Utformning av urvalsmetod vid enkätundersökning på plats

Många naturområden tar emot tiotusentals besökare varje år, och att intervjua varje besökare eller bedöma deras åsikter är i prak- tiken helt omöjligt. Det finns emellertid en önskan att utvärdera parametrar och dra slutsatser som åtminstone till viss del kan generaliseras så att de kan tillämpas på alla besökare under en viss tidsperiod. Lösningen blir att sammanställa en grupp besökare, vars svar underkastas statistiska analyser. Det handlar om urval: den sammanställda gruppen hänvisas till som det urval vars parametrar kommer att beräknas.

Ett så representativt urval av alla besökare i området som möjligt måste göras, så att de slutsatser som baseras på urvalet blir så tillför- litliga som möjligt. Ur urvalssynpunkt är det viktigt att besökarna i urvalet väljs oberoende av datainsamlaren och andra besökare. Detta oberoende säkerställs genom att använda slumpmässigt urval i åtminstone en fas av urvalsprocessen. Frågan hur väl urvalet representerar alla besökare rymmer alltid viss osäkerhet, vilket i någon mån kan kontrolleras genom ett stort urval och genom att planera och organisera analysen av urvalet med största möjliga noggrannhet.

Erfarenheten hos områdets personal är mycket användbar i pla- neringsstadiet av urvalsprocessen, dvs. när man funderar över vem som ska tillfrågas, samt när och var. Som regel finns det anledning att stratifiera urvalet på något sätt, så att det motsvarar områdets faktiska användning. Platserna för datainsamling och antalet ob- servationer som eftersträvas vid dessa kan fördelas i proportion till antalet besökare och deras geografiska fördelning. Utöver geografisk täckning kan indelningen av urvalet i strata baseras på kön, grupp som ägnar sig åt en viss aktivitet, fordon och tid. Ofta finns det också goda skäl för att studera veckosluts-/vardags- samt sommar-/vinterbesökare separat, eftersom både utövandet av akti- viteter och de som ägnar sig åt dem kan variera kraftigt beroende på veckodag och årstid.

För att ställa samman det mest representativa urvalet av besökare, måste en urvalsmetod utformas. De som genomför undersökningen arbetar inom denna metod, som utgörs av en lista över de enheter (besökare eller grupper av besökare) ur vilka urvalet avses göras. Utan en ordentlig urvalsmetod (och en tidplan) kan det hända att intervjuaren (datainsamlaren) samlar in ett stort antal observationer och allt verkar gå bra för övrigt – men observationerna kommer att ha samlats in på samma plats inom en eller två dagar och det kom- mer inte längre att gå att säga att observationerna representerar alla områdets besökare.

Bra platser för datainsamling är ställen där besökare naturligt stannar till. Eldstad och skydd i Korouoma naturskyddsområde, Finland. (FOTO: TUIJA SIEVÄNEN)

Personerna som utformar urvalsmetoden bör ha åtminstone en allmän uppfattning om antalet besökare och om var besökarna rör sig inom området så att urvalet blir heltäckande. Om det finns en grundläggande beskrivning av den stora massan besökare, utarbetad genom observationer i förväg, samt data om besöks- och trafikräk- ningar, är dessa mycket användbara i detta arbete.

Plats Målgrupp Observationer (mål) Insamlingsdagar

Harrisuvantodammen (HS) Vandrare i avsides liggande områden (eng. back-country hikers)

50 6

Hautajärvi sjöstuga (HL) Vandrare (eng. backpackers) 40 pågående Kiutaköngäsfallen (KIU) Dagbesökare, grupper och sportfiskare 60 7

Campingplats (LA) Övernattare 40 3

Naturcentrum (LK) Dagbesökare och grupper 100 7

Jäkälämutka (JM) Kanotcampare och sportfiskare 40 4

Savilampidammen (SL) Vandrare och dagbesökare 30 3

Siilasstugan (ST) Sportfiskare och vandrare i avsides lig- gande områden

100 7

Taivalköngäsfallen (TK) Vandrare och dagbesökare 40 5

Totalt 500 42

E X E M PE L

Urvalsmetod för Oulankas nationalpark

Målet för urvalets storlek är 500 observationer. Genom erfa- renhet och data från besöksräkningar har områdets personal fått en god uppfattning om var i parken besökarna befinner sig under besöken. Utifrån detta har vissa platser för datainsamling valts ut som täcker området och på ett naturligt sätt lämpar sig för datainsamling. Målurvalet om 500 observationer fördelas på undersökningspunkterna huvudsakligen i proportion till antalet besökare. Med detta som utgångspunkt har personalen i Oulanka beslutat att definiera följande urvalsmetod.

Ju senare under besöket som besökarna intervjuas, desto mer kom- pletta svar kan de ge om sina besök. Därför är målet att besökarna redan ska ha vistats i området en viss tid innan de besvarar frågorna i formuläret. Detta måste beaktas när man bestämmer var och när data ska samlas in. I idealfallet skulle de flesta besökare besvara frågorna när de lämnar området. En nackdel kan dock då vara att de har bråttom att komma i väg och därför inte tar sig tid att svara frågorna ordentligt. I vissa fall, som när undersökningen inriktas på förväntningar snarare än på upplevelser, är det lämpligare att genomföra intervjuerna före besöket.

Erfarenheten visar att platsen för datainsamling bör vara en plats där besökare stannar till på ett naturligt sätt. Bra platser för datain- samling är entrépunkter och utgångar, olika rastplatser, t.ex. eldplatser och vindskydd, vildmarkscaféer, naturcentra, o.s.v. Det är svårt att få skidåkare eller terrängcyklister att stanna mitt på leden för att fylla i ett formulär. Växlingar i vädret måste också beaktas – det är trevligare att fylla i ett formulär om det inte regnar.

I vissa fall kan områdets serviceföretagare också utnyttjas för datainsamling. I sådana fall behöver man vara extra noggrann med att tillhandahålla riktlinjer för företagarna och med urvals- planens genomförbarhet. Det krävs att de själva är intresserade av frågan och att datainsamlingen kan kontrolleras på något sätt. Det är inte värt besväret att blanda in ovilliga utomstående i datainsamling.

I detta sammanhang bör det påpekas att den statistiska veten- skapens krav bara delvis tillgodoses vid besökarstudier, eftersom antalet besökare och besökarprofilen ofta är okänd i förväg och urvalsprocessen inte kan genomföras helt slumpmässigt, med tanke på de resurser som finns tillgängliga. Dessutom har områdena vanligen många entrépunkter, vilket gör det svårt att genomföra en helt systematisk urvalsprocess. Det kan kanske därför vara mer på sin plats att tala om ett stickprov snarare än ett urval, men för att vara konsekventa kommer vi att fortsätta använda termerna urvalsprocess och urval.