Utformningen av arbetet med utomhusmatematik 31

I samtalen med lärarna tog utformningen av arbetet med utomhusmatematik stor plats. Detta är något som flera av lärarna, framför allt de som arbetar med metoden, gärna diskuterar och ger tips om hur man kan lägga upp sin undervisning med metoden som hjälp.

5.5.1 Planering:

Samtliga lärare är överens om att planeringen inför en matematiklektion utomhus är viktig. Det behöver vara klart vad lektionens syfte och mål är samt hur man ska nå det målet.

Planeringen behöver precis som för en matematiklektion inomhus anpassas efter elevgruppen och kan därför se olika ut för olika grupper.

Det är också viktigt enligt Eva, Berit, Gerd och Denise att förbereda sin elevgrupp på utomhuslektion. Gerd menar till exempel att det inte går att ta med eleverna ut och förvänta sig att eleverna tänker lektion utan det krävs att eleverna får träna på att ha lektion utomhus. Eva och Gerd pratar även om att det är viktigt att finna samlingsplatsen eller rummet i naturen där bland annat genomgång och återsamling kan äga rum och att eleverna vet vilka

förhållningsregler som gäller när det är lektion utomhus. Eva anser att det är ytterst

nödvändigt att eleverna vet vad som förväntas av dem och att de även vet vad de kan förvänta sig av henne.

Jag kan inte ta med eleverna ut första gången och förvänta mig att allt går som det ska. Övning ger färdighet och tålamod är viktigt i det här fallet. (Eva)

Eva har en bestämd samlingsplats utomhus som eleverna vet om att de ska gå till när det är dags för utomhusmatematik. Gerd har inte en speciell plats för samlingen utan en speciell metod för samlingen. Samlingen sker i en slags ring som hon förklarar på följande sätt:

En ”Gnuggisring” betyder att man står i en ring väldigt tätt så att armarna gnuggas mot varandra. Där skapar vi vårt samlingsrum i den stora rymden och har genomgångar med mera. Det har fungerat med de flesta elevgrupper jag haft! (Gerd)

Sex av lärarna berättar att de tycker att det underlättar om det finns en till vuxen som kan följa med ut men att det beror lite på hur elevgruppen ser ut om det går att genomföra lektionen själv. Anna tycker att det fungerar bäst när hon får hjälp av en annan vuxen som kan stötta upp dem som har svårt att koncentrera sig ute eller att de beroende på elevgrupp till och med ibland kan dela upp gruppen och ta varsin.

I övrigt tycker sex av lärarna att det är som på samma sätt som att planera en lektion inomhus. Man behöver ha genomgång med tydliga instruktioner, låta eleverna diskutera, utforska, fundera, analysera och redovisa på olika sätt. Läraren behöver vara förberedd att förse alla elever med det material som de behöver från klassrummet samt vara tydlig med att det är lektion och inte utflykt eller rast. Gerd och Anna har också nämnt att tiden måste finnas med i planeringen, inte planera för kort tid utan låta eleverna få tid till att lösa uppgifterna, diskutera och reflektera.

Det tar oftast längre tid än vad man i början räknat med så mitt tips till andra är att tänkt på att det kan ta mer tid och låt det ta den tiden. (Anna)

Fem av lärarna har läst olika böcker som handlar om utomhuspedagogik och

utomhusmatematik. Där har de fått olika tips på aktiviteter och tips på vad de ska tänka på inför en lektion utomhus. De lärarna som håller på med utomhusmatematik aktivt (Anna, Berit, Gerd, Eva och Denise) har både läst böcker med tips på aktiviteter, hittat förslag på aktiviteter genom sociala medier och kommer ofta på egna aktiviteter. På Gerds förra arbetsplats där de arbetat mycket med utomhuspedagogik satt alla lärare i arbetslaget och tänkte ut egna aktiviteter som formades för att eleverna skulle kunna visa olika förmågor.

Dessa sparades alltid och fanns i personalrummet i pärmar som alla kunde ta del av och gå tillbaka till när de skulle ha någon utomhusaktivitet. Berit har sparat många av sina

planeringar av aktiviteter på en hemsida där lärare kan logga in och ta del av dem. De andra aktiva lärarna sparar mest aktiviteterna för sig själva. Fanny som ännu inte testat denna metod vet om att det finns böcker med aktivitetstips i och hon har under universitetstiden diskuterat utomhuspedagogik med vänner som läst kurser i det, så hon vet vart hon kan få tag på bra tips och idéer när hon väl ska sätta igång. Cilla och Hanna är inte så insatta och har inte läst någon litteratur om utomhuspedagogik eller utomhusmatematik. Hanna uttryckte att om hon i

framtiden ändrar sig och vill använda sig av utomhusmatematik vill hon ha konkreta tips på planering och aktiviteter.

5.5.2 Genomförande

Samtliga lärare som har arbetat eller arbetar med utomhusmatematik är eniga om att det är viktigt med en genomgång samt återsamling. Dessa sker för de olika lärarna på olika ställen, både utomhus och inomhus. Anna har för det mesta genomgången inomhus där hon går igenom målet för dagens lektion, vad de ska göra utomhus samt hur de ska göra. När

aktiviteten är klar samlar hon klassen inomhus igen för att låta eleverna reflektera, diskutera och resonera kring det som de har gjort och även kopplar ihop med det som de arbetar med i matteboken. Precis som Anna håller samtliga lärare med om att det alltid är angeläget att låta eleverna diskutera och reflektera sitt arbete varje gång, både innan, under och efter

aktiviteten. Sju av lärarna nämner också vikten av att lektionen ska ha ett mål med

instruktioner om vad, hur och varför de ska arbeta med detta. Fanny beskriver det på följande sätt:

Man skulle kunna gå igenom ett moment inne i klassrummet först och förklara vad, hur och varför de ska arbeta med detta. Sedan tror jag att det är lika viktigt som inomhus att få diskutera och reflektera över det man gjort tillsammans, tydliggöra vad man faktiskt gjort utomhus, att det är samma som man kanske gjort inomhus fast på ett papper. (Fanny)

Eva och Gerd pratar båda om hur betydelsefullt det är att ha en samlingsplats utomhus. De anser att det får eleverna att bli trygga ute, när de vet exakt vart de samlas och vad som gäller där.

På samma sätt som jag gör inne, med genomgång. Förklara vad, hur och varför. Att barnen har förståelse för att det är lektion. Att man har kunskap om hur man kan samla dem. (Gerd)

Eva använder sig inte av matteböcker utan hon planerar undervisningen tillsammans med sina elever. Hon brukar börja med genomgång inomhus och är noga med att eleverna ska vara delaktiga i genomgången.

Introduktionen är viktig! Jag tycker att det även är viktigt och lärorikt att låta eleverna återberätta vad uppgiften gäller, och vad vi tränar på och hur de kan arbeta för att lära sig momenten. Vi listar olika sätt, spel, digitalt, konkret material, mattepapper med mera. (Eva)

Eleverna får vara med inför varje moment och planera hur de ska arbeta. På det här sättet upplever Eva att eleverna blir mer delaktiga och nyfikna i sitt lärande. 5.5.3 Arbetsområden och material

De vanligaste arbetsområden för utomhusmatematik som lärarna har nämnt är geometri, sannolikhet, statistik, taluppfattning och problemlösning. Dock hävdar både Eva och Gerd att alla arbetsområden går att genomföra med hjälp av utomhusmatematik men att det kan vara lite klurigare att till exempel ha algebra utomhus, men att det går.

Lärarna har till exempel arbetat med skala genom att låta eleverna rita en lägenhet i rätt skapa på grusplanen. De har arbetat med uppskattning genom att till exempel uppskatta hur lång tid det tar att springa runt ett bestämt föremål och sedan tagit tid när de sprungit. Längd är ett område som lärarna haft mycket tips på aktiviteter till. De har bland annat låtit eleverna hoppa längd och mäta hur långt de hoppat, mätt olika sakers längd, mätt avstånd mellan olika

föremål, jämfört bland annat olika pinnars längd med varandra med mera. Geometri har de arbetat med genom att bland annat leta olika geometriska figurer i naturen, arbetat med bråk och ritat upp bland annat olika cirklar för att undersöka om det har någon betydelse hur stor en cirkel är eller om en fjärdedel alltid är en fjärdedel. De som arbetar med de yngre åldrarna arbetar mycket med begrepp som till exempel tung, tyngre, tyngst och liten, mindre, minst.

Gerd har lätt att omvandla det som finns i matteboken och göra en lektion utomhus av det. Hon nämner bland annat en aktivitet som de flesta elever tyckt varit rolig och som går att repetera med olika svårighetsgrader.

Man kan till exempel öva på talkamrater. Man gör små uppgiftskort med till exempel tiokompisarna. Sedan kör man stafett i skogen där eleverna då först får ett kort där det kan stå sju plus tre. Eleven ska då springa till skogen där svaren ligger och hämta kortet som det står tio på. Detta kan man göra i fler olika

svårighetsgrader som till exempel ge ett kort där det står sju plus x är lika med tio och så vidare. (Gerd)

De lärare som inte arbetat eller arbetat ett fåtal tillfällen med utomhusmatematik (Hanna, Fanny och Cilla) upplever att det inte finns så mycket material på deras arbetsplats som kan användas utomhus förutom allt som naturen har att erbjuda.

Det finns lite material man kan ta med sig utomhus på min arbetsplats och naturen är en stor skatt vad gäller material. (Cilla)

Hanna vill som tidigare nämnt att det ska finnas färdiga planeringar med tips på aktiviteter samt tips på vad för material som kan användas från naturen för att hon skulle kunna tänka sig att genomföra en matematiklektion utomhus i framtiden. Detta finns dock inte på hennes skola och hon är inte intresserad av att leta efter det själv i nuläget.

De lärare som arbetar med utomhusmatematik ser inga hinder i material för att kunna genomföra en lektion. På en del arbetsplatser finns det bra matematikförråd med måttband med mera som de lätt kan ta med utomhus, hälften av lärarna nämner också uppdragslådor eller temalådor med olika matematiska kluringar och samtliga lärare är överens om att det finns mängder med material ute i naturen att använda sig av.

Du har allt som finns inomhus plus hela naturen och trafiken till förfogande. Sen är det bara att använda fantasin och sätta sig in i elevernas perspektiv för att klura ut hur aktiviteterna ska formas så att de får ut det bästa möjliga av den. (Berit)