UTBILDNINGAR SOM ARBETSGIVAREN STÖDJER

Bland de drygt hälften som uppgav att de genomgått chefs- eller ledar- skapsutbildning under betald arbetstid, är variationen stor avseende utbildningens omfattning, innehåll och nivå. Här finns dock ett visst mått av osäkerhet avseende de svar som respondenterna gett. En del av svaren medger ett tolkningsutrymme och kan därmed utgöra en felkälla. Risken för feltolkade fritextsvar bedöms dock inte ha påverkat resultatets centrala innehåll och huvudtrender.

En tredjedel, (30%) fick betald högskoleutbildning av arbetsgivaren medan en majoritet (63%) endast hade betalt för kortare utbildningar som inte var på högskolenivå. De chefer som fick betalda högskoleutbild- ningar på 30 högskolepoäng (hp) eller mer utgjorde 13% av den totala gruppen som fick betald utbildning. Här återfinns bland annat 2-årsut- bildning i ledarskap och organisation (120 hp) och 1-årsutbildning i styr- ning och ledarskap (60 hp). Den största gruppen (35%) med betald ut- bildning återfinns i kortare utbildningar som inte är på högskolenivå (Figur 6.4). Här återfinns exempelvis interna utbildningar som sju dagars ”ledarskapsutveckling” och ”utvecklande ledarskap” under fem dagar.

Sammantaget är det en splittrad bild som visar sig avseende de utbildning- ar som arbetsgivaren valt att stödja med resurser i form av betald arbetstid. Utbildningarnas längd varierar avsevärt, mellan ett par dagar till ett par, tre år och innehållet spänner över stora områden som teamledning, arbetsrätt, administration, konflikthantering, ekonomi osv. Den stora de- len av de betalda utbildningarnas nivå ligger på en låg nivå utifrån ett högskoleperspektiv. Nästan två tredjedelar av respondenterna med betald utbildning fick utbildning som inte var på högskolenivå, varken på grund- eller avancerad nivå. Innehåll och längd på utbildningarna tyder på att de primärt riktas mot basal (och nödvändig) kunskap i chefs- och ledarskap, dvs. formell kunskap för att hjälpligt klara av chefsrollen. Om detta kan bekräftas genom fortsatta analyser och studier, kan det vara så att arbets- givarna anställer chefer som inte har den formella utbildning som upp- draget egentligen kräver vilket innebär att arbetsgivaren efter anställning- en ”tvingas” erbjuda basal chefs- eller ledarskapsutbildning.

Förutsättningar under betald utbildning

För att få ytterligare kunskap om arbetsgivarnas vilja och förmåga att stöd- ja chefernas kompetens ställdes en öppen följdfråga till de som svarat att de fått betald chefs- eller ledarskapsutbildning. Följdfrågan var: ”Vilka

förutsättningar har gällt för denna/dessa utbildning(ar)? (betald litteratur, tid, resor, annat?)”.

Resultatet visar att drygt hälften av deltagarna (54%) har fått ersätt- ning för resor, en fjärdedel har även fått ersättning för boende (26%) och två tredjedelar (65%) har fått ersättning för litteratur (Figur 6.5).

När det gäller resor och boende kan resultatet missförstås. Undersökning- en visar inte i vilken grad respondenterna hade ökade kostnader för resor och boende. Istället finns det skäl att anta att en betydande andel genom- fört de aktuella utbildningarna på eller nära den ordinarie arbetsplatsen och/eller nära det egna hemmet. Det går således inte att säga att arbets- givarna avstått från att ersätta utbildningsdeltagare för ökade rese- och boendekostnader. I fritextsvaren finns kommentarer som ”alla omkostna- der betalda” och ”betald tid, litteratur, resor och övernattningar”. Under- sökningens fråga om ”betald tid” innehåller visst tolkningsutrymme, vilket går att se i en del fritextsvar. Antingen uppfattas frågan som sluten och dikotom vilket ger ja/nej-svar eller så uppfattas den som öppen, dvs. respondenten ger ett mer utförligt svar som exempelvis: ”Utbildnings-

både arbetstid och privat tid på studier”. Beroende på omfattning och nivå på studierna har sannolikt en del klarat studierna enbart på betald arbetstid medan andra fått använda sin fritid för att nå godkänt studie- resultat.

Avseende ersättning för litteratur tycks det lite anmärkningsvärt att en tredjedel inte har ersatts för litteraturkostnader. Möjligen är det så att arbetsgivare har bedömt litteraturen som den studerandes personliga till- hörigheter efter genomförd utbildning och att det därför varit rimligt att inte ge ersättning för litteraturen. En annan förklaring kan vara ”återan- vändning” av litteratur, dvs. att arbetsgivaren har köpt in litteratur som används av flera personer. I en del fritextsvar går det att utläsa att littera- turen ingått i kursen, troligen som en del av en inköpt eller extern kurs.

6.5. Sammanfattning

Drygt hälften av cheferna i denna delstudie har erhållit någon form av arbetsgivarstöd för kunskaps- eller kompetensutveckling i sin chefsroll. Det tycks således finnas ett utbildningsbehov bland äldreomsorgens che- fer. Detta är inget överraskande resultat och inte heller att arbetsgivare stöder sådan utbildning. Däremot är det lite förvånande att behovet och stödet varierar så mycket avseende omfattning, inriktning och nivå. Ar- betsgivare tycks ha utbildningsvillkor med ett brett spann, allt ifrån ett heltäckande stöd för högskolestudier till inga eller blygsamma stöd för kortare utbildningar. Detta väcker frågor om rättvisa; mellan chefsnivåer, kommuner och arbetsgivare. Resultatet väcker också frågor om utbild- ningsbehov till följd av krav i verksamheten och utbildningsbehov relate- rade till en anställningspolitik där chefer anställs utan krav på formell eller reell kunskap och kompetens för chefsrollen. Resultatet ska dock tolkas med försiktighet och fortsatta studier behövs för att få en mer heltäckande bild av det stöd som äldreomsorgens chefer är i behov av, önskar och er- bjuds av arbetsgivarna.

7. CHEFERS VÄRDEKONFLIKTER OCH