Innan vi börjar diskutera bakgrunden och resultaten från vår undersökning vill vi klargöra att vi enbart utgått från de fem informanternas svar, som vi fått genom intervjuerna. Vi kan därmed inte generalisera och säga att våra tolkningar gäller allmänt, för hela lärarkåren. Dessutom anser vi att informanternas positiva inställning till användning av Internet i skolan har påverkat de svar vi har fått. Vi tror att vi hade fått ett annat resultat om vi hade intervjuat informanter som inte hade haft så stort intresse eller kunskaper för att använda Internet i undervisningen.
5.1.1 Användning av Internet - produktion och konsumtion
Av vårt resultat framgår att informanterna använder Internet i sin undervisning mestadels för att hämta information av olika karaktär. Enligt informanterna verkar även eleverna följa samma spår som informanterna. Vi väljer att kalla detta för att konsumera information efter- som det handlar om att införskaffa och använda information. Informanterna beskriver hur eleverna går till en dator och hämtar information om något som de sedan använder för att lösa en uppgift. Informanterna själva använder också Internet på liknande sätt, då de till exempel hämtar hem en film eller ett program som eleverna sedan får ta del av. Detta stämmer väl överrens med de tankar som Jedeskog (2002) för fram, att IT-användningen i skolan mesta- dels består av sökning efter information. Det verkar också finnas ett intresse från informan- ternas sida att öka konsumtionen med större tillgång till fler informationskällor. Denna
konsumtion av Internet ser vi som en form av envägskommunikation där Internet utgör källan och informanterna, samt eleverna, utgör konsumenterna. Ungefär som att gå till ett bibliotek och leta information. Här menar vi att informanterna till stora delar inte utnyttjar de möjlig- heter till lärande som Internet kan ge. Dysthe (2005) menar att delaktighet är ett villkor för lärande och framhåller även det sociala samspelet mellan individer för att öka kunskapsnivån. Vi menar att Internet kan vara en del av det sociala samspelet mellan individer i form av att de
30
som använder Internet också producerar information till Internet. I skola A hittade vi ett tydligt exempel på hur Dysthes (2005) teorier kan tillämpas även på Internet. Där berättade informant A att eleverna fick medverka i deras skoltidning som lades ut på Internet. De fick även lära sig grundläggande färdigheter i programmering för hemsidor på Internet. Detta medför att eleverna på skolan inte bara konsumerar utan även producerar information till Internet, vilket skapar en delaktighet och ett socialt samspel mellan olika aktörer. Andra exempel från vårt resultat, som vi menar skapar delaktighet och socialt samspel, är att spela spel över Internet och kommunicera via e-post. Samtliga informanter, som gav dessa exempel, menade också att det var positiva företeelser både för eleverna och för informan- terna. Dessa exempel visar på att möjligheterna till socialt samspel och delaktighet går att för- verkliga med hjälp av Internet i skolorna. Därmed menar vi att grunden till lärande och kunskap också finns på Internet, bara lärarna upptäcker möjligheterna.
En annan detalj vi lade märke till var att internettekniken har gjort det möjligt för lärare och elever att kommunicera med varandra på ett annat sätt. Idag är det inga konstigheter om lärare och elever kommunicerar med varandra via till exempel e-post, vilket inte var så vanligt när vi själva gick i skolan. Det faktum att det är så, stämmer väl överrens med det som Anderhag m.fl. (2002) anser, om att Internet skapar nya former av interaktivitet mellan aktörerna i skolan.
5.1.2 Betydelsen av ett personligt intresse och en positiv inställning
Det personliga intresset och en positiv syn till Internet anser vi är viktiga ingredienser till att eleverna ska uppfatta Internet som en bra kunskapskälla. Det grundar vi på Dysthes (2005) teorier som belyser att en engagerad lärare som brinner för sitt ämne utgör en god grund för lärande. Vygotskijs teorier är också intressanta i detta sammanhang då han menade att om lärare och elev upplever det som roligt, lär sig eleverna lättare (Lindquist 1999). Läraren ska alltså visa engagemang och ska både uppmuntra och stötta elevens kunskapskliv. När vi intervjuade informanterna på de olika skolorna var den positiva inställningen till Internet i undervisningen en egenskap som alla hade gemensamt. Internet verkar vara en stor, bra och uppdaterad informationskälla som går att använda på många olika sätt. Ett bra exempel på den positiva inställningen till Internets möjligheter tycker vi att informant A ger när han menade att lära sig grundläggande programmering för Internet inte var svårare än att lära sig några engelska glosor. Som vi berört tidigare i uppsatsen anser också Jedeskog (2002) att lärarens intresse har stor betydelse för hur mycket de använder Internet och IT i undervisning. Då
31
informanterna har detta intresse, anser vi att användandet av Internet blir en mer självklar del i undervisningen än för de pedagoger som inte har så stort intresse för tekniken.
5.1.3 Betydelsen av artefakter i undervisningen
Vi menar att Säljös (2002) teorier om ett sociokulturellt lärande, via så kallade artefakter, går att knyta an till resultatet av vår studie. Informant C1 säger exempelvis att datorspel via Internet kan vara jättebra att använda just därför att det kan skapa interaktion med andra via ljud och bild. Här anser vi, liksom informant C1, att datorn har en stor fördel jämfört med att öva på papper eftersom datorn och Internet med dess ljud- och bildeffekter kan göra lärandet roligare. Informant C1 anser att datorspel kan vara en extra krydda i undervisningen, eftersom eleverna via vissa spel, som till exempel matematikspelet Mult kan tävla mot andra elever över Internet. Om eleverna är tillräckligt duktiga hamnar de på olika topplistor och vem vill inte hamna där? Vi anser att detta tävlingsmoment kan motivera eleverna att träna ännu mer på till exempel matematik. Om eleverna har roligt när de spelar och är engagerade i det så anser vi att lärandet kan utvecklas i positiv riktning. Eleverna själva kanske inte tänker på att de lär sig när de spelar, men i själva verket tror vi att de kan lära sig mycket genom att spela.
En artefakts betydelse för undervisningen kan alltså knappast underskattas. Men hur är verkligheten i skolan gällande datorer? Informanterna berättade för oss att de på sin höjd kanske har två till tre stationära datorer i klassrummen, samt att de i vissa fall kan använda bärbara datorer också. Informanterna har sällan så många datorer så att eleverna kan använda var sin dator. De tvingas alltså att anpassa undervisningen så att eleverna måste använda datorerna korta stunder eller att de får sitta flera stycken framför respektive dator. Skolverket (2006) och Säljö (2002) är även de inne på detta problem med att resurserna eller artefakterna inte räcker till för att göra undervisningen bra och effektiv. Bristen på artefakter utgör alltså en stor begränsning i informanternas undervisning, vilket till sist får till följd att eleverna blir de som drabbas.
5.1.4. Betydelsen av vägledning – närmsta utvecklingszonen
Som vi har tagit upp i den teoretiska delen av uppsatsen så har vi intresserat oss för Vygotskijs teori kring begreppet nära utvecklingszon (Lindquist 1999). När vi intervjuade informanterna upptäckte vi tydliga intentioner till detta. Flera informanter uppgav nämligen att de fick hjälpa och stötta eleverna när de sökte information på Internet, agera som en väg- visare. Men vi anser att informanternas roll som vägvisare inte utnyttjades så bra som det
32
skulle kunna göras. Många elever upplevde det, enligt informanterna, som att Internet var för stort med för mycket information. Detta menar vi har att göra med att många elever inte har tillägnat sig den kunskap som krävs för att kunna sortera ut den information som är relevant. Därmed har informanterna inte hjälpt eleverna tillräckligt mycket. Det framgick också att in- formanterna tyckte att det var besvärande att eleverna inte klarade av att kritiskt granska den information de hittade. Det förekom många tillfällen då informanterna fick förklara vad som var rätt eller fel. Vi fick den uppfattningen att informanterna inte alltid upplevde detta som positivt eftersom mycket tid gick åt till detta. Som vi skrivit tidigare tar Enochsson (2007) upp just detta som ett skäl till att lärare inte använder Internet i sin undervisning. Internet är
mycket stort och eleverna kan, enligt Enochsson (2007), lätt ägna sig åt annat än vad läraren önskar. Informanterna på våra skolor upplevde också detta fenomen, då eleverna ofta fastnade vid datorn för länge och en sak som skulle gå snabbt tog istället lång tid.
Vi tror att informanterna säkerligen gjorde så gott de kunde och förmådde. Kanske är det så att informationsmängden är så omfattande på Internet, att det behövs fler lärare med tålamod och kunskap som låter eleverna göra fel och ta sig den tid det tar för att nå målet. Det kan även vara så att de lärare som arbetar med Internet i sin undervisning får fördjupade
kunskaper i informationshantering. Läraren blir då den mer kunniga vägvisare som behövs för att eleverna ska hitta rätt och ta till sig ny kunskap, med siktet inställt mot nästa utvecklings- zon.
5.1.5 Betydelsen av växelverkan för utveckling
Piaget menade att en lärare borde uppmuntra eleven till att söka sin egen kunskap (Säljö 2000). Det menar vi att informanterna gjorde i och med att de lät eleverna söka efter informa- tion på Internet. Piaget menade också att assimilation och ackommodation, två växelverkande processer, är centrala delar i utvecklingen (Säljö 2000). Assimilationen i vårt fall skulle kunna vara att eleven endast använder Internet för informationssökning. Läraren handleder då eleven genom att informera om olika sätt att hitta informationen med hjälp av Internet, exempelvis i form av Wikipedia eller internetversionen av Nationalencyklopedin. Ackommodation skulle i sådant fall, för eleven, kunna innebära att läraren visar på andra användningsområden för Internet, till exempel skapa en nättidning eller spela ett dataspel på Internet.
När vi studerar resultaten vi fått av informanterna tolkar vi det som att informanterna mest låter eleverna använda Internet som en informationskälla, konsumtion av information. I och
33
med denna ensidiga användning av Internet uppstår därmed inte den växelverkan mellan assimilation och ackommodation som Piaget ansåg utvecklande för lärandet. Vi har dock funnit få, men som vi anser vara bra exempel, på fungerande växelverkan mellan assimilation och ackommodation när vi intervjuat informanterna. Till exempel där informanten utöver tra- ditionell informationssökning, låter eleverna lära sig grundläggande programmering för att skapa egna hemsidor på Internet. I detta fall menar vi att en växelverkan mellan assimilation och ackommodation förekommer och grunden för en gradvis mer avancerad kunskapsnivå kan uppstå.
5.1.6 Betydelsen av extern påverkan
Tidigare i detta arbete har vi studerat om det finns några riktlinjer i Lpo 94 som säger att lärarna ska använda sig av Internet i undervisningen. Vi kom fram till att det inte finns några tydliga riktlinjer, men vi kan däremot tolka delar av Lpo 94 så som att det legitimerar använ- dandet av Internet. Denna syn verkade samtliga informanter också ha efter att vi granskat resultaten av intervjuerna. Det verkar heller inte finnas någon uttalad policy på de skolor, som vi besökt, som talar om hur och när Internet ska användas. Detta tycker vi är intressant då det medför att informanterna på skolorna kan välja fritt om de ska använda Internet eller om de inte ska använda Internet i undervisningen. Valfrihet anser vi är en demokratisk god tanke som säkert fungerar bra i många sammanhang, men det kan också vara bekymmersamt i vissa fall. Vi uppfattade informanternas svar som att de var lite unika, i den meningen att de
använde sig av Internet i sin undervisning i större utsträckning än andra lärare på samma skolor. Det som vi menar är bekymmersamt här är att det finns risk att informanternas möjligheter till att utveckla användandet av Internet i undervisningen, ännu mer och ännu bättre, stöter på motstånd bland övriga arbetskamrater på skolorna. Det är valfritt att välja om Internet ska prioriteras i undervisningen eller inte. Om de flesta lärare inte ser någon större nytta med Internet i undervisningen, finns det ingen anledning att ledningen på skolorna prioriterar just den biten. Det medför att material, teknik och kunskap inte utvecklas i den takt som de skulle kunna göra om skolorna satsade på Internet. Vi tror att informanterna vi
intervjuade och som anser att det är bra, positivt och till stor nytta att använda Internet i undervisningen får jobba i en uppförsbacke när de vill utveckla sitt pedagogiska arbete. Detta medför att informanterna hela tiden måste anstränga sig för att flytta användandet av Internet i undervisningen uppåt, mot nya mål. Denna uppförsbacke tror vi skulle mer eller mindre plana ut om hela skolan valde att satsa på Internet i undervisningen. Vi tror också att det skulle vara mycket lättare för skolorna att välja om de ska satsa på Internet om det förekom vägledning
34
från högre instanser, exempelvis kommunledningen. Vi vill likna detta med lärarnas vägledning av eleverna som leder till nya kunskapsnivåer för eleverna. Men det förutsätter också att de som vägleder kan och vill göra detta med stort engagemang. Kanske är det så som informant B1 menade. Att vi, som inte tillhör den yngre generationen, är digitala
invandrare medan de som växt upp med Internet från barnsben är digitala infödingar, de som egentligen förstår vad Internet är och betyder.
I detta sammanhang vill vi också passa på att diskutera problematiken kring huruvida infor- manternas tekniska hjälpmedel för att använda Internet i undervisningen styrdes av
kommunens IT-enhet. Det rådde delade meningar bland informanterna om det var bra eller dåligt. Oavsett vad informanterna tycker om detta så kvarstår det faktum att alla informanter ville ha fler datorer, projektorer och andra tekniska hjälpmedel för att kunna utveckla använ- dandet av Internet ännu mer. Kommunens satsning på tekniska hjälpmedel har alltså inte varit tillräcklig för att informanterna ska kunna använda Internet i undervisningen i den utsträck- ning de önskar.