Kandidatuppsats
Det heliga ansiktet mot församlingen
En studie om värdet av ikoner för ortodox-kristna utövare i
Småland
Författare: Selemawit Tecle Handledare: Torsten Löfstedt Examinator: Johan Adetorp Termin: HT18
Ämne: Religionsvetenskap Nivå: Grundnivå
Abstract
This essay studies the concept of orthodox icons and how icons are used in three ortho-dox churches in southern Sweden. The main purpose with this essay is to gain a greater knowledge of icons as phenomena and what view Orthodox Christians have on icons and how they use them during worship services and in other contexts. I visit three ort-hodox churches and interview a total of six people and compared their reactions and attitudes towards icons. With the help of my observations and questions during the in-terviews, I wanted to understand why icons are important to orthodox practitioners. My questions are:
-
What is the significance of icons for the Orthodox practitioners visiting the Church, and how do they relate to them?-
How are icons used during church services?- What are the similarities / differences between the orthodox practitioners regarding the view of icons?
I will use David Morgan's theory about visualization, the functions of the religious ima-ges may have, as well as the connection between religious beliefs and religious imaima-ges. One of his works that I benefit from is The Sacred Gaze (2005). The book explores aspects of visions and images in a number of religious traditions, including orthodox Christianity. Other authors who also are important to this essay are Leonid Ouspsneky, Vladimir Lossky and Christine Chaillot. With the help of my observations and intervi-ews, I want to create an understanding of the importance of icons and find out how much these icons means to the Orthodox practitioners. I want to get an insight on what meaning icons really have for those who exercise their faith, and see how these are used during worship services and at home. This essay is about making orthodox icons visible as phenomena and finding explanations as to if and why they are important to Orthodox practitioners.
Nyckelord
Ikon, Ortodox kristendom, helgon, liturgi, religiositet
Innehållsförteckning
1. Inledning ________________________________________________________1 1.1 Problemformulering______________________________________________2 1.2 Syfte__________________________________________________________2 1.3 Tidigare forskning _______________________________________________3 2. Teori ____________________________________________________________52.1 Religion som social sammanhållning_________________________________5 2.2 Visuel praxis____________________________________________________6 2.3 Religiösa bilders funktioner________________________________________7
3. Metod ___________________________________________________________9
3.1 Kvalitativ metod_________________________________________________9 3.2 Urval och avgränsning ___________________________________________10 3.3 Tillvägagångssätt och material _____________________________________11 3.4 Reliabilitet och validitet __________________________________________13
4. Bakgrund _______________________________________________________15
4.1 Ikonens historia_________________________________________________15 4.2 Ikoner inom tidig kristendom______________________________________16 4.3 Ikonoklasm____________________________________________________17 4.4 Ikonteologi ____________________________________________________18
5. Resultat och analys av empirin______________________________________20
5.1 Är ikoner viktiga under ortodoxa gudstjänster? ________________________20 5.1.1 Samhörighet med församlingen, och det heliga_______________________24 5.1.2 Inga ikoner = ingen gudstjänst?___________________________________29 5.2 Utövarnas förhållning till ikoner____________________________________33 5.2.1 Användning av ikoner i och utanför kyrkorummet ____________________34 5.2.2 Relationen till ikoner ___________________________________________37
6. Diskussion_______________________________________________________39 7. Sammanfattning__________________________________________________42 Referenser __________________________________________________________42 Bilaga - Intervjufrågor________________________________________________43
1. Inledning
Det första ordet som dyker upp i mitt huvud när jag tänker på ortodox kristendom är ikoner. För mig är ikoner inget främmande då jag själv är ortodox kristen och har växt upp i ett hem där ikoner har haft en central plats. För många ortodoxa är ikoner inte bara vackra porträtt som finns hängandes på väggen hemma eller i kyrkan, utan det är också en del av deras vardag, en del av deras tro. Jag har till och med hört från vissa ortodoxa kristna i min närhet att de inte kan be hemma eller i kyrkan om inte det finns en ikon på plats. Vad beror det på? Stämmer det verkligen att en ortodox kristen inte kan utföra en bön, i kyrkan eller i hemmet, utan att en ikon är på plats?
En ikon är inte bara en bild, målning eller dekoration, utan det är något mycket större enligt ortodoxa teologer. Vördnaden av ikoner spelar en central roll inom den ortodoxa kyrkan och dess liturgi. Ikoner kallas ofta för ’’teologi i bilder’’ eftersom ikoner berät1
-tar i bilder det som kyrkans heliga böcker lär ut i ord. Inom kristendomen har ikoner inte alltid varit uppskattade och vördnaden av dessa har varit omdiskuterat i kyrkan se-dan en tid tillbaka. 700-talet var en period då ikonoklasmen var som störst, det vill säga en period då personer förstörde heliga bilder och väggmålningar. 2 De som var emot dyrkan av ikoner gick tillbaka till Gamla testamentets lagar och de tio budorden. I And-ra Mosebok 20:4 står det: ’’Du skall inte göAnd-ra dig någon bildstod eller avbild av någon-ting uppe i himlen eller nere på jorden eller i vattnet under jorden. Du skall inte tillbe dem eller tjäna dem’’. Trots detta så har ortodoxa lekmän och teologer hävdat att iko3
-ner alltid har funnits i kyrkan och man alltid har vördat dessa. 4
1
Klosterikoner. (Elektronisk). https://www.klosterikoner.com/om-ikoner (Hämtad 20/11-17)
1.1 Problemformulering
Det finns forskning kring fenomenet ikoner, deras historia och plats i kyrkan. Mycket av den forskningen som finns idag är på en mer generaliserad nivå. Det som jag anser sak-nas lite mer av är vad individer personligen anser om ikoner. Av den anledningen utgår problemformuleringen från: Hur stor betydelse kan ikoner ha för individer? I denna stu-die sker det en djupare diskussion med individer som är ortodoxa utövare. Tanken är att få en inblick på hur viktig ikoner kan vara för individen som utövar sin tro, samt se hur dessa används under gudstjänster.
Ett antal frågeställningar har skapats för att fungera som riktlinjer i uppsatsen och som kommer tillbaka till problemformuleringen. Frågeställningarna är följande:
Vilken betydelse har ikoner för de ortodoxa utövare som besöker kyrkan och hur förhål-ler de sig till dem?
Hur används ikoner under gudstjänster?
Vilka likheter och skillnader finns mellan de ortodoxa utövare gällande synen på iko-ner?
1.2 Syfte
Syftet med denna uppsats är att få större kännedom om ikoner som fenomen och hur dessa används i ortodoxa gudstjänster, samt vilken syn ortodoxa församlingsmedlem-mar, inklusive präster, har på ikoner. För att uppnå syftet med studien kommer jag att besöka tre ortodoxa församlingar på olika orter i Småland. Utifrån dessa församlingar genomförs intervjuer med totalt sex stycken personer.
Viktigt att poängtera är att de intervjuer som genomförs i studien inte kommer att an-vändas för att ge en helhetsbild av fenomenet, utan svaren i studien kommer visa på vad de intervjuade har för förhållningssätt till ikoner och lyfta fram deras egna erfarenheter. Samtidigt är det viktigt att nämna att denna uppsats handlar inte om visa på hur en orto-dox eller en församling bör förhålla sig till ikoner eller vad som är rätt eller fel. Det handlar om att öka kunskap och förståelse om ikoner som fenomen och då hitta olika
2
förklaringar till ikoners betydelse. Av den anledningen har jag därför vänd mig till orto-doxa utövare, för att lyfta fram deras röster men också för att se om det kan finnas andra förklaringar till varför ikoner kan vara så viktiga, än vad forskare har sagt.
1.3 Tidigare forskning
Det mesta av tillgänglig ikonlitteratur behandlar framför allt ikonens historia, teologi och dess betydelse för kyrkan. Denna litteratur har för mig bidragit med kunskap kring ikonens utveckling genom historien och en förförståelse för synen på heliga bilder. Le-onid Ouspensky, Vladimir Lossky och Christine Chaillot anses vara några av de klassis-ka författarna inom ämnena ikoner och ortodoxi. Leonid Ouspensky och Vladimir Lossky är några av de mest centrala författarna som har formulerat tankar kring orto-doxa ikoner.
Ouspensky (1902-1987) var en berömd rysk ikonmålare och konsthistoriker. Hans stora intresse var först målning, senare kom ikoner in i bilden. Han föddes i Ryssland men bosatte sig i Frankrike efter den ryska revolutionen. År 1929 öppnades en konstakademi i Paris, vilket Ouspensky skrev sig in på. Han arbetade som målare först innan han upp-täckte ikoner, som blev hans nya intresse och livsarbete. Ikonens teologi (2000) är skri5
-ven av Ouspensky och är en av de verk som har en viktig del i denna studie. Boken är relativt grundlig och ger en bild av de heliga ikonerna och den teologiska bakgrunden för dem. Ouspensky förklarar ikonens plats och roll i kyrkan och ger en historisk tillba-kablick över hur ikonens status har sett ut i tid.
Vladimir Lossky (1903-1958) bidrog till utvecklingen av den ortodoxa teologin efter den ryska revolutionen. Han var också en stor figur i den europeiska teologiska histori-en från 1900-talet. Precis som Ousphistori-ensky studerade Lossky också i Paris.
3
Saint Gregory of Sinai Monastery. (Elektronisk). http://www.gsinai.com/leonid-ouspensky-biography/.
5
(Hämtad 19/1-18)
Ett av hans mest kända verk är The mystical theology of the Eastern Church (1957), där han ger sin tolkning av mystisk teologi inom kristna traditioner. Vladimir Lossky har 6
tillsammans med Ouspensky skrivit verket The meaning of icons (1982). I verket ger Ouspensky och Lossky en introduktion till ortodoxa ikoner och förklarar deras andliga betydelse för den ortodoxa kyrkan. De analyserar klassiska ikoner och ger en förklaring till deras teologiska bakgrund. Verket ger en kombination av historia, konst och teologi.
Christine Chaillot är ett av de främsta namnen inom forskning kring ortodoxa kyrkan. Hon har gjort studier främst kring de orientaliska kyrkorna, det vill säga bl.a koptisk-etiopisk och syrisk-ortodoxa kyrkorna. Hon har skrivit artiklar om ortodoxa kyrkor, de-ras historia, andlighet och teologi. Beskrivningar av ikoner och vördnaden av bilderna förekommer också i hennes studier. Ett av Chaillot största intressen är dialogen mellan de kalcedonisk ortodoxa och orientaliska ortodoxa kyrkorna. Författarnas forskning och studier bidrar till mer kunskap om ikonens plats i kyrkan. Christine Chaillot har sitt fo-kus inom de östlig ortodoxa och orientaliska kyrkorna, vilket är passande för mig då jag besöker bl.a. en syrisk-ortodox och en eritreansk-ortodox församling. Ouspenksy och Lossky kommer ha en betydande roll i hela studien på grund av deras studier kring iko-nens historia och teologi.
Det finns en röd tråd i författarnas verk som har nämnts ovan. Deras forskning ger en grund till fenomenet ikoner, deras historia, och förklaring för deras betydelse inom or-todoxa kyrkor. I denna uppsats tas hjälp av de ovannämnda författares forskning och använder delar av deras verk som hjälpmedel när svar sökes. Som det nämndes tidigare är syftet med denna uppsats att ta reda på vad ortodoxa utövare har för syn på ikoner och hur de förhåller sig till de, därav används intervjufrågor och observation som metod för att kunna besvara frågeställningarna. Med hjälp av frågeställningarna är målet att skapa förståelse och få större kännedom om ikoner som fenomen. Ouspensky, Lossky och Chaillots forskning kring ikoner och ortodoxa kyrkor är relaterat till denna uppsats eftersom fokuset ligger inom ikoner och vad de har för betydelse.
4
Eastern Christian Books. (Elektronisk). http://easternchristianbooks.blogspot.se/2017/02/on-life-of-vla
6
-dimir-lossky.html. (Hämtad 19/1-18)
Av den anledningen är deras delar av verk viktiga för denna uppsats och kan appliceras in i undersökningen. Det finns en skillnad mellan denna studie och deras forskning, och det är att jag istället går lite mer djupare på vad individer personligen har för relation till ikoner, och därför blir inte studien på en generaliserad nivå.
2. Teori
I denna uppsats utgår jag ifrån ett antal teoretiska perspektiv. Jag har bland annat valt att ha en definition från Émile Durkheim, som handlar om religion som social samman-hållning, då begreppets innebörd kommer användas som ett medel i studien. Émile Durkheim är en av de sociologer som ser det positiva med religion då han inte ser reli-gion som någon illusion, utan relireli-gion som kan skapa social sammanhållning och soli-daritet. Här presenteras också David Morgans teori kring visuell praxis och vilka funk-tioner religiösa bilder kan ha.
2.1 Religion som social sammanhållning
Émile Durkheim (1858-1917) var en fransk sociolog. Tillsammans med Karl Marx och Max Weber anses Durkheim vara en av de viktigaste grundarna för sociologin och ses som en klassiker inom ämnet. Till skillnad från Marx, anser Durkheim att religion är en förutsättning för samhället, det vill säga att det finns fördelar med religion i ett samhäl-le. Många av Durkheims tankar och idéer fick inflytande i sociologins värld, bland an-nat inom religionssociologi. I sitt verk The elementary forms of the religious life (över7
-satt 2008) analyserar Durkheim religion som ett social fenomen. För Durkheim är reli-gion ingen illusion utan ett socialt faktum. Riter och sedvänjor har enligt Durkheim funktionen att stärka den sociala sammanhållningen.
Utifrån sina studier menar Durkheim att trosuppfattningar består av föreställningar. Trosuppfattningarna utgår ifrån en indelning mellan det heliga och det profana. Han kollar djupare in på vilken betydelse religiösa trosuppfattningar har.
5
Furseth, Inger & Repstad, Pål. Religionssociologi. Malmö: Liber, 2005, s.51 7
Till skillnad från andra sociologer anser Durkheim att religion inte är någon illusion, utan snarare kan ha en positiv påverkan på människors handlande. Ytterligare menar han att utöva sin religion i exempelvis en sorgritual stärker både gruppen och individen eftersom man genom ritualen visar sina personliga känslor. Genom detta skapas sam-manhållning i gruppen och sorgen kan lindras i gemenskap med andra. 8
2.2 Visuell praxis
David Morgan är professor inom religionsvetenskap och har publicerat mycket kring konst och visuell kultur. Ett av hans verk som är nyttig för denna studie är The sacred
gaze (2005). Boken undersöker aspekter av visioner och bilder i en rad religiösa
tradi-tioner. Boken ger förklaring till hur religiösa bilder och visuell praxis kan fungera under religiös utövning ger en grundlig introduktion till religioners visuella kultur. Morgans forskning som konstvetare är givande för studien då han fokuserar på det religiösa vär-det av en händelse, tid, plats, och framförallt bilder, samt förklarar vilka funktioner reli-giösa bilder har för den som utövar sin tro. Studiet av visuell kultur är inte bara en stu-die av religiösa bilder, utan även visuell praxis, fantasi, uppfattning och av en viss epok eller kultur. 9
Morgan förklarar att visualisering är en form av helig övning i många olika religioner. Enligt Morgan handlar bruket av bilder om mer än att bara passivt ta emot sensoriska intryck. Det är som en selektiv aktivitet, ett sätt att engagera människor. Ofta talar man om bilder som symboliska enheter som fungerar som ett slags instrument för att hjälpa till med bön. Med hjälp av visualisering och religiösa bilder kan utövaren fokusera på det gudomliga. 10 6 ibid., s.50-51 8 ibid., s.51-52 9
Morgan, David. The sacred gaze. California: University of California Press. 2005, s. 48
10
I den kristna traditionen finns det olika former av visuell praxis, till exempel vördnad, hängiven bön framför en bild och andliga övningar och meditation. När det gäller visu-ell praxis så handlar det inte bara om att visualisera, utan det man ser på bilderna blan-das samman med andra former av aktiviteter såsom att läsa, meditera, drömma och be. Visuell praxis handlar om att med hjälp av religiösa bilder och sin egen fantasi, skapa en tolkning och forma erfarenhet. Religiösa bilder kan skapa mening i kombination med till exempel texter och ritualer.
2.3 Religiösa bilders funktioner
I sin forskning ställer David Morgan frågan: ’’What do religious images and visual practices do?’’ Han räknar upp några funktioner som religiösa bilder kan ha. 11
- Bilder och föremål kan fungera mycket kraftfullt i religiös praxis genom att organise-ra utrymmen för dyrkan och hängivenhet, avgränsa vissa platser som heliga, såsom pilgrimsplatser, tempel, och offentliga religiösa festivaler.
- Ortodoxa ikoner är en del av den liturgiska strukturen och i tillbedjan ger religiösa bilder och heliga objekt en orientering och fokus till den som ber. 12
- Bilder av många olika slag kan ge en upplevelse av gudomlig närvaro. Medlemmar i en religiös gemenskap behöver symboliska former såsom dans, musik eller bilder för att de lättare ska kunna delta i något som är större. 13
- Religiösa bilder som visuellt medium: Religiösa bilder kan vara laddade med infor-mation, värderingar och känslor. En bild är ett visuellt medium som kan fungera som ett instrument för inflytande. Det kan handla om dess ritualistiska användning för att uppnå önskad effekt, till exempel att uppnå framgång, läka någon från sjukdom eller skydda sig från en fiende. Detta kallar författaren för effektivt inflytande. Bilder som är utformade för att utöva inflytande kan vara mycket rika informationskällor för forskaren. 14
Dessa funktioner utgör alltså en del av min teori, tillsammans med visuell praxis, och används som ett hjälpmedel när jag deltar som observatör under gudstjänsterna samt studerar och analyserar den insamlade empirin.
Morgan utgör en central del i studien när det gäller applicering av teorin, men det finns andra författare som också utgör en viktig del av studien och är nödvändiga referenser till det jag studerar. De författare jag syftar på är de jag har nämnt i tidigare forskning-avsnittet, det vill säga Leonid Ouspensky, Vladimir Lossky och Christine Chaillot. Som jag nämnde i tidigare forskning-avsnittet, författarnas forskning kring ikoner bidrar till kunskap om dess plats i kyrkan. Deras tidigare forskning ger en grund till fenomenet ikoner. Med hjälp av deras utgångspunkter bidrar Ouspensky, Lossky och Chaillot till att komplettera de tankar och funderingar som intervjuarna delar med sig av, samt det jag observerar under gudstjänsterna.
8
ibid., s. 68
14
3. Metod
I detta avsnitt presenteras de metoder som utgör en grund när bruket av ikoner studeras och vad dessa betyder för de ortodoxa utövarna. Vidare redogörs urvalet av intervjuper-soner och varför det har avgränsats mig som jag gjort. Slutligen diskuteras materialet som använts i studien och hur reliabiliteten och validiteten ser ut i relation till studien och dess syfte.
3.1 Kvalitativ metod
Metoderna som används i texten är en kvalitativ metod i form av intervju och observa-tion. Jag har sammanställt totalt sju frågor samt följdfrågor på några av dessa, vilket ger möjlighet till fördjupande diskussion och samtal med den jag intervjuar. Det jag bland annat vill få fram genom intervjun är vilka faktorer som gjort att de ortodoxa utövarna har anknytning till ikoner och skapa förståelse för om den är viktig för just dem, och i så fall varför. Det som sägs i intervjuerna är informanternas egna tolkningar och tankar. Förståelse står i fokus och det som sägs i intervjun är utifrån informanternas synvinkel. Enligt Pål Repstad kallas denna process för hermeneutisk process. 15
Den andra metoden som kommer användas i studien är observationer, där jag som ob-servatör närvarar i tre ortodoxa gudstjänster. Observationerna kommer främst användas i studien för att se hur ikoner används under de gudstjänster som besöks, samt se vilken funktion den fyller. Observationerna utgör inte lika stor del i studien, utan det är mer fokus på svaren från intervjufrågorna. Det kan vara bra som författare att arbeta som deltagande observatör, att vara närvarande och delta i en religiös verksamhet och förstå den bättre. Repstad förklarar att kombination av olika metoder ger ett bredare dataun-derlag och en säkrare grund för tolkningen. Att använda sig av ett flertal metoder, i 16
detta fall intervju och observation kan hjälpa mig att få fram olika perspektiv av ämnet. De olika metoderna kan utnyttjas till att komplettera varandra.
9
Repstad, Pål. Närhet och distans. Lund: Studentlitteratur. 2007, s. 137
15
ibid., s. 28
16
Möjlig kritik med observation som metod är risk för antaganden under gudstjänster och inte veta vad som är rätt eller fel. Eftersom det är svårt att utgå från endast observationer är det bättre att kombinera metoden med en annan, i detta fall är det intervjuer. Samti-digt är risken att det kan bli överflöSamti-digt ifall man kombinerar för mycket, därför har jag valt att ha intervjuerna i fokus, och använda mig av observationer som en fördjupning till empirin.
3.2 Urval och avgränsning
Som intervjupersoner valde jag personer som identifierar sig som ortodoxa och har kun-skap och intresse för ikoner, samt besöker gudstjänster. Jag har valt att intervjua både ortodoxa präster (alternativt diakoner) och vanliga gudstjänstbesökare från varje för-samling. Antalet intervjupersoner är totalt sex stycken. Intervjupersonerna utgör en cen-tral del av studien av empirin när jag söker förståelse för ikoner som fenomen.
I sökandet efter intervjupersoner valde jag att kontakta tre ortodoxa församlingar från olika orter i Småland: en grekisk-ortodox församling, en eritreansk-ortodox församling och en syrisk-ortodox församling. Urvalet av intervjupersoner är ett strategiskt urval eftersom jag medvetet väljer att vända mig till ortodoxa präster och lekmän. Prästerna är nyckelpersoner i studien på grund av deras höga position inom församlingen samt den kunskap de bär på. Kyrkobesökarna har inte samma position som prästerna men de har ett intresse för ikoner. Intervjupersonerna arbetar i församlingar där de använder sig av ikoner i olika sammanhang: vid arbetsplatsen, i gudstjänstrummet, samt i deras egna hem. Genom intervjuerna vill jag ta del av dessa personer erfarenheter av användningen av ikonen i kyrkliga och personliga sammanhang. De som intervjuas är verksamma inom ortodoxa församlingar i Småland.
En möjlig kritik kan vara att jag intervjuar ett fåtal personer, vilket kan leda till att re-presentativiteten blir låg. Men syftet handlar som sagt inte om att ge någon helhetsbild av ikoner som gäller för alla ortodoxa församlingar. Intervjuarnas svar kan således inte anses representera en gemensam bild av Ortodoxa kyrkans syn på ikoner, utan utgör snarare berättelser av vad de intervjuade har för förhållningssätt till ikoner.
10
Med det sagt är det också viktigt att poängtera att en del svar som presenteras i studien kommer vara på en meso-nivå. Det är intervjuarnas berättelser som står i centrum, men tanken det förekommer språk, från prästerna framförallt, som förklarar hur ikoner kan ha en påverkan på församlingen också, när de exempelvis utför gudstjänster och visa på hur de används där. Av den anledningen återges också svar och analys som är på en mer ’’församlingsnivå’’, men fokuset ligger främst på individerna och deras förhållningssätt till ikoner. Som det nämndes i syftet-avsnittet, är tanken med berättelserna också att öka kunskap och förståelse om ikoner som fenomen och försöka hitta andra förklaringar till ikoners betydelse. Även om antal intervjupersoner är begränsat, kan det läggas mer tid och kraft på att tolka de intervjuades svar, då det är mycket information och detaljer som samlas in från intervjuarna.
Som tidigare nämnt ges ingen en helhetsbild av fenomenet, däremot tror jag att synen på ikoner kan fördjupas om jag använder mig av både intervju och observation som metod. Eller som Jacobsen beskriver väl i sin text: ’’Ingen undersökning kan ge en total bild av verkligheten. Men ju fler olika metoder vi använder, desto fler perspektiv får vi på ett och samma fenomen.’’ När metoden skulle väljas, ställde jag mig frågan: ’’Vilken me17
-tod passar bäst till min frågeställning?’’ Med tanke på att syftet med studien är relativt avgränsat, tänkte jag det var smidigast att använda sig av intervjuer för att samla in in-formation, men också ta del av andra personers personliga tankar och meningar kring ämnet. För att kunna fördjupa mig och möjligtvis få fler perspektiv på fenomenet, kom-bineras intervjuer tillsammans med observationer som metod.
3.3 Tillvägagångssätt och material
Kontakt med de intervjuade togs via mail eller telefon. Från samtliga församlingar fick jag kontakt med de som var mest verksamma i församlingen. Via dessa personer ställdes frågan om deras präst, eller diakon, skulle kunna delta.
11
Jacobsen, Dag Ingvar. Hur genomför man undersökningar? Lund: Studentlitteratur. 2017, s.121
17
Alla som tillfrågades var villiga att ställa upp på att bli intervjuade och gav samtycke till inspelning. Som tidigare nämnt
besökte jag tre stycken gudstjänster och genomförde totalt sex intervjuer, två från varje församling. Dessa är:
- Syrisk ortodoxa församlingen: Intervju A och B - Grekiska ortodoxa församlingen: Intervju C och D - Eritreanska ortodoxa församlingen: Intervju E och F
Till min studie har jag valt att intervjua tre präster/diakoner, en från varje församling, och tre kyrkomedlemmar, där också en från varje församling. Undersökningen redogörs av fyra män och två kvinnor. Två stycken av intervjupersonerna är av syriskt ursprung, två av grekiskt ursprung och de sista två av eritreansk ursprung. Intervjupersonerna A,C och E är präster och deras religiositet är relativ stor och viktigt för dem, främst på grund av deras position i kyrkan. Bortsett från kyrkan utövar prästerna sin tro i i hemmet, ge-nom att bland annat gege-nomföra böner och ha ikon närvarande. Detta menar de är en tig del av deras vardag. De anser sig själva vara väldigt religiösa och för dem är det vik-tigt att religion spelar en central roll i vardagen.
Intervjupersoner B,D och F är då kyrkomedlemmar och för de är religiositeten på olika nivåer, jämfört med prästerna. Alla tre går på gudstjänst varje söndag inom och är verk-samma inom deras församling. Det som skiljer kyrkomedlemmarna åt är att två av dem anser sig vara mindre troende än prästerna. Precis som prästerna anser de att religion är en viktig del av deras liv, men de praktiserar inte religion på samma sätt som prästerna gör, dels för att de har en mer annorlunda syn på ikoner. De utför inte böner lika mycket som prästerna och de ser på religion som något fint, något som ska bevaras. De kopplar religion och ikoner mer med tradition, det vill säga något som de har växt upp med och fått höra att ikoner är en viktig del av ortodox tro. Den tredje kyrkomedlemmen anser sig vara relativ troende då personen praktiserar religionen och förklarar att ikoner är viktiga att ha, både i kyrkan och i hemmet.
12
Det som är gemensamt med intervjupersonerna är att alla har växt upp i ett hem där re-ligion och ikoner har spelat en central roll, och på det sättet har detta påverkat deras syn på religion och haft en inverkan i deras liv. Vissa av dem är idag högt troende och prak-tiserar ortodox kristendom, medan vissa inte är lika troende men anser fortfarande att ikoner har en betydande roll för deras vardag. Eftersom majoriteten av intervjuperso-nerna har en stark koppling till religion kan deras svar påverkas på det sättet att de blir personliga i sina svar och lägger extra vikt på det positiva med ikoner.
Intervjuerna genomfördes efter gudstjänsterna och varje intervju spelades in, bearbet-ningen av empirin transkriberades och används som underlag till denna studien. Antalet intervjufrågor är sju stycken och i genomsnitt varade intervjuerna cirka 55 minuter. Det inspelade materialet har transkriberats till text och diskuterats. Insamlingen av em-pirin har delats upp i olika teman utifrån frågorna som har ställts till intervjuarna. Sva-ren från intervjupersonerna står i fokus i denna studie och det som ska förmedlas är de-ras förhållningssätt till ikoner, ur dede-ras perspektiv, och utifrån det diskutede-ras empirin.
3.4 Reliabilitet och validitet
Dag IngvarJacobsens definition av validitet är ’’giltighet’’, som handlar om hur vi mä-ter det vi vill mäta. Reliabilitet handlar om tillförlitlighet. Jacobsen förklarar att metoder kan påverka undersökningens tillförlitlighet, dvs reliabilitet, och på grund av detta råder det samband mellan dessa. 18
Carl Martin Allwood och Martin G. Erikson behandlar några validitetsriterier som är tillämpbara på i princip all forskning, i detta fall diskuteras de kriterier som är tillämpa-de inom kvalitativ studie. Kritiken är följantillämpa-de: studiens resultat ska vara trovärdig, att de går att lita på samt att de går att bekräfta, det vill säga att andra kan komma fram till samma resultat.
13
Jacobsen, 2017, 115
18
Författarna nämner dessutom att forskningsresultatet bör vara grundade i empiriskt ma-terial och metoderna ska vara väl valda och tillämpade. De förklarar vidare att kriteri19
-erna kan vara vagt formulerade men innehåller två viktiga aspekter: att studien ska vara väl genomförd och resultatet ska vara förenligt med sunt förnuft. 20
Validitetskritiken som förklarar att resultatet ska vara förenligt med sunt förnuft känns något diskutabelt. På ett sätt skulle denna kritik vara risk för hinder av att upptäcka nya saker när intervjuarna genomförs. Tanken är att med hjälp av intervjuarna hitta andra möjliga faktorer till ikoners betydelse, som kanske inte har nämnts tidigare. Av den an-ledningen behöver öppenheten och mottagningen från författarens sida var relativ hög. Bortsett från den möjliga nackdelen är de andra validitetskritkerna i god relation till stu-dien och analysen eftersom intervjupersonernas svar är grundade i empiriskt material och metoderna är väl valda. Sen är det svårt att säga nu om andra kan komma fram till samma resultat som jag har gjort, då det är intervjuer som genomförs och det individer har inte alltid samma synpunkter.
Validiteten och reliabiliteten i intervjun anser jag vara god i relation till det syfte och de frågeställningar som formulerats. Eftersom ämnet har begränsats och jag har valt att ob-servera tre ortodoxa gudstjänster i Småland kan resultatet inte ge någon helhetsbild av fenomenet. Därför är det viktigt att poängtera att svaren från intervjuerna inte ger ett brett resultat. För att lyckas komma med en generell teori kring ämnet hade det krävts fler intervjuer från de ortodoxa utövarna i Sverige. Då detta inte är möjligt blir resultatet relativt begränsat.
14
Allwood, Carl Martin & G.Erikson, Martin. Grundläggande vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur. 19
2017, s.161 ibid. 20
4. Bakgrund
För att kunna få en bättre förståelse av ikonens innebörd behöver vi gå tillbaka i histori-en. Inledningsvis beskrivs ikonens historia, dess teologi och ikonoklasm. Avsnittet kommer visa på synen ortodoxa utövare har haft på ikoner genom kyrkans historia. De olika bildstriderna och de konflikter som uppstått mellan olika parter visar på hur viktig ikoner har varit för de olika kristna traditionerna. Detta avsnitt fokuserar inte på någon speciell ortodox kyrka och dess förhållning till ikoner, utan här ges en mer generell syn på ikoner som finns inom ortodoxa kyrkor. Historien berättar också hur ikoner än idag är viktiga för många ortodoxa utövare.
4.1 Ikonens historia
Enligt den ortodoxa traditionen målade den helige aposteln och evangelisten Lukas de första Kristus- och Mariaikonerna. Det sägs också att den första Kristusikonen går till-baka till den tid då Jesus Kristus levde på jorden. Historien bakom den första Kristus-bilden återfinns i liturgiska texter och historien om Kung Abgar. 21
Berättelsen om Kung Abgar av Edessa handlar om att kungen blev allvarligt sjuk och han hörde talas om de mirakel som Kristus gjort. Kung Abgar skickade iväg sin skrivare Hannan till Kristus och bad honom att komma till Edessa för att bota Abgar. Hannan var dessutom konstnär, därför fick han i uppdrag från kungen att måla ett porträtt av frälsa-ren ifall han inte kunde komma till Edessa. Konstnäfrälsa-ren började måla av Jesus Kristus, utan att Jesus var medveten om det då det var en stor folkmassa kring frälsaren. När han såg konstnären, bad Kristus om att få lite vatten. Han tvättade av sig och torkade av an-siktet på en tygduk, varefter hans ansiktsdrag fanns kvar på duken. Den bilden är idag känd under namnet Mandylion som kommer från det grekiska ordet ’’mandulion’’ och betyder näsduk. Kristus gav duken till Hannan och bad honom att ta med sig den till Edessa.
15
Ouspenky, Leonid. Ikonens teologi. Skellefteå: Artos, 2002, s. 62
21
När konstnären återvände till Edessa och Kung Abgar fick se porträttet tillfrisknade han från sjukdomen och sade: ’’O Kristus Gud, den som tror på Dig kommer aldrig att dö’’.
Ortodoxa kyrkan säger att den heliga bilden har existerat sedan kristendomens start.
22
Denna ståndpunkt har mött kritik, då forskare menar att det saknas bevis för ikonens tidiga existens. Vissa forskare menar istället att de första ikonerna uppkom först under 300-talet. 23
Det har funnits spänningar mellan olika parter, gällande ikoner och dess plats i kyrkan. De som var emot ikoner, det vill säga ikonoklasterna, höll fast vid Gamla testamentet och dess budord om att man inte ska göra avgudabildningar. De som var positiva till den heliga bilden förhöll sig bland annat till Johannes av Damaskus och hans försvarstal, översatt till svenska: Tre försvarstal mot dem som förkastar de heliga bilderna. De häv-dar att ikoner av Kristus och Jungfru Maria fanns under deras levnad.
4.2 Ikoner inom tidig kristendom
Ordet ikon kommer från det grekiska eikon, som översätts till svenska som ’’bild’’ eller ’’porträtt’’. Inom den ortodoxa traditionen är dock ikonen något mer än en enkel bild av religiöst ursprung. Enligt teologin är varje ikon, oavsett om det är en bild på Jesus Kristus, Jungfru Maria eller en biblisk händelse, ett vittne till inkarnationen. 24
Utvecklingen av konst inom kristendom var ganska långsam i de tidigare århundraden. Enligt författaren Besancon var det först i slutet av tredje århundradet som det framkom kristna symboler i kyrkan. Under sjätte århundradet blev dyrkan av ikoner stor och 25
flera kejsare godkände produktionen av ikoner.
16
ibid., s. 63
22
ibid., s. 42
23
Fortounatto, Mariamna & B. Cunningham, Mary. Theology of the icon. New York: Cambridge Univer
24
-sity Press, 2008, s. 136-137
Besancon, Alain. The forbidden image: Chicago: The university of Chicago press. 2000, s. 109
25
Kejsarna började dra nytta av ikonernas tillväxt och började kejsarna själva började sy-nas på ikonerna. Med tiden uppstod konflikter angående dogman och dyrkan av ikoner, vilket ledde till ikonoklasm under framförallt 700-talet. 26
4.3 Ikonoklasm
Ikonoklasm innebär förstöring av ikoner samt andra symboler eller monument, oftast av religiösa eller politiska motiv. Början av 700-talet var en period då reaktioner växte i bysantinska riket, gällande bruket av ikoner i religiös tillbedjan. Den ikonoklastiska rö-relsen uppstod i rikets östra provinser. Dessa provinser var utsatta för starka influenser från judendomen och islam och pressade på kejsarna. En händelse som utlöste folk27
-uppror var att man på kejsarens order lät förstöra en Kristusstaty. I samband med hän-delsen dödades den person som förstörde statyn, mördaren greps och straffades hårt av kejsaren. Morden ökade med tiden, biskopar landsförvisades och lekmän förföljdes, tor-terades och avrättades. 28
Striden pågick i lite mer än hundra år och kan delas in i två perioder. Ikonoklasmens första fas pågick mellan 730-787 e.Kr och var under ledning av Konstantin V, som var emot bruket av de heliga bilderna. När Konstantin V avled tog hans son, Leo IV, över efter sin far. Efter Leo IV:s bortgång tog hans änka Irene över makten och sammankal-lade det sjunde ekumeniska rådet i Nicaea år 787 e.Kr. Där kom man fram till att man skulle återupprätta vördnaden för ikoner. Beslutet höll inte så länge och det uppkom en till period av ikonoklasm. Denna fas varade fram till 843 e.Kr. då konciliet i Konstan29
-tinopel slutligen erkände dogmen om ikonens vördnad. Under ikonoklasmens perioder fängslades och torterades de personer som försvarade ikonerna. 30
17 ibid., s. 114-115 26 Ouspensky, 2000, s. 138 27 ibid., s. 139-140 28
Fortounatto & Cunningham, 2008, s.138
29
ibid., s.139-140
30
Slutresultatet av ikonoklasmen blev att religiösa bilder och annan konst förstördes. Bil-derna delades i bitar, brändes eller övermålades. Många torterades, fängslades och av-rättades, andra förvisades till avlägsna platser. Många miste livet, men trots våldsamhe-terna vördades ikonen av utövarna, vilket visade på hur viktig den heliga bilden var för dem under ikonoklasmen. Trots förföljelserna, morden och kejsarnas strider, vägrade de ge upp om vördnaden av ikoner. 31
4.4 Ikonteologi
Ortodoxa teologer som försvarar bruket av ikoner skriver att kyrkans tradition alltid har hävdat att det heliga ansiktet var den första Kristusikonen och att den har funnits sen allra första början. Den heliga bilden är källan till traditionen, och utan bilden är kris-tendomen inte längre någon kristendom. Den grundläggande principen för ikoner är ett uttryck för kyrkans undervisning, genom att representera konkreta händelser i den heli-ga historien och visa på deras inre mening. 32
Ikonen är en symbol som manifesterar något större än de fysiska gränserna. En ikon ut-trycker gudomlig sanning på ett sätt som människor kan uppfatta och förstå. Eller som Johannes av Damaskus sa under 700-talet (översatt till engelska): ’’When Orthodox Christians venerate images, it is not veneration offered to matter, but to those who are portrayed though matter in the images’’. En av de stora stridsfrågorna under den första ikonoklasmen gällde anklagelsen mot ikonen som avgudabild. Johannes av Damaskus var en av de främste försvararna av ikonen i en tid då många ville rensa ut de heliga bil-derna från kyrkan. Johannes argument för ikonen var att bilden aldrig kunde bli före33
En annan person som stod upp för ikonerna var St. Stephanos den yngre, som var en munk från Konstantinopel och en av de mest kända martyrerna under ikonoklasmen. När St. Stephanos blev tillfångatagen och kastades in i fängelse, tillsammans med andra martyrer, fortsatte han att hålla sig, vad han själv ansåg, vara den sanna ortodoxin. 34
19
Sevcenko, Nancy Patterson. Icons in liturgy. Dumbarton Oaks Papers. 1991, s. 1
34
5. Resultat och analys av empirin
I det här kapitlet återges och bearbetas svaren från de som intervjuats. I resultatavsnittet är det mer fokus på vissa intervjufrågor än andra, men all underlag från intervjuerna presenteras i studien. Svaren från intervjuerna har sammanställts och är uppdelade i oli-ka rubriker. Jag har lagt mer fokus på de teman där det finns en ”röd tråd” hos infor-manterna , det vill säga tankar som återkommer i samtliga berättelser. Även tankar utan ”röd tråd” presenteras då de också bidrar till bredare synsätt på ämnet. Innan empirin diskuteras är det bra att nämna att det kan förekomma lite konfessionellt språkbruk från vissa författare och från intervjupersonerna. Detta främst för att det är teologiska frågor som diskuteras. Svaren som ges är inga ’’rätta svar’’, utan mer personliga.
5.1 Är ikoner viktiga under ortodoxa gudstjänster?
I mina intervjuer har den inledande frågan varit: ’’ Anser du att ortodoxa ikoner är vikti-ga att ha under gudstjänster?’’ Jag inleder med denna fråvikti-ga för att jag vill veta om de intervjuade har en anknytning till ikoner och varför de är viktiga för just dem. Frågan ledde till olika svar, men en del av svaren från intervjudeltagarna har gemensamma nämnare. En annan fråga som ställs till de intervjuade är om ikoner fyller olika syften. Jag har valt att diskutera denna fråga i detta avsnitt då det finns liknande svar från bägge frågorna. Innan jag går vidare till att diskutera de gemensamma nämnarna är det värt att skriva om andra de synpunkter som togs upp i intervjuerna. Några av de intervjuade svarade så här på frågan gällande ikoner och om de är viktiga att ha under gudstjänster.: Intervjupersonerna A, B och F har liknande svar och förklarar att bilderna i kyrkan är viktiga eftersom de är en symbol för det som har varit och detta bör vördas. Den som befinner i den ortodoxa kyrkan ska visa sin respekt till de helgon som ägnat sitt liv åt kyrkan. Resten av intervjupersonerna går lite mer djupare in på frågan.
Ja, ikoner är en viktig del av den grekisk-ortodoxa traditionen,. Det är det första jag tänker på som präst. Ikoner är viktiga eftersom man visar sin respekt till dem, jag blir påmind om de heliga och det som varit. Det är samma sak med bilder på bekanta man har hemma, man har bilder på familjen och sina bekanta som betyder mycket för dem. Samma sak är det med bilder på ikoner man har hemma eller i kyrkan, fast detta är på en mer andligare nivå. Istället för bara bilder på exempelvis sina barn, har man också på Jesus Kristus, Jungfru Maria, alla apostlar och helgon, som den orto-doxa utövaren visar man sin respekt till vanligtvis genom att knäböja framför dem. (Intervjuperson C från den grekisk-ortodoxa församlingen)
Ikoner har en viktig betydelse för mig eftersom jag har växt upp med dem. Men jag vördar dem inte på samma sätt som prästen och de troende gör. Jag är född och upp-växt i Sverige och har fått med mig ikonerna hemifrån, så därför är ikoner viktiga för mig. Jag har växt upp i ett hem där man tänder ljus och knäböjer för ikonerna. Jag gör inte detta men jag har respekt för dem eftersom de har funnits i hela i mitt liv. (Intervjuperson D från den grekisk-ortodoxa församlingen)
Ikoner är viktiga för vår församling och för mitt liv eftersom de berättar om vad som är viktigt att följa i livet. Ikonerna visar oss i bilder om att Jesus är Guds son och Maria hans Moder, samt att Jungfrun är Moder till alla barn. Ikoner visar oss i bilder att Gud sände till jorden sin enda Son, det vill säga Jesus Kristus, som genom den Heliga Anden föddes av Jungfru Maria. Han var den som offrade sig frivilligt på korset för att försona människan med Gud. (Intervjuperson E från den eritreansk-ortodoxa församlingen)
Intervjuperson D:s svar skiljer sig markant från svaren från den grekisk-ortodoxa och eritreansk-ortodoxa prästen (intervjupersoner C och E). För person D verkar ikoner handla mer om att bevara tradition. Ikoner är alltså viktiga för intervjuperson D ef-tersom personen har växt upp med dem. Medan för C och E handlar det om att man ska bli påmind om det som har varit. Det intervjupersonerna verkar ha gemensamt är att de har en stor respekt för ikoner och att de tycker att de spelar en central inom den orto-doxa kristna traditionen.
Christine Chaillot beskriver i sin text vilka funktioner ikoner kan ha, och detta kommer diskuteras i studien framöver. Författaren berättar att funktioner som ikonerna fyller, enligt traditionerna, är att man kommer närmare med det gudomliga, stärker den troende och ger uppmuntran till gemenskap med det heliga, tillsammans med andra människor. En religiös målning kan styra den troende mot andligt liv och frälsning, mot det osynli-ga. Syftet är framförallt pedagogiskt och andligt. De hjälper till att uppmuntra och stär-ka de troende. Den stär-kan också uppmuntra en till meditation, till gemensstär-kap med de heli-ga, i hopp om gudomlig belöning. 35
21
Chaillot, Christine. The role of pictures, the veneration of icons and the representation of christ in two
35
oriental orthodox churches of the coptic and Ethiopian traditions. 2016, s. 110
Att ikoner är en symbol som representerar det heliga och det som har varit är ett svar som återkommer från intervjupersonerna från den syriska församlingen framförallt. En-ligt intervjupersonerna från den syriska församlingen ses bilderna däremot mer som en prydnad. Det som är intressant är att trots att ikoner utgör en del av den syriska försam-lingen och symboliserar det heliga, värderas de inte så högt. Det som värderas högre för dem och i den syrisk-ortodoxa församlingen, enligt intervjupersonerna, är nämligen korset. Den syriske ortodoxa prästen (intervjuperson A) förklarar att korset och rökelse-karet är väldigt viktiga och att ikonbilderna är en symbol, men anses inte är lika viktiga som korset och rökelsekaret. Som tidigare sagt, den klassiska översättningen för ikon är ’’bild’’ eller porträtt’’, men för intervjuperson A är är det korset som är den störta iko-nen, inte bilderna.
I den syrisk-ortodoxa gudstjänsten använde prästen sig av en avlång stav som hade små ringklockor på toppen. Intervjuperson A förklarade att staven som användes under guds-tjänsten symboliserar att änglarna är med dem i församlingen. Denna stav som finns i den syriska församlingen sägs vara en ikon. Rökelsekaret beskrivs, av intervjuperson A och B från de syrisk-ortodoxa församlingen, också som en ikon som symboliserar Jung-fru Marias mage, och kolet/elden inuti karet symboliserar Jesus Kristus. Intervjuperso-nerna förklarar att rökelsekaret symboliserar Jesus Kristus och det som representeras i karet är hans egentliga skepnad, men att han visar sig för församlingens skull.
Intervjupersonerna från den grekisk-ortodoxa och den eritreansk-ortodoxa församlingen berättar att det är ikonbilderna som spelar störst roll, tillsammans med korset. Ikonerna är inte bara viktiga för dem, utan det ger också en struktur i församlingen och i deras vardag. Detta visar på att intervjupersonerna inte riktigt har samma syn på ikoner, men det finns några gemensamma punkter. Från samtliga svar kan kan begreppet ikon jämfö-ras samt beskrivas som en symbol, och här kan vi koppla till en av funktionerna som David Morgan tar upp i sin text:
22
- Medlemmar i en gemenskap behöver symboliska former såsom dans, musik eller bil-der för att de ska kunna delta i något som är större än bil-deras temporära miljö. 36
Det läggs som sagt mycket vikt på att en ikon är en symbol som representerar helgonen och det som har varit. Just begreppet ’’symboliskt’’ kopplas starkt till ikoner i majorite-ten av intervjuerna, men på olika sätt. I princip anser alla intervjupersoner att allt som har med ikoner att göra är symboliskt på något sätt och vis. Från bilderna till korset till rökelsekaret, allt det är symboliskt eftersom det representerar deras tro, och deras kärlek till Gud. En av de intervjuade som sammanfattar detta stycket ganska väl. ’’Inte nog med att bilderna och korset är viktiga symboler för mig. Bara att man står upp under gudstjänsten är symboliskt, för att du står upp för Jesus.’’ - Intervjuperson F
Att ikoner är en påminnelse om det som har varit samt om Gud är ett svar som ofta återkommer hos majoriteten av de intervjuade. Intervjupersonerna svarar inte exakt li-kadant, men innebörden i vad som sägs under majoriteten av intervjuerna är snarlik. Inte bara när jag ställer frågan om varför ikoner är viktiga att ha under gudstjänster, utan också när jag frågar de intervjuade hur ikoner används i kyrkan/hemmet, denna frågan diskuteras mer längre ner i texten. Intervjupersonerna C och D från den grekisk-orto-doxa församlingen berättar att i den grekiska kalendern finns det helgon som firas dag-ligen. Varje dag är en viktig dag eftersom man firar ett helgon. Ett exempel som nämns under intervjuerna är att inom grekisk tradition är det vanligt att barn döps efter ett hel-gon. Kalendern är inte en ikon, men det symboliserar helgonen och som ortodox utövare blir man påmind om detta, vilket är oerhört viktigt enligt den grekisk-ortodoxa försam-lingen. Ett annat exempel som togs upp av en annan intervjuperson var påskhögtiden som hjälper de troende att bli påminda om det som varit.
Ikoner finns alltid på plats i vår församling när vi ska be, men vid vissa speciella tillfällen, exempelvis under påsken, är ikoner ännu mer speciella. Påsken får mig att komma ihåg vad Jesus gjorde för våran skull. Inte nog med att ikoner hjälper mig att komma ihåg det som varit, fastan får mig också att bli påmind. (Intervjuperson F)
Påsken inom den eritreansk-ortodoxa kyrkan är en av de viktigaste traditionerna.
23
Morgan, David. 2005, s. 59
36
Under veckorna är det fasta som gäller från morgon till kväll, och när fastan bryts är det vegansk mat som gäller. Varje dag ska ett visst antal böner också läsas under ledning av en präst. Det finns många fasteperioder, och under dessa perioder kan en ortodox fasta vara allt från två veckor upp till 50 dagar. Enligt de intervjuade från den eritreansk-orto-doxa församlingen fastar de för att komma ihåg och vörda helgonen. Genom böner och gudstjänster finns ikoner på plats och under speciella högtider, exempelvis påsken, hyl-las och vördas dessa ikoner lite mer. På så sätt fyller ikoner funktionen att det gör den troende påmind om det som har varit.
Det som är intressant är att efter att ha lyssnat på vad intervjupersonerna har sagt om att det inte bara handlar om just ikoner för att bli påmind om helgon och de historiska hän-delserna, utan som ortodox kan man bli påmind om dessa stunder genom exempelvis en kalender eller firandet av en högtid. Varken kalendern eller påsken är ikoner, men de symboliserar det heliga och med hjälp av ikoner vördas helgonen lite extra vid speciella tillfällen. Man skulle kunna säga att vissa ikoner får större auktoritet under de stora hög-tiderna inom ortodoxa traditionen. Exempel: långfredagen, som ingår i påskhögtiden, handlar om, ur ett religiöst och historiskt perspektiv att minnas Jesu korsfästelse och död, vilket innebär att just denna händelse och Jesus står mer i centrum och vördas, med hjälp av ikoner.
5.1.1 Samhörighet med församlingen, och det heliga
Vi är kvar på frågan varför ikoner är viktiga under gudstjänster. Det var ett svar från en av de intervjuade som förvånade mig. Så här lyder svaret från en av de:
Det kommer många nyanlända till oss som vi hjälper in i det svenska samhället. Jag känner mig ofta ensam där jag bor men när jag kommer till kyrkan känner jag mig alltid trygg och lugn och att det är där jag hör hemma. Jag känner mig avslappnad när jag kommer till kyrkan och träffar församlingen. Jag får träffa flera landsmän som har lämnat hemlandet och det får mig att bli lugn. Det är inte bara det religiösa utan jag får också veta mer om samhället och får ett socialt sammanhang. När vi ber tillsammans, sjunger tillsammans och dansar tillsammans under gudstjänsten, det är en underbar känsla. man känner sig inte så ensam. Det är extra roligt då vi alla är där för att tillsammans vörda ikonerna. (Intervjuperson F)
24
Just detta svaret handlar mer om församlingen som bidrar till sammanhållning bland-gruppen. Detta avsnitt kommer mest baseras från det jag observerade under gudstjäns-terna, som visat mig hur sammanhållningen i de olika grupperna förekommer, med hjälp av ikoner. Här är några exempel från de olika församlingarna.
Den syrisk-ortodoxa församlingen: I den syriska gudstjänsten läste prästen ur
Lukasevangeliet 1. Det sista han läste var nånting i stil med: ’’Låt oss ta hand om varandra mina bröder och systrar’’. Det som hände efter det var att den som stod en närmast i kyrkan skulle man ta man i hand lite försiktigt, sen släppte man taget kyssan-de sin egna hand. Detta gjorkyssan-de vi i ungefär en halvminut. Enligt intervjupersonerna A och B är detta ett sätt att välkomna varandra i kyrkan och samtidigt bli välsignad av den man sträcker sin hand till. Att utövaren ska bli välsignad av den man sträcker sin hand till kan innebära i detta fall att man med hjälp av ikoner på plats ska visualisera och fo-kusera på detta gudomliga. I teoriavsnittet diskuteras detta och kan jämföras med det David Morgan säger, det vill säga att med hjälp av visualisering och religiösa bilder kan utövaren fokusera på det gudomliga. Visuell praxis handlar inte endast om att visualise-ra, utan det man ser på bilderna kan kombineras med andra former av aktiviteter, såsom att läsa eller be. Under observationen och aktiviteten i den syrisk-ortodoxa församling-en, kändes det som att ju fler som deltog, desto större blev gemenskapen. I detta fall skulle det kunna vara så att vissa i församlingen möjligtvis kände en kontakt med det gudomliga. Att med hjälp av ikoner och ritualer hamnar i nån form av gudomlig närva-ro, tillsammans med församlingen eller separat. Morgan diskuterar detta och ett av hans punkter från teori-avsnittet kan appliceras här: Bilder av många olika slag ger ofta en upplevelse av gudomlig närvaro. Medlemmar i en gemenskap behöver symboliska for-mer såsom dans, musik eller bilder för att de ska kunna delta i något stort.
I samtliga församlingar:
Vid några tillfällen gick prästerna fram till ikonostasen för att be. Inom ortodoxa kyrkor är ikonostas en vägg med smyckade ikoner, som skiljer åt altarrummet och församlingsrummet. Ordet ikonostas kommer från det grekiska sta’sis och betyder på
25
svenska ’’ställande’’. Inom ortodoxa kyrkor är ikonostas en vägg med smyckade ikoner, som skiljer åt altarrummet och församlingsrummet . Ouspensky och Lossky förklarar 37
att ikonostasen representerar en av de viktigaste egenskaperna hos ortodoxa kyrkor. Det beskrivs som obruten skärm, som skiljer det heliga från den centrala delen där försam-lingen står. Den består av flera rader med ikoner, som bildar en skärm och delar den gu-domliga världen från den mänskliga världen, samtidigt som två världar förenas i en hel-het där det uppnås en gemenskap med det gudomliga kan uppnås. 38
När prästen var klar vid ikonostasen gick han några steg framåt mot församlingen, då ställde sig alla upp och prästen vände sig mot ikonostasen igen och håller samtidigt i Bibeln i handen, som han sträckte snett uppåt. Diakonen stod jämte prästen och höll i ett kors. När alla i församlingen ställde sig började prästen be igen mot ikonostasen, men denna gång var alla mer involverade. Efter det vände sig prästen mot församlingen och gjorde korstecknet, församlingen hängde på och gjorde också tecknet. Avslutades med prästen kysste på Bibeln. Något som gjordes av alla i samtliga församlingar var att den inkommande skulle göra korstecknet framför ikonen som stod vid ingången, detta för att visa respekt till helgonet. Det är liksom ett sätt att välkomnas in till salen. Enligt Mor-gan är ikonen i kyrkan ett sätt att välsigna alla som kommer in, samt ingången till för-samlingen förstås som en gräns mellan den privata inre och den profana yttre världen. 39
Något av de mest intressanta var de gångerna prästerna gick fram till ikonostasen. På ett sätt kändes som att prästen isolerades sig från församlingen för be, men samtidigt kän-des det som att han bad tillsammans med församlingen till helgonen. Ikonostasen är av-lägset från församlingen, även om den befinner sig i församlingen, eftersom det är en-dast prästen som får befinna sig i det området.
26
Nationalencyklopedin. (Elektronisk). https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/iko
37
-nostas. (Hämtad 25/12-17)
Ouspensky & Lossky,, 1982, s. 59-60
38
Morgan, David. Visual piety. California: University of California press. 1998, s.165
39
Detta kan jämföras med en av punkterna från Morgan: Bilder och föremål kan fungera mycket kraftfullt i religiös praxis genom att organisera utrymmen för dyrkan och hängi-venhet, avgränsa vissa platser som heliga. Med hjälp av dessa utrymmen ger heliga ob-jekt en orientering och fokus till de troende. Prästerna befinner sig i ett stadium där de ska be till helgonen och komma i någon form av gudomlig kontakt, här kan vi också applicera in ytterligare en punkt från Morgan: Bilder av många olika slag ger ofta en upplevelse av gudomlig närvaro. När prästerna befinner sig vid ikonostasen avgränsas de från församlingen, orienterar sig och försöker komma i kontakt med det gudomliga. Morgan nämner dessutom i teoriavsnittet att ikoner är en del av ortodoxa liturgin, vilket kan sägas samma sak om ikonstasen, som också är en central del i den ortodoxa liturgin.
Den eritreansk-ortodoxa församlingen:
När man kom in till församlingshemmet var det fler människor på plats som också skul-le delta i gudstjänsten. Träffade man en präst bland församlingen så tog han fram ett li-tet kors som han höll under sin klädnad och så pussar man med munnen och pannan på korset 3-4 gånger om. Detta är en slags hälsning till prästen och då svarade han tillbaka på modersmålet tigrinja, något i stil med: ’’Kristus är mitt i bland oss’’. När varje person från församlingen gick in till salen så var det första de såg en ikon på Jungfru Maria och framför henne utfördes en slags mini-bön, där utövaren stod framför henne, bad för och gjorde korstecknet framför. Efter några sekunder gick man ner på sina knä med pannan mot golvet. Detta upprepades 3-4 gånger. Efter det gick alla och satte sig ner och vänta-de på att prästen skulle börja gudstjänsten.
På slutet började hela församlingen och då tog diakonerna fram två stora trummor, flera sjöng med och det blev en mer ’’gladare’’ och livligare gudstjänst. Det var också ett tec-ken på att gudstjänsten närmade sig sitt slut. Många i församlingen gick fram till präs-terna och bildade en cirkel och de två som spelade på trummorna var i mitten. Resten av församlingen stod upp och klappade med, medan andra sjöng klappade och dansade runt omkring i cirkeln. Gudstjänsten avslutades med att huvudprästen gick runt till alla i för-samlingen med det stora korset och alla skulle kyssa korset med munnen och pannan 3-4 gånger, samma sak gjordes med psalmboken, som var täckt i ett vitt tyg,
27
för att skydda ’’det heliga inuti’’.
Det som kan sägas först och främst är att som deltagande observatör kände jag av ge-menskapen i samtliga gudstjänster, på olika nivåer. En eventuell funktion som ikoner kan ha, baserat på vad jag har observerat, är att ikoner möjligtvis fungerar som skapare av samhörighet på grund av dess centrala roll under gudstjänsterna som jag har varit på, och hur dem får ortodoxa utövarna att delta aktivt.Med dessa ovannämnda exempel kan vi främst här utgå ifrån Émile Durkheims teori om religion som bidrar till social sam-manhållning. Durkheim förklarar i sin text att alla religioner har två sfärer: det heliga och det profana. Det finns ingenting som är inbyggt i ett visst objekt som gör det heligt. Ett objekt blir heligt endast när samhället investerar in in i det. Vi kan ta exemplet 40
med trummorna som användes i den eritreansk-ortodoxa gudstjänsten. Trummorna är inte bokstavligt talat heliga, men ju mer församlingen engagerar sig till gudstjänsten, desto större andlig upplevelse kan man få. Ikoner spelar som sagt en oerhört viktig roll i församlingen. Trummorna som används är inte ikoner, men de ses som heliga av den eritreansk-ortodoxa församlingen eftersom de används för att vörda helgonen på bilder-na. När de ber till helgonen, involveras församlingen mer och i samband blir användan-det av trummorna under sångpredikan mer symboliskt, och används inte bara som ett verktyg. Samma sak gäller den syrisk-ortodoxa församlingen, när man tar varandra i handen och ’’välsignar’’ den som står dig närmast i salen. Det jag observerade var att det som hände i den stunden var att personen blev fokuserad och hamnade i ett avslapp-nat tillstånd, där ingen kunde störa en. Det som beskrivs här kan jämföras med en av de punkter som David Morgan nämner angående vilka funktioner religiösa bilder kan ha: ’’Bilder och objekt kan fungera kraftfullt i religiös praxis. I tillbedjan ger bilder och he-liga objekt en orientering och fokus till den som ber.’’ I detta fall är det med hjälp av 41
I Émile Durkheims verk The elementary forms of the religious life (översatt 2008), ser han inte religion som någon illusion, utan religion som kan skapa social sammanhåll-ning. Ikoner är inte en religion, men ikoner är en del av den ortodoxa kristna traditio-nen. Riter och sedvänjor har enligt Durkheim funktionen att stärka den sociala samman-hållningen. Med de exempel som har nämnts i detta avsnitt har jag sett att det är möjligt med hjälp av ett heligt objekt dvs ikoner bidrar till att folk blir mer involverade för de kan ha en påverkan på utövarna då de deltar och involverar sig själva, och på så sätt får en kontakt och gemenskap med församlingen, och med det gudomliga.
Som det nämndes i början, så handlar detta avsnitt mer om mina observationer under gudstjänsterna. Från det jag personligen har observerat, samt det jag fick höra från in-tervjuperson F angående känslan av samhörighet med församlingen, var detta något av det mer intressanta. Det öppnade upp ögonen och det här kan möjligtvis vara en annan funktion som ikoner kan ha. Alltså att ikoner kan beskrivas som en form av ett heligt objekt som möjligtvis bidrar till sammanhållning i församlingen. Med appliceringen av teorin från David Morgan har jag sett under gudstjänsterna att ikoner kan fungera kraft-fullt i religiös praxis genom att avgränsa vissa platser som heliga, ger en upplevelse av gudomlig närvaro och kan bidra till kommunikation med det gudomliga.
5.1.2 Inga ikoner = ingen gudstjänst?
När jag får höra hur viktigt ikoner är för de samtliga intervjuade, då kommer fundering-en upp om det är möjligt att gfundering-enomföra fundering-en ortodox gudstjänst utan dem. I mina intervju-er har jag valt att ställa frågan om det är möjligt för prästintervju-erna att genomföra en guds-tjänst eller för en ortodox utövare att be hemma, utan att en ikon finns i rummet. De in-tervjuade har resonerat olika gällande frågan om en präst eller en ortodox utövare kan be i kyrkan eller i hemmet utan ikoner. Här redovisas svaren från de intervjuade, däref-ter följs en diskussion kring svaren. Svaren från de indäref-tervjuade var lite blandat, såhär säger vissa av de:
Ikonbilder är inte prio ett för mig eller i vår församling. Bilderna är ikoner och utgör en del av våra gudstjänster, för de är symboliska på det sättet att de påminner oss om helgonen. Det som däremot måste finnas för att genomföra en gudstjänst i vår för-samling är Bibeln, korset och rökelsekaret. (Intervjuperson A från den syrisk-orto-doxa församlingen)
Jag anser att ikoner bör alltid närvara eftersom de utgör en stor del av våra guds-tjänster. Både bilderna och korset har lika stor betydelse eftersom man blir påmind om Jesus Kristus. Jag skulle vilja säga att det är i princip omöjligt att genomföra en ortodox gudstjänst utan ikoner, i alla fall inom den grekiska kyrkan. (Intervjuperson C från den grekisk-ortodoxa församlingen)
Ikoner är en del av vardagen men personligen känner jag inget behov av dem när jag ska be hemma. Samtidigt kan jag inte tänka mig att leva utan dem eftersom de utgör en så stor del av mitt vardagliga liv. Jag brukar be hemma, men känner inte att jag måste ha en ikon på plats, men jag har respekt för dem. Jag har dem hemma, till och med i bilen. Ikoner är en del av vardagen, de finns där och för mig handlar ikoner mer om tradition än religiös tro. Att man vördar eller respektera ikoner betyder inte alltid att du religiös, utan det kan handla mer om traditioner. Helst ska man ha ikoner hemma, men när det gäller att be hemma så känner jag att klarar mig utan dem. (Intervjuperson D från den grekisk-ortodoxa församlingen)
Nej, det går inte. Jag kan inte ens föreställa mig att be, varken i kyrkan eller i hem-met om det inte finns bilder eller ett kors närvarande. Jag tror inte du kommer till ett ortodox hem utan att ikoner finns, jag har svårt att tro det i alla fall. (Intervjuperson E från den eritreanska-ortodoxa församlingen)
Intervjupersonerna från den grekisk-ortodoxa och den eritreansk-ortodoxa kyrkan me-nar att om de hade befunnit sig i en grekisk-ortodox kyrka eller i en eritreansk-ortodox kyrka, då hade hela kyrkan varit fylld med bilder på helgon. Men eftersom ingen av dessa församlingar har sin egen kyrkobyggnad behöver de dekorera om i kyrkan/för-samlingshemmet, för att det ska bli så ortodoxt som möjligt. Med ortodox-känsla menar jag bland annat: stark belysning, levande ljus i salen och färgglada ikoner på Jungfru Maria och Kristus. Hur mycket varje församling fixar om i salen innan gudstjänsten är en annan fråga.
Intervjupersonerna från den syrisk-ortodoxa församlingen verkar inte värdera ikoner lika högt, för de är det mer fokus på bland annat korset och rökelsekaret. På ett sätt skul-le man kunna säga att intervjuarna från den syrisk-ortodoxa församlingen blir påminda av det som har varit, via korset, eftersom Jesu korsfästes. När intervjupersonerna berät-tar vad de anser så verkar det som att det är nödvändigt att ha ikoner på plats, speciellt inom den grekisk-ortodoxa och eritreansk-ortodoxa församlingen, för att kunna genom-föra böner under en gudstjänst eller i hemmet.
30
Detta framförallt på grund av att närvaron av ikoner hjälper dem att påminnas om hel-gonens närvaro och historiska händelser. För att veta mer om hur högt vissa ikoner vär-deras i de olika församlingar ställdes frågan om det finns någon ikon som föredras mest i deras församlingar och i hemmet.
Korset föredras mest enligt mig, men också i gudstjänster eftersom jag och försam-lingen ber till helgonen för att de ska be med oss i örsamförsam-lingen. Alltså tillber vi inte helgonen på bilderna. Korset fyller också ett syfte, och det är att den är största iko-niska symbolen som vi har i vår församling. Korset visar på att Gud är med oss i kyrkan, hemmet och under bönerna. (Intervjuperson B från den syrisk-ortodoxa för-samlingen)
Precis som intervjuperson B, anser prästen från den syrisk-ortodoxa församlingen att det är korset som föredras personligen, både i församlingen och i hemmet. Intervjuperso-nerna C och D berättar att Jungfru Maria, Jesus Kristus, Johannes Döparen och Aposteln Cleopas är de som föredras mest i den grekisk-ortodoxa församlingen. Aposteln Cleopas var en figur som levde under den tidiga kristendomen och inom den grekisk-ortodoxa kyrkan värderas han högt. Intervjupersonerna från den grekiska församlingen nämnde också att vissa speciella ikoner brukar tas fram under speciella högtider. Exempelvis vid påsk som firar Jesus uppståndelse, Jungfru Marias födelse vid 15 augusti eller när dagen tillägnas åt aposteln Cleopas den 30:e oktober. När dessa, eller någon annan viktig hög-tid inträffar, brukar någon från den grekiska församlingen gå till en blomsteraffär och be de som jobbar där att klä bilderna på helgonen i blommor. Detta sker som sagt endast vid de större högtiderna, då man hedrar helgonen och återigen blir påmind om det som varit.
Det syns tydligt att vissa typer av ikoner från de olika församlingarna värderas olika högt. Några av dem som sticker ut är Jesus, Jungfru Maria och korset. Teologerna Ous-pensky och Lossky förklarar att ikoner av Jesus Kristus brukar kallas för’’Han är den osynlige Gudens avbild, den förstfödde i hela skapelsen’’. Kristusikonen beskrivs som ett grafiskt uttryck som representerar den gudomliga personen som har två naturer: Guds son blir Människosonen. 42 31
Ouspensky, Leonid & Lossky, Vladimir. The meaning of icons. New York: St. Vladimir’s Seminary
42
Press. 1982, s.69
Författarna hävdar att ikoner placeras på samma nivå som den heliga skriften, det vill säga Bibeln, tillsammans med korset. Anledningen är att ikoner ger en återspegling av de högre makterna och är en symbol för det andliga. Ikonerna ger en bild av det heliga inom ortodox tradition. Jungfru Maria är enligt ortodox kristendom Guds Moder som 43
fick äran att föda Jesus Kristus. Eller som den syrisk-ortodoxa prästen sa under inter-vjun: ’’Maria valdes för att föda Guds Son. Varför? På grund av hennes renhet.’’
Korset, som utmärker sig som föremål för att vördas, är en av de främsta symbolerna inom ortodox kristendom och ligger till grunden av varje sakramental övning i kyrkan. Dessutom är avbildningar av Kristi kors kända sedan den tidigaste kristna kyrkans tid. 44
Korset är alltså en viktig symbol som kan visa på vad som hände och representerar upp-offringen som Jesus gjorde. Intervjupersonerna E och F från den eritreansk-ortodoxa församlingen hade liknande svar när frågan ställdes till de angående om det finns ikoner som föredras. I deras hem är det ikonerna av Jesus och Jungfru Maria som har en central del. De finns också under gudstjänsterna enligt prästen, men ett annat helgon som före-dras också är ärkeängeln Mikael. Den eritreanske prästen förklarade att ängeln Mikael är en av de främsta helgonen som vördas i församlingen på grund av att ses som en skyddsängel och bekämpar mot onda.
Om dessa ikoner värderas så högt så borde de också ha en påverkan för individerna, el-ler har de det? Kan en bild påverka? David Freeberg förklarar att det finns en uppfatt-ning om att det som är representerat på en bild faktiskt är närvarande. Med detta sagt menar författaren inte att kropparna är närvarande, utan att det är deras egenliga skep-nad som är närvarande. Alltså handlar det mer om det andliga, det vi inte kan röra men 45
vi känner det finns med i församlingen och närvarar i rummet.
32
ibid., s.30
43
ibid., s.180
44
Freedberg, David. The power of images. Chicago: The University of Chicago press. 1989, s. 30
45
