Utövarnas förhållning till ikoner

I mina intervjuer har jag bland annat ställt frågorna: Hur används ikoner i kyrkan och hemmet? Vad har du för personlig relation till ikoner? Intervjuarnas svar till frågorna, samt vad jag själv har observerat under gudstjänsterna, har visat vilket värde ikoner har för de intervjuades personliga liv. Svaren till dessa frågor visade inte bara vilket värde ikoner har, utan också att de bidrar till bli påmind om helgonen, som det har nämnts ti-digare i texten. En annan fråga som ställs till de intervjuade är vad som händer om en ikon blir sliten med tiden, otydlig eller går sönder. Förvaras dem eller slängs dem? An-ledningen till att denna fråga ställs är för att få en liten inblick på hur högt de intervjua-de värintervjua-desätter ikoner, och intervjua-denna typ av frågan kan hjälpa mig besvara frågeställningen: Vilken betydelse har ikoner för de ortodoxa utövare?

Svaren från intervjupersonerna var relativt snarlika varandra, då de sa att de ikoner som blir slitna med tiden restaureras. Vissa ikoner har restaurerats i de samtliga församling-arna men det händer väldigt sällan att ikon har gått sönder. Ikonerna brukar sparas i kyrkans arkiv, beroende på hur mycket som är ’’förstört’’. Hur som helst, alla ikoner värderas högt och därför försöker församlingarna alltid undvika att förstöra något i kyr-kan. Vad alla intervjuade svarade gemensamt var att man absolut inte skall slänga, riva sönder, eller elda upp ikoner. Det är i princip förbjudet. Eller som en av de intervjuade formulerade sitt svar: ’’Allt som har med kyrkan att göra skall aldrig slängas. Att slänga en ikon är som att slänga ett helgon.’’ (Intervjuperson E från den eritreansk-ortodoxa församlingen). Med det sagt kan vi få en inblick i hur mycket ikoner betyder för majori-teten av intervjuarna. Betydelsen och kraften är stor hos de religiösa bilderna. De kan till och med beskrivas som en guide som hjälper de intervjuade genom olika situationer, på grund av deras auktoritet och heliga närvaro. David Morgan förklarar att integrering med heliga bilder är ett vanligt och viktigt sätt för utövaren att göra dem till en del av det verkliga livet. Att bilder kan skapa en plats där människor kan integrera sig med det heliga, vilket kan leda till att utrymmet förvandlas till en plats som blir bekant och per-sonligt. 46

33

Morgan, 1998, s.57

46

Eftersom ikoner värderas högt enligt majoriteten av intervjupersonerna så finns det vis-sa vis-saker som en ortodox kristen bör tänka på innan man ska be i hemmet eller under en gudstjänst framför ikoner, speciellt för en präst. Av nyfikenhet ställde jag en följdfråga till de intervjuade som handlar om hur den som vill besöka en ortodox gudstjänst ska förbereda sig inför en bön till ikon. Vad är det man ska tänka på? Samtliga präster nämnde att de måste vara rena dagen innan gudstjänst. Med ’’ren’’ menar de bland annat att inte äta kött. Det som är viktigt att tänka på dagen då gudstjänsten inträffar, är att prästerna måste tvätta sina händer väldigt noga innan de börjar med något i kyrkan. Ef-ter det ska prästen ha förböner innan församlingen är på plats. Orsaken till förböner är för att prästen ska, med hjälp av ikoner på plats, kunna ta emot Guds nåd. Dessutom får de inte heller äta nånting förrän gudstjänsten är över, eftersom de ska ta nattvarden och magen ska därför vara tom. Svaret som gavs av prästerna var intressant eftersom det märks att ritualer och böner till helgonen på bilderna är något som tas på allvar. Att man som präst eller utövare bör följa vissa punkter innan gudstjänsten, visar hur högt ikoner värderas och att de värdesätter relationen till ikoner.

Enligt intervjuperson D från den grekisk-ortodoxa församlingen är det inte lika strikt för ortodoxa församlingsmedlemmar. Att den troende eller icke-troende inte alltid behöver förbereda sig inför gudstjänsten på samma som en präst måste göra. Enligt den grekiske församlingsmedlemmen görs vissa saker mer av respekt. Du kan visa respekt till helgo-nen och på andra sätt, så länge man är medveten om att kyrkan ses som en helig plats för präster och andra ortodoxa kristna och detta bör respekteras. Trots att det är olika regler som gäller för olika personer, är det viktigt att tänka på vissa saker ifall en bön ska genomföras, exempelvis stanna upp för ikonen för att visa respekt, göra korstecknet och sedan kyssa ikonen bort från ansiktet. Det sägs vara dålig etikett att kyssa ansiktet på ikonen. 47

5.2.1 Användning av ikoner i och utanför kyrkorummet

Hur ikoner används i kyrkan och i hemmet är en av intervjufrågorna som ställs till de intervjuade.

34

Greek Boston. (Elektronisk). https://www.greekboston.com/religion/pray-with-icons/ (Hämtad 5/1-19)

47

Dessa frågor ställdes till intervjuarna för att bland annat undersöka intervjupersonernas syn på ikoner, men också för att se hur högt de värdesätter dem. Enligt intervjuperso-nerna A och B från den syrisk-ortodoxa församlingen är ikonbilder mer som prydnad som man visar respekt till. De tillber inte bilderna, utan de ber till helgonen på bilderna om hjälp, för att de ska kunna be tillsammans med de. Den syrisk-ortodoxa prästen nämnde i intervjun att bilderna är ikoner men de används inte i gudstjänsten på samma sätt som korset och rökelsekaret, utan de är mer som prydnad. Intervjuperson A menar alltså att man inte ska räkna bort bilderna i kyrkan bara för att de ses mer som prydnad. Enligt personen utgör bilderna fortfarande en viktig del. Inte bara för sig men för den syrisk-ortodoxa församlingen eftersom det har ett värde i sig och som ortodox visar man sin respekt till helgonen. Det som däremot används mer flitigt och alltid finns på plats är staven med de små ringklockorna på toppen. Under gudstjänsten användes staven under 3-4 olika tillfällen. Enligt den syriske församlingsmedlemmen (intervjuperson B) an-vänds staven under gudstjänster för att det bidrar till att änglarna sjunger med försam-lingen, samt när de ska tillbe Skaparen. Korset som används i den syrisk-ortodoxa för-samlingen har liknande effekt som staven.När jag ställer samma fråga till den grekiske och den eritreanske prästen får jag helt andra svar.

Om vi hade befunnit oss i en grekisk-ortodox kyrka så hade prästen både läst och bett inför varje ikon i kyrkan innan han börjar med mässan. Ikoner värderas väldigt mycket i vår församling, de används som bilder och de ses inte som bara en prydnad utan det används för att bli ihågkommen och att den troende ska visa respekt till helgonen och Gud, samma sak är det med korset.’’ (Intervjuperson C)

Bruket av ikoner utanför kyrkan: Något som var intressant att höra var att inom

gre-kisk tradition används också ikoner av präster när de ska välsigna en familjs nya hem. De läser ur Bibeln och välsignar det nya hemmet med hjälp av ikoner för att ta ut alla onda andar. Enligt den grekiske församlingsmedlemmen (intervjuperson D) genomförs detta inom grekiska familjer här i Sverige. Oavsett om det är en bild eller korset eller en kalender som används så används dessa relativt flitigt. Varje församling har någon form av ortodoxa ikoner som de lägger mer tid på grund av olika anledningar. Chaillot skriver detta väl i sin text och ger ett exempel på detta. Hon förklarar att ikoner som be-finner sig i kyrkan eller i ett kapell bebe-finner sig på helig plats,

35

en plats där många ortodoxa kristna tror att Jesus faktiskt närvarar genom liturgin. Vördnaden av ikoner sker främst i kyrkan eftersom det är där Guds son är närvarande och där kan den troende nå en gudomlig gemenskap. Vidare till nästa svar: 48

Ikoner används, oavsett om det är bilder på helgon eller självaste korset, i kyrkan och i hemmet som bilder för att vörda helgonen. Vanligtvis brukar man också tända ett ljus för ikonen. Ikoner finns till och med i min bil, detta på grund av att jag vill känna att Gud finns med mig vart jag är. (Intervjuperson E)

Inom orientalisk ortodoxa kyrkor, det vill säga eritreansk-ortodoxa och syrisk-ortodoxa församlingarna bland annat, används även små bilder av Kristus, Maria eller någon an-nan helig person, i plånböcker, väskor, bilar eller något annat ställe. Anledningen till att bilderna används på de ställena är för att visa vördnad till helgonen, men också be om beskydd. Men det finns också en gräns enligt Chaillot, och den är att inom koptisk och etiopisk tradition kan ikoner vördas, men man ska inte dyrka dem. Även Margaret E. 49

Kenna poängterar att ikonerna är en form av uppenbarelse och kunskap om Gud som är värdiga att vörda, men inte dyrka. 50

Det sägs att de flesta ortodoxa har ett speciellt område i hemmet som är dedikerat till ikoner. De är vanligtvis centralt placerade och kan visas på ett litet bord eller hylla och dessa används då som en plats för bön. Efter det som har sagts från intervjuarna verkar det som att ikoner kan placeras och användas på andra ställen också, så länge de är av-sedda för bön och tillbedjan. Vanligtvis är det hyfsat lätt att visa sin respekt till ikoner när de är på särskilda platser, exempelvis kyrkan eller bönhörnan i hemmet. Men ikoner kan också använda på andra platser, exempelvis i vardagsrummet och köket. En an51 -ledning till detta är så att personen i alla situationer påminns om de heliga.

36 Kenna, 1985, s. 360 48 Chaillot, 2016, s. 106 49 Kenna, 1985, s. 359 50

Greek Boston. (Elektronisk). https://www.greekboston.com/religion/pray-with-icons/ (Hämtad 5/1-19)

51

5.2.2 Relationen till ikoner

Sista frågan som ställs till de intervjuade handlar om hur deras relation är till ikoner. Återigen är det olika svar från de intervjuade.

Min relation till ikoner är främst via korset. För mig är korset min Gud som jag all-tid hoppas att han är med mig, vart jag än befinner mig. Han finns med mig i hjärtat. Som diakon i kyrkan är jag hans tjänare, och för mig är det en positiv sak. (Intervju-person A)

Intervjuperson B från den syrisk-ortodoxa församlingen förklarar liknande och säger att relationen till ikoner är också främst via korset, efter den utgör en sån viktig del i det personliga livet. Själva ikonerna utgör en del också, men inte på samma sätt som korset och rökelsekaret.

Som präst anser jag att min relation till ikoner är speciell. För mig är ikoner en slags kommunikation med de heliga, där jag befinner mig i en slags transtillstånd. När en ortodox bekännare står framför sin Mariabild i hemmet och ber, kan han uppleva att Jungfru Maria själv är där. Jag blir så fokuserad på bilderna och korset. Jag kommer i kontakt med Gud under mässan, samma känsla har jag när jag ber hemma. Man vänder aldrig dem ryggen, man tänder ett ljus för dem. Som präst och som ortodox visar man alltså samma respekt för ikoner i hemmet som i kyrkan. (Intervjuperson C)

Ikoner har funnits i mitt liv så länge jag minns. Trots att jag inte är så religiös av mig är ikonerna viktiga för mig och jag vill alltid att dem ska närvara. Att jag idag kän-ner en relation till ikokän-ner är på grund av tradition, inte så mycket på grund av min religiösa tro. (Intervjuperson D)

Här kan vi se att mellan de intervjuade från den grekisk-ortodoxa församlingen att för den grekiske prästen handlar det mer om det religiösa värdet av ikoner, medan för för-samlingsmedlemmen handlar det mer om att bevara traditionen som länge har funnits. Både intervjupersonerna E och F från den eritreansk-ortodoxa församlingen nämner att relationen till ikoner är inte bara speciell, utan de känner också en anknytning till dem. När de väl befinner sig i kyrkan eller i hemmet och är fokuserad på ikoner, skapas det en slags gemenskap mellan dem. Återigen kommer vi tillbaka till att ikoner inom orto-dox tro kan bidra till en samhörighet mellan utövaren och ikonen.

Den eritreansk-ortodoxa prästen går in lite djupare och berättar att han som mest känner sig i kontakt, eller i gemenskap med helgonen, vid ikonostasen.

37

Ikonostasen inom den eritreansk- ortodoxa församlingen var som ett slags ’’skyddat rum’’ som var täckt med draperi. Själva draperiet var täckt med bilder på Gud, Guds son, Jungfru Maria och ärkeängeln Mikael. Under gudstjänsten går de två prästerna in i rummet och är kvar där några minuter. Det är tyst i församlingen, efter några minuter kommer de tillbaka ut till församlingen. Endast prästerna går in bakom ikonostasen och ber till Gud. Det som skilde den syrisk-ortodoxa och grekisk-ortodoxa, från den eritre-ansk-ortodoxa församlingen var att den eritreanska församlingens ikonostas var mer av ett ’’skyddat’’ rum från församlingen. När prästerna väl gick in i det skyddade rummet, kunde ingen från församlingen se prästerna eftersom det var täckt med draperi. Inter-vjuperson E berättar att han känner en slags gudomlig närvaro när han främst befinner sig bakom ikonostasen. Vid det stadiet då prästen är ensam vid ikonostasen, känner han som mest att han får en kontakt med Gud. Här kan vi koppla påståendet med en av Da-vid Morgans funktioner: Kommunikation med de gudomliga: Att religiösa bilder kan bidra till en gemenskap med det gudomliga. Bilder av många olika slag kan ge en upp-levelse av gudomlig närvaro. Detta handlar alltså mer om att den eritreanske prästen 52

känner en personligare kontakt med Gud vid ikonostasen, trots att församlingen befin-ner sig precis ’’utanför’’ den. Eftersom det bara är präster som befinbefin-ner i ikonostasen så blir det mer av speciell kontakt med de högre makterna, men samtidigt deltar försam-lingen ändå med prästen när han ber till Gud. Margaret E. Kenna sammanfattar detta väl i en enkel mening och säger att ikonostasen markerar en gräns mellan det gudomliga och det mänskliga, som samtidigt förenar dessa. 53

Kommunikation med det gudomliga och visualisering har en betydande roll när det gäl-ler religiösa bilder, i detta fall ikoner. En ikon skulle kunna beskrivas som en visuell bild, ett slags medium som medlar mellan folket och helgonen och utövarna. Sonja Lu-ehrmann menar att ikoner kan vara ett materiellt objekt, ett medel som bidrar med att integrera folket med det heliga. Ikoner kan förmedla gudomlig närvaro. 54

38

Morgan, 2005, s. 62

52

E.Kenna, 1985, s. 363

53

Luehrmann, Sonja. Praying with the senses. Indiana: University of Indiana Press. 2018, s.85

54

6. Diskussion

Uppsatsen bestod av tre följande frågeställningar:

-

- Hur används ikoner under gudstjänsterna?

- Vilka likheter och skillnader finns mellan de ortodoxa utövare gällande synen på iko-ner?

Jag har undersökt vad de intervjuade anser om ikoner och hur högt de värdesätter dem. Utifrån svaren från de intervjuade har jag försökt koppla deras tankar till teorin jag ut-gick från. Det som jag märkte efter att ha lyssnat på alla individer är att intervjuperso-nerna från den syrisk-ortodoxa församlingen verkar ha en mer annorlunda syn på hur viktiga ikoner är, jämfört med intervjupersonerna från den grekisk-ortodoxa och eritre-ansk-ortodoxa församlingen. Att den eritreeritre-ansk-ortodoxa församlingen är snarlik den grekisk-ortodoxa församlingen, gällande förhållningssättet till ikoner, är en intressant synpunkt.

Den stora skillnaden vi ser mellan intervjupersonerna är deras syn på ikoner, speciellt när det gäller bilder på helgonen. En annan punkt som sticker ut är skillnaden på religi-ositeten bland de som intervjuats. Vissa av de intervjuade menar att ikoner representerar det som varit och att det hjälper att bli påminda om det som varit. För de andra utövare handlar det mer om respektera det som har varit, och det är inget mer speciellt än det. Att respekten för ikoner finns, men man vördar dem inte på samma sätt som exempelvis prästerna. Ytterligare en skillnad som finns är sättet intervjupersonerna använder sig av ikonerna under gudstjänster och i hemmet. Personerna från den grekisk- ortodoxa och eritreansk-ortodoxa församlingen har mer fokus på ikoner om Jesus och Jungfru Maria bl.a, medan de intervjuade från den syrisk-ortodoxa församlingen lägger mer vikt på korset och rökelsekaret. Men det finns en gemensam nämnare i denna skillnaden och det är att ikoner eller korset påminner om det som har varit och är därför viktiga symbo-ler. Tycker samtliga intervjupersoner att ikoner är viktiga? Ja, men jag skulle säga att ikoner från intervjupersonerna värderas på olika nivåer.

39

Mycket har förändrats idag, samhället moderniseras med tiden som går. Vissa tycker exempelvis inte att det är nödvändigt att gå till en gudstjänst varje söndag för att vara en god kristen eller utföra ett visst antal böner under en dag för att bli accepterad av för-samlingen, medan vissa andra personer eller församlingar tycker annorlunda. Oavsett vad man tycker och tänker, så kan jag inte undgå från att fascineras av religionsutöv-ningen som ortodoxin innebär. Några ser ikoner som något man ska vörda, medan andra ser det som vackra målningar och som har en historisk betydelse bakom sig, men inte mer än så. För majoriteten av de intervjuade betraktas en ikon som ett medel för bön och ritualer, ett sätt för människor att integrera sig med det gudomliga. Den är till för att orientera och skapa fokus till den som ber, och kan även användas som en guide i livet och i olika situationer. Ikoner kan jämföras med den Heliga skriften eftersom det är en religiös symbol som förklarar historia händelser och fenomen, via religiösa bilder. Iko-ner är en symbol som representerar det som har varit. Med hjälp av ikoIko-nerna kan en per-son eller en grupp komma i kontakt med det gudomliga. Tack vare observationerna kan jag poängtera också att ikoner kan vara ett uttryck för sammanhållning, då församling-arna tillsammans vördar ikoner av olika slag. Innebär detta att ikoner formar de orto-doxa församlingarna? Jag vet inte om jag vågar gå så långt, men helt klart att de utgör en central del för utövarna och deras liturgi.

Med hjälp av mina intervjufrågor och observationer har jag fått höra hur de intervjuade förhåller sig till ikoner och vad det finns för likheter och skillnader mellan dem. Föru-tom teorin från David Morgan som jag har använt mig av, så har bland annat Leonid Ouspensky, Vladimir Lossky och Christine Chaillot varit viktiga referenser till studien. Ouspensky och Lossky med sina tidigare forskning kring ikonens historia och dess be-tydelse till ortodoxa traditionen, samt Chaillot med sitt fokus på orientalisk ortodoxa kyrkor och sina punkter gällande vad ikoner har för funktioner och kan användas till. En fråga (som jag kom på alldeles för sent) och som hade varit intressant och veta är om prästerna eller kyrkobesökarna har någon speciell litteratur från nån författare som de utgår ifrån eller inspireras av när det gäller bruket av ikoner. Då skulle man kan kunna se ifall någon av dessa läser exempelvis Ouspensky.

40

Som det tidigare nämndes i början på resultatavsnittet, har vissa författare som jag har refererat ifrån, använt sig av ett konfessionellt språkburk. Syftet med denna uppsats var att undersöka ortodoxa utövares förhållningssätt till ikoner, och för mig blir det svårt att inte ha med teologiska inslag när själva ämnesvalet har inflytande från teologi. Det är svårt att inte blanda in teologiskt språkbruk då jag intervjuar präster och kyrkobesökare. Att vara kritisk och hålla en neutral ton i studien är självklart, men det skulle i princip vara ganska svårt för mig att uppfylla syftet med uppsatsen ifall jag inte använde mig av