Även om vi hade bestämt oss för det här uppsatsämnet var vi medvetna om att det enbart skulle kunna studeras om vi fick möjlighet att intervjua anställda i organisationen i fråga. I slutet på januari 2018 bestämde vi oss därför för att ta en informell kontakt via e-post med två enhetschefer på Migrationsverket i Malmö. Anledningarna till att vi valde Migrationsverket i Malmö är tre stycken. Den första anledningen är att det är den ort där vi som författare befinner
33 oss på. Den andra anledningen är att den av oss som arbetar som teamledare på Migrationsverket känner anställda och chefer i Malmö som vi kunde kontakta för vår uppsats. Den tredje anledningen är att i Malmö ligger huvudkontoret för Migrationsverket i region Syd, vilken är en av de största regionerna på Migrationsverket i antal anställda och därmed antal som riskerar att bli uppsagda. När vi kontaktade de två enhetscheferna förklarade vi syftet med vår studie, huruvida den kunde vara till nytta för Migrationsverket och annan offentlig verksamhet, samt undersökte möjligheten att tillfråga de anställda på deras enheter om deltagande i vår studie. Vi förklarade att intervjuerna skulle genomföras på ca trettio minuter och ske under mars månad, samt att deltagarna utlovades anonymitet i vår uppsats och konfidentiell behandling av uppgifter. Båda enhetscheferna var positivt inställda till vår studie och gav sitt medgivande till att utföra intervjuerna på arbetstid i Migrationsverkets lokaler. Enhetscheferna skickade vidare vår information till sin respektive enhet och totalt sju stycken personer anmälde sitt intresse. Då vi ansåg att vi hade möjlighet att gå vidare med vårt uppsatsämne med det antalet deltagare meddelade vi dessa att ytterligare kontakt skulle tas längre fram för att ge mer information samt boka tid för intervju.
Den 22 februari 2018 skickade vi ett informationsbrev till de personer som anmält intresse att delta i vår studie (se Bilaga 1). Brevet innehöll en kort beskrivning av studiens syfte, information om anonymitet och möjlighet att avbryta utan vidare förklaring, att intervjuerna skulle spelas in och att all information skulle behandlas konfidentiellt, d.v.s. på ett sådant sätt att obehöriga ej har tillgång till denna. Brevet innehöll också förslag på datum för intervju samt en begäran om att återkomma med en tid som passade att bli intervjuad på. Alla anställda som hade anmält sitt intresse återkom med förslag på datum och tid. Två anställda var behjälpliga med att boka mötesrum. Den 7 mars 2018 skickades ett andra informationsbrev till intervjupersonerna (se Bilaga 2). Brevet innehöll information om överenskommen tid och plats för intervju, information om intervjuns struktur, samt ytterligare information om anonymitet och möjlighet att avstå.
Vi har aldrig haft för avsikt med vår studie att göra jämförelser, bland annat varken mellan enheter, yrkesroller eller kön. Vi har enbart varit intresserade av personerna som individer, samt deras upplevelser och strategier oberoende deras yrkesroller eller könstillhörighet. Då personerna har utlovats anonymitet och deras befattning eller den enhet de tillhör inte är relevant för vårt syfte har vi valt att inte redovisa detta, samt inte använda deras namn. Följer gör en översikt av informanterna och deras privata situation:
34
Informant Ålder Utbildningsnivå Barn Lån
A 30-40 Högskole- alt universitetsstudier Ja Ja B 40-50 Högskole- alt universitetsstudier Ja Ja C 40-50 Högskole- alt
universitetsstudier Nej Nej
D 20-30 Högskole- alt
universitetsstudier Nej Nej
E 20-30 Högskole- alt universitetsstudier Ja Ja F 30-40 Högskole- alt universitetsstudier Ja Ja G 30-40 Högskole- alt universitetsstudier Ja Ja
Tabell 1. Informanternas familjesituation och ekonomiska ansvar
5.4 Intervjuer
Intervjuerna har varit av semistrukturerad karaktär där varje deltagare har intervjuats enskilt. Vid intervjutillfället var sex av sju personer fortfarande anställda på Migrationsverket, varav den första informanten intervjuades utanför Migrationsverkets lokaler den 11 mars 2018. Fem personer intervjuades i Migrationsverkets lokaler den 13, 14 och 20 mars 2018. Den sjunde intervjupersonen hade frivilligt lämnat organisationen för nytt arbete och innan personen hade fått besked om uppsägning. Denna person intervjuades den 18 mars 2018 i ett grupprum på Malmö universitet. Att vi valde att gå vidare med att intervjua denna person beror på att personen fortfarande hade varit anställd på Migrationsverket om inte nytt arbete, och att personen således lämnade utan att ha fått besked om eventuell uppsägning.
Varje intervju genomfördes under ca trettio minuter. Då fenomenet inte är välkänt krävdes det att intervjuerna hade en mer utforskande karaktär (Malterud 2009), vilket i sin tur medförde spontana frågor utifrån vår intervjuguide (se Bilaga 3). Vi riktade dock in dessa frågor på fyra områden vi var intresserade av att veta mer om:
- Informanternas bakgrund och familjesituation
- Informanternas upplevelser av omställningsprocessen i allmänhet - Informanternas upplevelser av ledningen under omställningsprocessen - Informanternas strategi(er) under omställningsprocessen
35 Intervjuerna inleddes med en förklaring av vilka ämnen som skulle beröras. Den första frågan om bakgrund och familjesituation var den enda planerade frågan som var gemensam för alla personer som intervjuades. Resterande frågor höll sig till ämnena men var spontana och beroende på vad informanten berättade under intervjuns gång. Intervjuerna avslutades med att tacka informanterna samt förklara vad som skulle ske härnäst. Intervjuerna skulle inom en månads tid transkriberas och informanterna skulle ges möjlighet att läsa sina intervjuer i text, bekräfta dess innehåll samt få möjlighet att eventuellt tillföra information. Slutligen påmindes informanterna än en gång om att det rådde anonymitet vad gäller vem som hade sagt vad under intervjuerna samt att de hade rätt att avstå från att fortsätta att delta i studien.
Intervjuerna transkriberades inom meddelad tid och den 9 april 2018 skickades ett e- postmeddelande till alla deltagare med en uppmaning att meddela oss om de önskade ta del av sina intervjuer i text. I utskickat e-postmeddelande gavs möjligheten att få sin transkribering skickad till en privat e-postadress, dvs. möjligheten att inte få den skickad till den e-postadress de använde sig av i arbetet och således förhindra att denna på något vis blir en offentlig handling eller arbetsgivaren får tillgång till den.
5.5 Dokumentation
Den dokumentation vi har använt oss av i vår uppsats består av:
- Tidigare forskning inom ämnesområdet
- Intern dokumentation gällande omställningsprocessen på Migrationsverket - Extern dokumentation gällande omställningsprocessen
- Pressmeddelanden från fackförbundet ST - Artiklar i media
Tidigare forskning i ämnet har inhämtats via Malmö universitets bibliotek, olika databaser samt kurslitteratur som vi redan har haft till vårt förfogande. Den interna dokumentationen har skickats av en enhetschef på Migrationsverket. Den externa dokumentationen angående omställningsprocessen har inhämtats från Migrationsverkets hemsida. Utöver detta har vi tagit del av pressmeddelande på ST:s hemsida samt ett flertal artiklar som publicerats gällande omställningen på Migrationsverket under 2017 och 2018.
36 5.6 Etiska aspekter
Vi har i vår intervjustudie förhållit oss till de fyra krav som enligt Vetenskapsrådet (2002) bör uppfyllas gällande forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Följer gör en beskrivning av hur dessa krav har uppfyllts i vår intervjustudie:
1. Informationskravet
Som nämnts tidigare inledde vi vår studie med en informell förfrågan till två enhetschefer på Migrationsverket där vi skrev våra namn, vilken institution och vilket universitet vi tillhör samt syftet med vår uppsats och på vilket sätt den skulle kunna bidra till forskning om den offentliga sektorn i allmänhet och neddragningar i synnerhet. Vid acceptans från respektive enhetschef att genomföra undersökningen samt tillåtelse att denna kunde ske under arbetstid och i Migrationsverkets lokaler, skickades en formell beskrivning av syftet med uppsatsen till nämnda enhetschefer, som i sin tur vidarebefordrade via e-postmeddelande sådan information till respektive enhet. När satt datum för anmälan hade nåtts och intervjupersonerna kontaktat oss med önskemål om att delta, skickades följaktligen två informationsbrev ut till dessa. De var mycket lika i sin utformning och innehåll, med bland annat kort information om syftet med uppsatsen. Utöver detta meddelades att intervjupersonerna garanterades anonymitet i uppsatsen samt att det var frivilligt att avstå från att fortsätta att delta i studien närsomhelst under studiens gång. Informationsbrev nummer två skilde sig från informationsbrev nummer ett i den bemärkelsen att förslag på datum för intervju hade tagits bort. Istället ersattes detta av information om överenskommen datum, tid och plats för intervjuerna. Detta andra informationsbrev var personligt för var och en då intervjupersonerna hade bokats in för intervju på olika datum. Vid själva intervjuerna påmindes intervjupersonerna om anonymiteten och den konfidentiella behandling som garanterades dem. Möjligheten att avstå från fortsatt medverkan påmindes likaså om i slutet av varje intervju.
2. Samtyckeskravet
Intervjupersonerna har som nämnts tidigare informerats ett flertal gånger om att de har rätt att avbryta sin medverkan närsomhelst utan att de behöver ange en anledning. Samtyckeskravet
37 har således uppfyllts i den bemärkelsen att intervjupersonerna har informerats om sina rättigheter och följaktligen accepterat att genomgå intervju. Rättigheten att avbryta sin medverkan har informerats ytterligare vid slutet av varje intervju. Till dags dato har ingen intervjuperson meddelat oss att den önskar avbryta sin medverkan.
3. Konfidentialitetskravet
Intervjuerna har lagrats på ett USB-minne och sparats på säker plats. Rapportering av intervjuresultat i vår uppsats har gjorts på sådant sätt att personerna ej ska kunna gå att identifiera på något vis, varken genom namn, befattning eller uppgifter som oss tillhandahållits via muntlig kommunikation under intervjuerna. Kravet är uppfyllt på sådant sätt att obehöriga ej ska kunna ha tillgång varken till de sparade intervjuerna eller de transkriberade texterna, samt ingen möjlighet att identifiera deltagarna via den skriftliga rapporteringen i denna uppsats. Deltagarna har för en ökad konfidentialitet getts möjlighet att ta del av transkriberingen av sina intervjuer genom att dessa skickas till en privat e-postadress som endast de har tillgång till. Vidare har vi valt att korrigera alla utsagor som används i denna uppsats till grammatisk korrekt svenska dels för att undvika misstolkningar och dels för att minimera spårbarhet.
4. Nyttjandekravet
Den information som vi har samlat in genom våra intervjuer kommer endast att användas i forskningssyfte. Uppgifterna kommer således inte lämnas ut i något annat syfte eller för något annat ändamål.
Utöver dessa krav har vi den 23 maj 2018 meddelat deltagarna i vår intervju möjligheten att vid intresse få ta del av vårt resultat innan uppsatsen skickas in för bedömning.
38 5.7 Trovärdighet och tillförlitlighet
Som tidigare nämnts har intervjupersonerna informerats från första dagen vad syftet med uppsatsen är. Två utskick med information har gjorts via e-postmeddelande innan intervjuerna har genomförts. Intervjupersonerna har blivit påminda ett flertal gånger om sin rätt till anonymitet, konfidentiella behandling, möjligheten att avstå från att fortsätta att delta i studien, samt möjligheten att läsa respektive intervju i text, bekräfta dess innehåll samt tillföra information vid behov. Fyra personer har önskat ta del av transkriberingarna av sina respektive intervjuer och bekräftat dess innehåll. Intervjupersonernas enhetschefer har tagit del av informationen om uppsatsen samt gett sitt tillstånd att utföra intervjuerna under arbetstid i Migrationsverkets lokaler. Enhetscheferna har således blivit informerade om hela processen. Vidare har deltagarna i vår studie informerats om möjligheten samt rättigheten att ta del av vårt resultat och undersökning innan uppsatsen skickas in för bedömning.
Avslutningsvis kan vi inte undvika att nämna att trovärdigheten och tillförlitligheten skulle till viss mån kunna ses påverkad av två faktorer. Den ena faktorn är att en av oss författare har en yrkesmässig relation till de personer som intervjuats genom sin roll som teamledare på Migrationsverket. Den andra faktorn är att fem av intervjuerna har genomförts på de intervjuades arbetsplats. Även om det inte behöver ha påverkat trovärdigheten, tillförlitligheten och undersökningens resultat kan vi inte utesluta att det kan ha gjort så. Vi vill dock betona att den av oss med den yrkesmässiga relationen till informanterna har försökt i så stor utsträckning som möjligt klargöra att intervjuerna och denna uppsats har genomförts i egenskap av student och inte teamledare. Detta har gjorts genom att bland annat ha ett professionellt och förtroendeingivande bemötande, trycka på kraven om konfidentialitet och anonymitet, samt skrivit under informationsbrev som student och inte teamledare.
39 6. UNDERSÖKNING
Vi har genom svaren från informanterna B till G tolkat att det finns gemensamma nämnare i vår undersökning, dvs. begrepp och upplevelser som dessa informanter talar om och som vi tolkar att de har gemensamt. Utifrån detta har vi delat upp sådana begrepp och upplevelser i sex teman. Tre teman är direkt kopplade till hur dessa informanter upplever själva ledningen av neddragningsprocessen, dvs. hur ledningen genomför omställningen på Migrationsverket. Dessa teman är kommunikation, delaktighet och bekräftelse. Temat kommunikation har vi tagit fram till följd av att informanterna bland annat betonar att de inte får tillräckligt med information samt att kommunikationen ofta är motsägelsefull och otydlig. Temat delaktighet har vi valt att använda då informanterna visar genom sina svar att de upplever att de inte har någon möjlighet att påverka förändringen, varken de själva eller genom sina respektive fackförbund. Temat bekräftelse har vi valt att använda då dessa sex informanter belyser upplevelsen av att de blir behandlade som siffror och att de inte känner sig uppskattade. Vidare framkom tre teman i undersökningen som är direkt kopplade till vilka konsekvenser de nämnda upplevelserna får för informanterna. Dessa är trygghet, förtroende och motivation. Vi har valt att använda temat trygghet då de sex informanterna betonar att neddragningsprocessen skapar otrygghet på grund av risken att bli av med arbetet men också på grund av att kommunikationen är i deras upplevelse otydlig och detta skapar i sig mycket osäkerhet, samt att de inte har möjlighet att påverka sin situation vilket ökar deras otrygghet. Temat förtroende har använts då informanterna i sina svar belyser att upplevelsen av ledningens kommunikation som bland annat otydlig samt i vissa fall manipulativ och hotfull har lett till att de tappat förtroende för sin arbetsgivare. Att de upplever att de blir behandlade som siffror och inte människor samt att arbetsgivaren inte ger dem möjlighet att påverka sin situation är likaså två faktorer som informanterna belyser som en orsak till att de inte har förtroende för organisationen eller för staten som arbetsgivare. Slutligen har vi valt att använda temat motivation då informanterna talar om att deras motivation har minskat till följd av hur ledningen hanterar processen men också till följd av otryggheten som själva neddragningen skapar på grund av att det finns en risk för att bli uppsagd. Vi redogör för dessa teman med utsagor från informanterna lite längre fram.
Till följd av dessa sex informanters upplevelser men framför allt deras privata situation har vi tolkat i vår undersökning att de har använt sig av två olika strategier under neddragningsprocessens gång: att lämna organisationen eller avvakta besked om eventuell
40 uppsägning. Vi vill poängtera att även om upplevelserna kan ha påverkat deras val av strategi så är det deras privata situation som är avgörande för hur de har valt eller väljer att gå tillväga.
Svar från informant A avviker från de andra sex informanternas svar vad gäller de teman som nämnts. Svar från informant A har därmed valt att redovisas separat som avvikelse då den anställdes upplevelser är av mycket mer positiv karaktär än de som tillhör de andra informanterna. Vi vill belysa det positiva samt analysera och reflektera över denna avvikelse. Vidare vill vi markera här att orsaken till detta är att informanten egentligen vill lämna Migrationsverket på grund av att personen inte trivs med den tjänst den har i nuläget. Själva neddragningsprocessen har således en liten påverkan på personens känslor, beteende och strategier.
Tema 1: Kommunikation
Enligt vår undersökning upplever informanterna B till G att ledningens kommunikation är otydlig sedan processens början samt informationen bristfällig. Andra upplevelser som framkom av informanternas svar i samband med ledningens brist på kommunikation och information är bland andra manipulation, hot och brist på öppenhet och transparens.
1. ”Nej, jag tycker inte att dom har gjort det på rätt sätt, att informera. För mig var det en röd lampa, du vet (…) Hur dom informerade oss, hur tydliga dom var och sånt. Nej, det var jag inte
nöjd med”
-Informant B
2. ”På vår enhet har det varit (namn), t ex mycket gråt och tandagnisslande liksom. Man tycker att man blir tvingad bort eller förstår du? Som inte hade sökt andra jobb om man inte hade haft den här informationen att du kommer nog få sparken så det är lika bra att du söker dig härifrån och nu
är det nej förresten, du får inte sparken” -Informant C
3. ”Man målar fan på väggen lite grann. Att endera dagen kommer någon här och säger upp er och sen när dom då kommer med info att nej, det kanske inte blir så ändå (…) Jag upplever att jag har
blivit manipulerad under den här resans gång”
41
4. ”Man hade kunnat hoppa över momentet där man hotar folk. Hotar att säga upp folk kan man tycka”
-Informant C
5. ”Jag har ju upplevt att det har varit ganska rörigt (…) Det känns som man hela tiden får något nytt besked uppifrån”
-Informant D
6. ”Det är jobbigt att inte veta (…) Det har gått så lång tid”
-Informant D
7. ”Jag saknar att det som faktiskt går ut… att det finns någon mening i det. Man menar det man säger”
-Informant D
8. ”Men jag tror att man hade behövt gå igenom det mer, från början. Kanske inte gå ut med allt på en gång utan att man först tagit reda på hur det ligger till. Vad det är som kommer behöva
försvinna (…) Att man tänker igenom allt innan man öppnar munnen”
-Informant D
9. ”Dålig information. Innan sa dom ja, i början på mars ska ni få reda på vem som är uppsagd. Ok, nu har det gått mars och nu säger dom i slutet av mars. Någon säger april. Så det är brist på
information. Ingen vet ingenting om man säger så” -Informant E
10. ”Nu ska det bli ett omställningsarbete 2019 igen. Så åker man inte ut nu så kanske man åker ut senare. Så att jag vet ju inte. Man vet ingenting”
-Informant E
11. ”Sedan tycker jag också att det är dålig information. Vi har inte fått någon information om Trygghetsstiftelsen, vad dom kan hjälpa till med, vilka rättigheter och skyldigheter vi har. Den
informationen har vi inte fått” -Informant E
12. ”Det blev förändringar i själva omställningen”
-Informant F
13. ”Jag vill säga att ingen… Ingen fick tillräckligt med information om omställningen (…) Det vill jag betona”
42
14. ”Framför allt att dom går ut med all information som finns och försöker göra det tydligt för medarbetarna vad det är som gäller”
-Informant G
Tema 2: Delaktighet
Informanterna B till G i vår undersökning upplever att de inte har möjlighet att påverka omställningen eller sin arbetssituation, varken de själva individuellt eller genom sina fackförbund. En informant upplever att ett visst fackförbund dessutom ställer sig på arbetsgivarens sida i alla frågor, vilket inte ger dem möjlighet att påverka sin situation. Vi använder inte deras utsagor som en kritik mot fackförbunden, utan som kritik mot att det inte finns någon möjlighet att påverka förändringen genom dessa, vare sig fackförbundet är på arbetsgivarens sida eller inte.
15. ”Jag kände att jag inte hade så stor påverkan”
-Informant B
16. ”Jag är medlem i ett fackförbund (…) Och jag upplever att dom har varit väldigt eftergivna. Jag tycker inte att facket har gjort sitt jobb överhuvudtaget (…) För facket, dom borde säga vi är viktigast, medlemmarna är viktigast och man skulle kunna säga nej även om, om man kan räkna ut
att det i förlängningen inte får någon påverkan” -Informant C
17. ”Man gick ut med det här med tidig avgång. Man kunde frivilligt avgå då och ge sin plats till någon annan. Och det verkade ju som om många hade tänkt på det och övervägt det. Sen kom det i