utgångspunkt

Mötet

Varje möte skall präglas av ömsesidighet och respekt, och vara icke-hierarkiskt till sin karaktär.

Individ och grupp

Det pedagogiska arbetet skall planeras utifrån varje enskild elevs unika förutsättningar, önskningar och behov. Lärandet organiseras i en social gemenskap.

När arbetet i skolan konsekvent utgår från dessa värderingar/förhållningssätt förskjuts elevernas och föräldrarnas roller: Från mot- tagare av skolans tjänster till medarbetare.

Detta är en förutsättning för ett fram- gångsrikt demokrati- och värdegrundsarbete.

Inkluderande skola

Skolan i Helsingborg skall vara en skola för alla, vilket inne- bär en stor variation av förutsättningar, önskningar och behov. Denna variation skall ses som en resurs som ger möjligheter, samtidigt som den ställer krav på professionali- tet och pedagogisk skicklighet.

HANDLINGSPROGRAM

Utmaning – stöd/handledning – utvärdering – reflektion

Arbetet skall bygga på sekvensen...

 Utmaningar i form av mål och överenskommelser.

 Stöd och handledning.

 Utvärdering.

 Reflektion.

Kvalitet

Kvalitet – god eller dålig – uppstår i mötet mellan elever/- föräldrar och skolans företrädare. Det är således varje med- arbetares ansvar att åstadkomma en skola med god kvalitet.

Helsingborgs skolor skall utmärkas av god kvalitet i betydelsen hög måluppfyllelse.

Meningsfullt – begripligt – hanterbart

Varje elev1_{skall uppleva sitt arbete som meningsfullt,} begripligt och hanterbart. Detta är en förutsättning för läran- de och förståelse. Först då blir lärandet lustfyllt och skolan ett ställe dit eleven gärna går.

Föräldrarna skall involveras i sina barns arbete, så att detta även av dem uppfattas som meningsfullt, begripligt och hanterbart.

1

Elev avser barn och unga i förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och särskola.

Utgå från möjligheterna – inte svårigheterna

Allt pedagogiskt arbete skall ta sin utgångspunkt i varje elevs möjligheter och det eleven kan – inte i elevens svårig- heter och det eleven inte kan. En salutogen skola utgår från ”det friska”.

HANDLINGSPROGRAM

7

Flexibel skolstart

Målet är att införa flexibel skolstart i någon form. Förvaltningen skall därför utreda och konsekvensbe- skriva olika möjligheter att åstadkomma detta.

Individuell utvecklingsplan

Varje elev skall ha en framåtsyftande individuell utvecklingsplan (”iup”) där eleverna också sätter sina egna mål. Den individuella utvecklingsplanen skall stödja elevens utveckling - inte användas för att bedöma den.

Elevernas individuella utvecklingsplaner skall också vara pedagogernas utgångspunkt vid plane- ringen av den pedagogiska verksamheten.

 Förvaltningen skall ta fram gemensamma krite- rier för skolornas individuella utvecklingsplaner.

 Varje skola utformar sin egen individuella utvecklingsplan utifrån dessa kriterier.

 För att öka tillgängligheten och underlätta för föräldrar att kontinuerligt följa sina barns utveckling, skall den individuella utvecklingspla- nen göras tillgänglig på Internet. Ett stadsgemen- samt webbaserat iup-skal skall därför användas som presentationsverktyg.

 Förvaltningen skall bistå skolorna i arbetet med att till formen anpassa skolornas individuella utvecklingsplaner så att de kan presenteras på Internet.

Portfolio

Varje elev skall ha en portfolio kopplad till sin indi- viduella utvecklingsplan. Portfolion har dubbla syf- ten: Utvecklande dokumentation och dokumente- rad utveckling.

Utifrån denna

gemensamma

utgångspunkt

skall följande

genomföras

Elever med funktionshinder i behov av extraordinära stöd- insatser

Elever med funktionshinder i behov av extraordinära stöd- insatser i verksamheten skall garanteras kompensatoriska insatser. Insatserna garanteras genom att särskilda medel avsätts och fördelas efter individuell behovsprövning. Tilldelade medel skall följa individen och omprövas inför varje terminsstart.

Till Sverige nyanlända elever skall inkluderas

Målet är att inkludera till Sverige nyanlända elever i den ordinarie verksamheten. Förvaltningen skall utreda hur detta bäst kan ske.

Trygghetsprogram

På varje skola skall finnas ett samlingsdokument som beskriver hur skolan arbetar för att förebygga – och i förekommande fall hantera – otrygghet och otrivsel bland elever. I trygghetsprogrammet skall ingå:

 Plan för arbetet mot kränkande behandling. Med kränkande behandling avses mobbning, rasism och annan diskriminering, sexuella trakasserier samt annat som kan uppfattas som kränkande. Utgångspunkten för arbetet är att nolltolerans gäller.

 Krisplan.

 Skolans övriga planer och rutiner för en trygg och säker skolmiljö.

Val av gymnasieutbildning Övergången mellan grundskolan och gymnasieskolan skall underlättas för den enskilde eleven.

En större andel elevers förstahandsval av gymnasieut- bildning skall tillgodoses.

Samverkan gymnasieskola – arbetsliv

Samverkan mellan gymnasieskolorna och arbetslivet skall utvecklas så att alla elever på samtliga program får egen och allsidig erfarenhet av och insikt i arbetslivets förut- sättningar och uppgifter.

”Skolår 90” – en ny väg in i gymnasieskolan

”Skolår 90” skall möjliggöra för fler elever att nå behörig- het till gymnasieskolans nationella program2_{. Ett attrak-} tivt och för alla elever sökbart ”skolår 90” skall därför inrättas parallellt med ordinarie skolår 9.

”Skolår 90” skall konsekvent bygga på att skapa hel- heter och sammanhang. Lärandet skall organiseras så att det främjar elevens personliga utveckling och ökar elevens möjligheter att nå skolans kunskapsmål.

Eleverna skall erbjudas valbara inriktningar med främsta syfte att bidra till den personliga utvecklingen.

”Skolår 90” skall inrättas på ca fem grundskolor och vara sökbart för alla elever efter skolår 8 och 9.

2_{Under de senaste tre åren har i genomsnitt ca. 140 elever lämnat}

grundskolan i Helsingborg utan att ha uppnått behörighet till gymna- sieskolans nationella program.

HANDLINGSPROGRAM

Gymnasieskolan och de obehöriga eleverna

Elever som inte når behörighet till de nationella program- men skall erbjudas plats på programinriktade individuella program (PRIV), alternativt erbjudas en enskild individu- ell studieväg. PRIV skall organisatoriskt tillhöra gymnasie- skolan. Ungdomscentrum (UC) – den särskilda skolan för elever på det individuella programmet – skall därför avvecklas och motsvarande resurser föras till övriga gym- nasieskolor och ”skolår 90”.

Stöd till fortsatt skolutveckling

 Alla skolledare i Helsingborg skall genomgå ett ledar- utvecklingsprogram med inriktning mot ledarskap, chefskap och skolans uppdrag.

 De pedagoger som genomför mastersutbildningen skall vara en framträdande drivkraft i utvecklings- arbetet i det egna arbetslaget och på den egna skolan.

 Skolornas och arbetslagens roll i lärarutbildningens verksamhetsförlagda delar skall förstärkas. En tydligare roll inom lärarutbildningsuppdraget kommer både att stimulera skolornas utveckling och underlätta rekryte- ring av nya pedagoger

till Helsingborg.  Det utvecklingsarbete som pågår utifrån tidigare års Nya Zeelands-erfarenheter skall stödjas.  Projektet "stödjande lärmiljö" skall stödjas.

Kvalitetsarbete

Kvalitetsarbetet skall vara ett stöd för skolorna i det kon- tinuerliga utvecklingsarbetet.

 Skola är en komplex och mångfasetterad verksamhet. Utvärderingar skall därför genomföras ur olika intres- senters perspektiv och med olika kompletterande metoder.

 Arbetslagen skall utveckla gemensam reflektion och självvärdering som viktiga delar i det egna kvalitets- arbetet.

 Förvaltningen skall ta fram gemensamma kvalitetskri- terier.

 Varje arbetsställe skall ha en utvärderingsplan (t ex i form av en utvärderingsklocka) med en samlad struk- tur för verksamhetens uppföljningar, utvärderingar och dokumentation. Förvaltningens övergripande utvärderingsplan skall vara utgångspunkten för sko- lornas planer.

 Varje utvärdering skall återkopplas till berörda.

 Kvalitetsredovisningen skall vara skolornas centrala dokument för att rapportera sina resultat.

10

HANDLINGSPROGRAM

1. Vad skall vi prioritera – och varför Æ Mål

Arbetsplan

2. Hur skall vi arbeta för att nå målen? 3. Hur skall vi få reda på vad vi åstadkommit? Æ Utvärderingsidé 7. Analys – slutsatser 8. Förändrade mål 4. Utvärdering Kvalitetsredovisning

6. Hur har vi arbetat för att åstdkomma det resultatet? 5. Vad har vi åstad- kommit i förhållande till målen?

7. Analys – slutsatser

Kvalitetsredovisning

6. Hur har vi arbetat för att åstadkomma det resultatet? 5. Vad har vi åstad- kommit i förhållande till målen?

1. Vad skall vi prioritera? – och varför?
Mål

Arbetsplan

2. Hur skall vi arbeta för att nå målen? 3. Hur skall vi få reda på vad vi åstadkommit?
Utvärderingsidé

Bildningsnämnden

Besöksadress: Södra Storgatan 31 • 251 89 Helsingborg • Tel vx 042-10 50 00 E-post bildningsnamnd@helsingborg.se • www.helsingborg.se

Bilaga 2 FEBEX – Funktionshindrade elever i behov av extra ordinärt stöd

Kriteriegrupper:

1. Störningar inom autismspektrat; autism, Aspbergers syndrom och Tourettes syndrom.

Barn/unga som har kontakt med Barn- och ungdomshabilitering och/eller Barn- och ungdomspsykiatri och som har tydligt definierade stödbehov.

2. ADHD/ADD

Grava svårigheter i koncentration, strukturering och uthållighet som leder till inlärningssvårigheter kan efter prövning berättiga till FEBEX-resurs. Lättare och måttliga svårigheter skall hanteras genom anpassning av miljön och pedagogiska insaster.

3. Medicinsk diagnos

Har exempelvis rörelsehinder och andra funktionshinder. Elevernas behov är oftast kända av Barn- och skolhälsovården.

4. Psykisk utvecklingsstörning

Är diagnostiserad av läkare eller psykolog. Oftast har eleven kontakt med Barn- och ungdomshabiliteringen. Individintegrerade elever i grundskolan eller i skolbarnomsorg kan i vissa fall ta del av både särskoleresurs och FEBEX-resurs. 5. Tal- och språkstörning

För elever med grava svårigheter kan särskilt stödbehov finnas. Diagnos av och/eller pågående kontakt med logoped förutsätts. Språkförsening berättigar inte till FEBEX-resurs, utan inryms i ordinarie verksamhet.

6. Psykiatrisk diagnos

Elever diagnostiserade av Barn- och ungdomspsykiatrin eller motsvarande med tydligt definierade stödbehov, kan efter prövning vara berättigade till FEBEX- resurs. Eleven har pågående kontakt med behandlare.

Bilaga 3

Hej!

Jag heter Karin Hambring och jag läser till Specialpedagog vid lärarhögskolan i Malmö. Under våren ’06 kommer jag att skriva min c-uppsats och hoppas att ni vill hjälpa mig med underlaget till den.

Arbetet handlar om vilket stöd barn med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) får på fritids. Jag är också intresserad av hur ni arbetar med dessa barn. Även om ni inte har några barn med NPF idag så har säkert ni såsom jag, erfarenhet av detta.

Jag kommer att intervjua både fritidspedagoger och rektorer för att täcka in både den dagliga verksamheten och ekonomiska och andra beslut när det handlar om barn med NPF.

Det vore mycket värdefullt för min undersökning om Du vill ta dig tid för en intervju. Det tar ca en timme och jag kommer att spela in intervjun för att kunna bearbeta den text jag får fram. Intervjumaterialet kommer att behandlas med diskretion och banden kommer att spelas över när arbetet är slutfört. När jag har skrivit rent intervjun kommer jag att skicka den till dig för godkännande så att jag inte har missuppfattat någonting. Vid redovisningen kommer varken personer eller skolor kunna identifieras.

När arbetet är klart kommer det att publiceras elektroniskt på MUEP , "Malmö University Electronic Publishing" vilket är Malmö högskolas system för publicering av forskningspublikationer och uppsatser.

Om det är något ni undrar över får ni gärna kontakta mig.

Hälsningar Karin Hambring

042- 12 56 54 0709 – 99 44 64