Vid upphandling av denna typ av entre-prenader bör stor vikt läggas vid att utarbeta program för uppföljning och egenkontroll av utförda arbeten. Programmen ska utarbetas av entreprenörerna och innefatta detaljerade ruti-ner för genomförande av kvalitetskontroll och regelbunden (tät) rapportering till beställaren.
En stomme till program bör krävas redan i an-buden och ingå som ett kriterium för utvär-deringen av dessa.
De här redovisade erfarenheterna visar hur viktigt det är att kontraktsdokumenten nog-grant preciserar kopplingarna mellan betal-ningsplan, tidsplan och prestationskrav. Sett från beställarens horisont borde kontrakts-bestämmelserna – i synnerhet under Skede 2 – ha varit tydligare i dessa frågor. Det är dock inte säkert eller ens sannolikt att entreprenören hade accepterat sådana villkor utan kostnads-påslag för beställaren i kontraktet. Sett från beställarens horisont hade det naturligtvis varit önskvärt om budgeten och kontraktsbestäm-melserna hade tillåtit villkor av detta slag.
Utförandet av efterbehandlingsåtgärder är ofta invecklat och innehåller för det mesta över-raskningar. Därför krävs mer eller mindre kontinuerlig entreprenadledning och entrepre-nadkontroll, som bland annat omfattar en noggrann förhandsgranskning av entrepre-nörens procedurbeskrivningar (d.v.s. hur olika arbetsmoment ska utföras). På så sätt kan eventuella avvikelser, följdproblem och tids-utdräkter sannolikt undvikas.
Realization
For these types of remediation contracts, it is important that contractors be given responsi-bility for developing programs for inspection and self-monitoring of the work being per-formed. Such programs should contain de-tailed routines for quality control with fre-quent, regular reports to the purchaser. A framework program should be required as part of the bids and be subject to criteria during bid evaluation.
The experiences described here illustrate how important it is that contract documents clearly state the relationship between payment sched-ules, time schedules and performance require-ments. From the purchaser’s point of view, especially during Stage 2, contractual require-ments should have been much more specific with regard to these issues. It is however un-certain if not improbable that the contractor would have accepted such conditions without additional contractual remuneration. From the purchaser’s viewpoint, it would of course have been desirable if the budget and contract had permitted such conditions.
Remedial projects are often complicated and usually contain surprises. More or less con-tinuous construction management and moni-toring is therefore required. Among other things, it should encompass a detailed review of the contractor’s routines for dealing with various activities and problems. In this manner many deviations, unforeseen consequences and delays probably can be avoided.
Skede 1
Efterbehandlingsåtgärderna i Skede 1 har re-dan utmynnat i en hel del miljönytta. Över-täckningen av de mest rörliga och mest hög-kontaminerade sedimenten – nära åns mynning i sjön – har stabiliserat den största enskilda källan av kvicksilver och lätt eroderbara sedi-ment. Detta har resulterat i en stor minskning av mängden förorenade sediment i vatten-massan, i synnerhet i södra delen av sjön. Det
Stage 1
Stage 1 remediation has already provided a number of positive environmental benefits.
By capping the most labile and highly con-taminated sediments near the mouth of the river, the single largest source of mercury and easily erodeable sediments was stabilized. This led to a large reduction in the amount of con-taminated sediment present in the water col-umn, in particular in the southern part of the
förväntades att detta även skulle orsaka en märkbar minskning av mängden biotillgänglig kvicksilver, uppmätt i djurplankton, men en sådan förändring har ännu inte noterats.
Skede 1 började i juli 1999. Arbetet avslutades och godkändes i slutet av september 2000, efter en ca 9 månader lång försening. Trots förseningarna äventyrades dock inte projektets övergripande tidsplan, eftersom projektled-ningen hade tagit hänsyn till en möjlig för-sening vid planeringen.
Trots detta hade förseningarna några olyckliga konsekvenser. Ekonomiskt drabbades projektet av ökade kostnader för administration, bygg-ledning, kvalitetssäkring och miljökontroll.
(Projektledningen kom dock överens med entreprenören om ersättning för vissa mer-kostnader orsakade av förseningen.) Det verk-ade som om projektet också skulle berövas ett
”lugnt” år mellan de två efterbehandlings-skedena, då resultat från det första skedet kunde följas upp och utvärderas23.
Entreprenören var tvungen att rätta till ett stort antal felaktigheter som uppdagades under in-spektionerna. De två stora problemen som uppstod handlade om utplacering av täck-material och otillräcklig maskinkapacitet.
Vid de inspektioner som gjordes – framförallt i samband med slutbesiktningsarbetet – konsta-terades att stora variationer fanns i lager-tjocklekarna. Ett antal mindre ytor som be-hövde åtgärdas med kompletterande täckning upptäcktes också. Detta innebar förutom lokala brister i täckning att ett stort överskott av täck-ningsmaterial lagts i onödan, med resursslöseri som följd. Den varierande lagertjockleken och tyngden kan också förklara de lokala sätt-ningar som upptäcktes.
Övertäckning och muddring av lösa föroren-ade bottensediment är förenföroren-ade med stora tek-niska svårigheter och kräver stor noggrannhet.
Svårigheterna innebar i sin tur ett behov av större kapacitet och väl fungerande maskinell utrustning jämfört med vad som hade varit fallet om sedimenten inte var förorenade.
Pro-lake. Although it was expected that this might also lead to a noticeable reduction in the amount of bioavailable mercury, as measured in zooplankton, such a change has not yet taken place.
Stage 1 of lake remediation began at the end of July 1999. The work was completed and approved at the end of September 2000, after a delay of about 9 months. In spite of the delays, the overall project time schedule was not ad-versely affected, since project management had included a possible delay in the schedule.
However, the long delay did have a number of unfortunate consequences. Financially, it en-tailed increased costs for administration, con-struction management, quality assurance and environmental monitoring. (Project manage-ment did reach an agreemanage-ment with the con-tractor regarding reimbursement for some ex-tra costs caused by the delay.) It appeared that the project would also be deprived of a “quiet”
year between the two remedial stages, during which results from the first stage could be followed up and evaluated23.
The contractor was required to correct numer-ous deficiencies noted during the inspection process. The two main problems were regard-ing placement of cappregard-ing materials and insuf-ficient equipment capacity.
During inspections – especially the final in-spection – it was noted that there were large variations in the thickness of layers in the cap.
There were also a number of small areas that needed complementary capping. As well as being errors in and of themselves, these prob-lems meant that excess capping materials had to be used, which entailed a waste of raw materials. The uneven cap thickness and weight can also explain some of the local sub-sidence that was observed.
Capping and dredging of unconsolidated, contaminated sediments is a technically diffi-cult process requiring great precision. The difficulties entail a need for greater capacity and well-functioning equipment compared to
23 Eftersom åtgärderna i Skede 2 påbörjades ett år senare än planerat uppstod aldrig detta problem.
Since Stage 2 remediation began one year later than planned, this problem did not actually arise.
blemen som uppstod under Skede 1 berodde således, enligt projektledningens uppfattning, i första hand på den alltför enkel teknik som entreprenören utnyttjat i fråga om positione-ring av maskiner, utläggning av täcknings-material och egenkontroll. En investering i en mer sofistikerad teknik, t.ex. utrustning för GPS-navigering och positionering av utlägg-ningsskopan, hade troligen varit projektet till nytta genom en bättre kvalitet på utförandet, jämnare lagertjocklek, mindre sättningar etc.
Den hade också varit lönsam för entreprenören genom en markant minskad materialåtgång.
Projektet har visat att användning av skydds-skärmar är en utmärkt metod för avskiljning av partikelbundna föroreningar. Väderförhållan-den såsom kraftig vind och is innebär dock att hårda krav måste ställas på dimensionering av skärmelementen och deras förankringar. Över-vintring innebär också stora påfrestningar och en något försämrad funktion hos dylika skärmar.
Trots ovan beskrivna problem är projektled-ningen fortfarande övertygad om att den valda lösningen – en begränsad muddring, kvittbliv-ning av muddermassor på ett grunt område samt övertäckning av ca 4 ha sediment – var den bästa som stod till buds, något som har bekräftats av data från miljökontrollen. Lös-ningarna som föreslogs i förfrågningsunder-laget – omfattande muddring, deponering av muddermassor på djupare vatten samt över-täckning av 60 eller 120 ha sediment – kunde ha föranlett flera praktiska problem och en betydligt större risk att kvicksilver spreds till omgivningen. Dessutom kunde kostnaden för efterbehandling enligt de i förfrågningsunder-laget skisserade lösningarna ha förväntats överskrida budgeten med ca 7 MSEK.
projects regarding uncontaminated sediments.
According to project management, the prob-lems that arose under Stage 1 resulted from the contractor’s use of much too simple technol-ogy with respect to positioning equipment, placement of capping materials and self-monitoring. An investment in more sophisti-cated technology, e.g. GPS-equipment for navigation and positioning of cover materials, could have provided the project with higher quality performance, more uniform capping layers, less subsidence, etc. It could have also saved the contractor money by drastically less-ening the amount of materials used.
The project has shown that protective screens are an excellent method for filtering out parti-cle-bound contaminants. However, natural phenomena such as heavy winds and ice mean that screens and anchor systems must be con-structed accordingly. Screens left in place during the winter are often exposed to condi-tions that may impair their funccondi-tions.
In spite of the problems described above, pro-ject management is still convinced that the selected remedial solution – limited dredging, disposal of spoils in a shallow area, and cap-ping of approximately 4 ha of sediments – was the best available, which has been confirmed by data from environmental monitoring. The solutions proposed in the Request for Bids – extensive dredging, disposal of spoils in deeper water, and capping of either 60 or 120 hectares of sediments – could conceivably have led to additional practical problems and a substantially greater risk that mercury could be spread to the surrounding environment. As well, the cost of remediation for the requested solutions would have been expected to exceed the amount given in the project budget by approximately 7 MSEK.
Skede 2
Det är fortfarande för tidigt att dra några slutgiltiga slutsatser beträffande åtgärdernas långsiktiga effekter. Insamlade data visar dock att arbetena i Skede 2 har haft och kommer att ha positiva kortsiktiga effekter på ekosystemet i sjön.
Som väntat har efterbehandlingsåtgärderna i
Stage 2
While it is still too early to draw any final conclusions regarding the long-term benefits of this work, data indicate that Stage 2 has had and will continue to have positive short-term effects on the ecosystem of the lake.
Stage 2 remediation has contributed as ex-pected to a faster pace of recovery compared
Skede 2 bidragit till en snabbare återhämtning än vad som hade enkom åstadkommits av Skede 1. I synnerhet har kvicksilverhalterna i ytliga sediment, bottenvatten och fallande sediment reducerats ytterligare. Det är dock klart att det kommer att ta flera år innan min-skade kvicksilverhalter i mer utvecklade orga-nismer (bottenfauna och fisk) blir synliga. Till exempel förväntas kvicksilverhalter i gädda endast långsamt avta från dagens nivå 2 mg/kg våtvikt (Figur 59). I enlighet med Meilis [1998] uppskattning har efter 10–20 år genomsnittliga kvicksilverhalter i gädda för-hoppningsvis sjunkit under det nationella mål-värdet av 0,5 mg/kg vv.
to that which Stage 1 alone had accomplished.
In particular, mercury levels in surficial sedi-ments, lake-bottom water and falling sediment have been reduced. However, it is obvious that reductions of mercury in higher-level organ-isms (bottom fauna and fish) will not become apparent for several years. For instance, levels of mercury in pike are only expected to gradu-ally decrease from the current level of about 2 mg/kg wet weight (Figure 59). As estimated by Meili [1998], after a period of 10 to 20 years, average mercury levels in pike will hopefully be under the national goal of 0.5 mg/kg.