1999) Suicide-bereaved children and adolescents: A controlled longitudinal examination. Journal of the American Academy of

Child and Adolescent Psychiatry 38 (6): 672-679.

Clark, S. (2001) Bereavement after suicide – how far have we come and where do we go from here? Crisis 22 (3): 102-108.

Clausen, J. A. (1998) Life reviews and life stories. I Giele, J. & Elder, G. (red.). Methods of life

course research: qualitative and quantitative approaches. London: SAGE Publications.

Crossley, M. (2000) Introducing narrative psychology: self, trauma and the construction of

meaning. Buckingham: Open University Press.

Cullberg, J. (2003) Kris och utveckling. Stockholm: Natur och Kultur.

Currier, J., Holland, J. & Neimeyer, R. (2006) Sense-making, grief, and the experience of violent loss: toward a mediational model. Death Studies 30 (5): 403-428.

Dyregrov, A. (1990) Barn i sorg. Lund: Studentlitteratur. Dyregrov, A. (1997) Barn och trauma. Lund: Studentlitteratur.

Dyregrov, A. (2007) Sorg hos barn – En handledning för vuxna. Lund: Studentlitteratur. Dyregrov, K., Nordanger, D. & Dyregrov, A. (2003) Predictors of psychosocial distress after

suicide, SIDS and accidents. Death studies 27 (2): 143-165.

Dyregrov, K. & Dyregrov, A. (2005) Siblings after suicide –”the forgotten bereaved”. Suicide and

Life Threatening Behaviour 35 (6): 714-724.

Dyregrov, K. & Dyregrov, A. (2008) Det sociala nätverkets stöd vid plötsligt dödsfall - när livet

måste gå vidare. Lund: Studentlitteratur.

Forinder, U. (2000) I skuggan av cancer – benmärgstransplantation hos barn ur ett

föräldraperspektiv, Doktorsavhandling. Stockholms universitet: Institutionen för Socialt

arbete.

Forinder, U. (2008) Människans berättelser om sorger, lidanden och kriser. I Larsson, S., Sjöblom, Y. & Lilja, J. (red.). Narrativa metoder i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.

Frank, A. (2001) Can we research suffering? Qualitative health research; 11 (3): 353-362.

Freud, S. (1961) Mourning and melancholia. I J Strachey (red. och övers.) The standard edition of

the complete psychological works of Sigmund Freud (vol. 14). London: The Hogarth

Press.

Frydenberg, E. (2008) Adolescent coping: advances in theory, research and practice. London: Routledge.

Gilbert, K. R. (1996) We’ve had the same loss, why don’t we have the same grief? Loss and differential grief in families. Death studies, 20 (3): 269-283.

Granot, T. (2005) Without You: Children and young people growing up with loss and its effects. Jessica Kingsley Publishers.

Hagman, S. (2007) Pappa tog sitt liv – om att gå vidare när det ofattbara händer. Stockholm: Santérus förlag.

HSFR (1999) Forskningsetiska principer i humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Internet: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Hope, R. M. & Hodge, D. M. (2006) Factors affecting children’s adjustment to the death of a parent: The social work professional’s viewpoint. Child and Adolescent Social Work

Journal 23 (1): 107-126.

Hurd, R. C. (1999) Adults view their childhood bereavement experiences. Death studies 23 (1): 17-41.

Hydén, L-C. & Hydén, M. (1997) Att studera berättelser – samhällsvetenskapliga och medicinska

perspektiv. Stockholm: Liber.

Hwang, P. & Nilsson, B. (2003) Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och Kultur. Jacobs, S. (2000) Diagnostic criteria for traumatic grief. Death studies 24 (3): 185-199. Janoff-Bulman, R. (1992) Shattered assumptions: towards a new psychology of trauma. New

York: The Free Press.

Johansson, A. (2005) Narrativ teori och metod. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, T. (2006) Att skapa identitet: Ungdom i ett posttraditionellt samhälle. I Frisén, A. & Hwang, P (red.). Ungdomar och identitet. Stockholm: Natur och Kultur.

Jonsson, B. (1990) En gång Skå-pojke… En studie av 20 f d Skå-pojkars erfarenheter av Barnbyn

Skå, Rapport i Socialt arbete nr 49. Stockholms universitet: Socialhögskolan.

Josephsson, S., Asaba, E., Jonsson, H. & Alsaker, S. (2006) Creativity and order in

communication: Implications from philosophy to narrative research concerning human occupation. Scandinavian Journal of Occupational Therapy 13 (2): 86-93.

Josselsson, R.E. (1987) Finding herself: Pathways to identity development in women. San Francisco: Jossey Basss publishers.

Kaltman, S. & Bonanno, G. A. (2003) Trauma and bereavement: examining the impact of sudden and violent deaths. Anxiety disorders 17 (2): 131-147.

Klass, D., Silverman, P. & Nickman, S. (1996) Continuing bonds: New understandings of grief. New York: Taylor & Francis.

Kvale, S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Larsson, S., Sjöblom, Y. & Lilja, J. (red.) (2008) Narrativa metoder i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.

Lazarus, R. (1991) Emotion and adaptation. New York: Oxford University Press. Lazarus, R. & Folkman, S. (1984). Stress, appraisal and coping. New York: Springer

Ledgerwood, D. M. (1999) Suicide and attachment: fear of abandonment and isolation from a developmental perspective. Journal of contemporary psychotherapy 29 (1): 65-73. Lindqvist, P., Johansson, L. & Karlsson, U. (2008) In the aftermath of teenage suicide: A

qualitative study of the psychosocial consequences for the surviving family members.

BMC Psychiatry 8 (26): 115-119.

Malterud, K. (2001) Qualitative research: standards, challenges, and guidelines. Lancet 358 (9280): 483-488.

Mishler, E. G. (1997) Modeller för berättelseanalys. I Hydén, L-C & Hydén, M (red.). Att studera

berättelser – samhällsvetenskapliga och medicinska perspektiv. Stockholm: Liber.

Mitchell, A. M. (2005) Complicated grief and suicidal ideation in adult survivors of suicide.

Suicide and life threatening behaviour 35 (5): 483-488.

NASP (Nationellt centrum för suicidprevention). (2007) Statistik över självmord 1980-2004 och

självmordsförsök 1987-2004 i Sverige och Stockholms län. Stockholm: Karolinska

Institutet.

Nickman, S., Silverman, P. & Normand, C. (1998) Children’s construction of a deceased parent: the surviving parent’s contribution. American journal of orthopsychiatry 68 (1): 126-134. Odén, B., Persson, B. & Werner, Y. M. (1998) Den frivilliga döden – samhällets hantering av

självmord ur ett historiskt perspektiv. Stockholm: Cura.

O’Leary, V. E. (1998) Strength in the face of adversity: individual and social thriving. Journal of

Social issues 54 (2): 425- 446.

Petersen, A. & Lupton, D. (2000) The new public health: health and self in the age of risk. London: SAGE Publications.

Pfeffer, C. R., Karus, D., Siegel, K. & Jiang, H. (2000) Child survivors of parental death from cancer or suicide. Psycho-oncology 9 (1): 1-10.

Piuva, K. (2005). Normalitetens gränser: en studie om 1900-talets mentalhygieniska diskurser. Doktorsavhandling, Rapport i socialt arbete nr 111. Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete.

Prigerson, H. G., Bierhals, A.J., Kasl, S.V., Reynolds 3rd, C.F., Shear, M.K., Day, N., Beery, L.C., Newsom, J.T. & Jacobs, S. (1997) Traumatic grief as a risk factor for mental and physical morbidity. American Journal of Psychiatry 154 (5): 616-623.

Polkinghorne, D. E. (1995) Narrative configuration in qualitative analysis. Qualitative Studies in

Education, 8 (1): 5-23.

Riessman, C. K. (2008) Analys av individuella berättelser. I Larsson, S., Sjöblom, Y. & Lilja, J. (red.). Narrativa metoder i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.

Runeson, B. & Beskow, J. (1990) Reactions of survivors of suicide victims to interviews. Acta

Psychiatrica Scandinavia 81 (3): 169-173.

Silverman, P. R. (2002) Living with grief, rebuilding a world. Journal of Palliative Medicine 5 (3): 449-454.

Sveen, C-A. & Walby, F. A. (2008) Suicide survivors’ mental health and grief reactions: A systematic review of controlled studies. Suicide and Life-Threatening Behaviour 38 (1): 13-29.

Statistiska centralbyrån [SCB] (2009) Hämtat från internet 2009-05-12,

http://www.statistiskacentralbyran.se.

Valdimarsdóttir, U., Kreicbergs, U., Hauksdóttir, A., Hunt, H., Onelöv, E., Henter, J-I & Steineck, G. (2007) Parents’ intellectual and emotional awareness of their child’s impending death to cancer: a population-based long-term follow-up study. The Lancet Oncology 8 (8): 706-714.

Wilcox, H., Kuramoto, S., Lichtenstein, P., Långström, N., Brent, D. & Runeson, B. (2010) Psychiatric Morbidity, violent crime, and suicide among children and adolescents exposed to a parental death. Journal of the American Academy of Child & Adolescent

Psychiatry 49 (5): 514-523.

Worden, W. (1996) Children and grief. New York: Guilford Press.

Worden, W. (2006) Sorgerådgivning och sorgeterapi – en bok för alla som möter och vill hjälpa