• No results found

Om utlärning av övning - hur skiljer sig svaren mellan lärare och elever/studenter?och elever/studenter?

In document Konsten att öva! (Page 31-37)

3. Mått på centraltendensen – Handlar kortfattat om att söka efter ett genomsnitt eller ett medelvärde för fördelningen där tre olika former anges; aritmetiskt medelvärde

5.1 Deskriptiva analyser

5.1.3 Om utlärning av övning - hur skiljer sig svaren mellan lärare och elever/studenter?och elever/studenter?

Att det inom ramen för sång- eller instrumentalundervisningen ingår att lära sina elever att öva håller samtliga av de responderande lärarna med om, där 77% instämmer helt och 22% i stor utsträckning. Samtliga lärare anger också att de i någon utsträckning bistår sina elever med verktyg och metoder för övning, där hela 98% av lärarna instämmer helt eller i stor utsträck-ning. Lärarnas svar angående i vilken utsträckning de bistår sina elever med verktyg och meto-der speglar dock inte eleverna och studenternas, då motsvarande siffra i elevenkäten är 59%. En tredjedel av eleverna/studenterna instämmer endast i liten utsträckning (33%).

Skillnader framträder också när det frågas om i vilken utsträckning lärare hjälper sina elever att planera, strukturera, utforma och utvärdera sin övning. Bland lärarna blev det vanligaste svaret stämmer i stor utsträckning (52%) medan det bland elever var vanligast att svara stämmer i liten utsträckning (36%). Vidare anger nästan en tredjedel av eleverna/studenterna att det inte stämmer alls (31%).

I enkäterna fick respondenterna också svara på om huvudinstrumentlektionerna brukar utfor-mas på ett sätt som tydliggör för eleverna hur de kan öva själva (om man på lektionerna övar på samma sätt som eleven sedan förväntas öva på egen hand). Här var det vanligaste svaret

bland lärarna stämmer i stor utsträckning, vilket 67% av populationen angav. Ingen av lärarna, alltså 0%, svarade stämmer inte alls. Det här resultatet skiljer sig med andra ord markant från elev- och studentsvaren där 17% svarade stämmer inte alls. Vidare svarade procentuellt sett hälften så många elever/studenter stämmer i stor utsträckning (33%) jämfört med lärarna (67%). Ungefär en lika stor andel av eleverna svarade stämmer i stor utsträckning (alltså 33%) som stämmer i liten utsträckning (31%). Svaren från de båda populationerna redovisas här i två separata klusterdiagram där det övre stapeldiagrammet redovisar hur lärarna svarade och det undre hur eleverna svarade:

Diagram 8: Stapeldiagram (från lärarenkäten) som redovisar i vilken utsträckning lärare anger att de inom ramen för sin undervisning hjälper sina elever med deras övning.

Diagram 9: Stapeldiagram som redovisar i vilken utsträckning elever och studenter anger att deras huvudinstrumentlärare, inom ramen för undervisningen, hjälper dem med deras övning.

Angående svarsskillnaderna mellan elever och lärare bör dock tas i beaktning att populationen “elever och studenter” (n=195) är betydligt större än populationen “lärare” (n=64).

Genom enkäterna undersöktes också i vilken utsträckning lärare ger tydliga instruktioner till eleverna med fokus på vad de ska öva på till nästa gång samt med fokus på hur de ska öva till nästa gång. På påståendet som handlade om vad, angav 47% av lärarna stämmer helt och 44% stämmer i stor utsträckning. Motsvarande siffor i elevenkäten var 27% respektive 36%. Det vanligaste svaret bland lärarna var alltså stämmer helt medan det i elevenkäten var stämmer i stor utsträckning. Vidare svarade 30% av eleverna att lärarna endast i liten utsträckning ger tydliga instruktioner kring vad de förväntas göra till nästa gång. Även här går uppfattningarna med andra ord isär. När det handlade om att också ge tydliga instruktioner kring hur eleverna förväntas öva till nästa gång var det betydligt färre lärare som svarade stämmer helt (31%). De flesta av lärarna (53%) svarade istället stämmer i stor utsträckning. Samma svarsalternativ var också det vanligaste bland eleverna där 41% av eleverna valde samma svar. Dock har grupperna svarat olika i övrigt, vilket syns i medelvärdet, vilket i lärarenkäten ligger på 1.86 och i eleven-käten på 2.35 (stämmer helt hade värdet 1, stämmer i stor utsträckning värdet 2, stämmer i liten utsträckning värdet 3 och stämmer inte alls värdet 4. Vet ej hade värdet 0). Återigen har sålunda lärarna i högre utsträckning än eleverna angett att de ger tydliga instruktioner i sin undervisning. Svaren redovisas i klusterdiagrammen nedan där de översta visar hur lärarna svarade och det undre hur eleverna svarade:

Diagram 10: Stapeldiagram som redovisar i vilken utsträckning lärare anger att de ger tydliga instrukt-ioner till sina elever kring vad de ska öva på och hur de ska öva.

Diagram 11: Stapeldiagram som redovisar i vilken utsträckning elever anger att deras lärare ger tydliga instruktioner kring vad de ska öva på och hur.

5.1.3.2 Elever och studenter önskar mer stöd i sin övning

I enkäten fick respondenterna också ta ställning till om de, i den skolform de undervisar eller studerar inom, anser att ett eget ämne med fokus på att lära sig att öva strukturerat och effektivt hade varit rimligt som en del av utbildningen. Här var det många av lärarna som var osäkra och svarade Vet ej (16%), i övrigt blev det ett jämt lopp mellan de som var positiva (28%) och de som inte höll med (25%) där endast något fler var positiva. Om man tittar närmare på vad lärarna inom de olika skolformerna svarade visar en korstabell att de flesta av MH-lärarna och GY-lärarna svarade Instämmer ej (48% respektive 46%). Av FH-lärarna svarade dock majori-teten Instämmer (65%), vilket möjligen kan tänkas ha att göra med att det på folkhögskolor kan finnas en an annan flexibilitet gällande vad som går att göra eftersom det inom skolformen inte finns någon läroplan att förhålla sig till. Bland eleverna och studenterna blev dock svarssiff-rorna även här annorlunda. Här instämmer hela 72% att det vore rimligt med ett sådant ämne. Vidare instämmer 60% av eleverna och studenterna att de önskar mer stöd i sin övning från lärare eller från skolans håll. På påståendet som löd jag hade inte haft något emot att minska undervisningstiden på mitt huvudinstrument till förmån för undervisning på ett ämne med fokus på strategier och metoder för strukturerad och effektiv övning svarade dock majoriteten In-stämmer ej (59%). Utifrån den tematiska analysen som gjordes på fritextsvaren verkar en an-ledning vara att man hellre ser detta som en integrerad del i instrumentalundervisningen (se vidare i 5.3 Tematisk analys)

Diagram 12: Klusterdiagram som visar i vilken utsträckning elever och studenter önskar mer stöd i sin övning samt vilken inställning samma population har till ett eget ämne med fokus på att lära sig öva.

5.2 Samband

I detta avsnitt kommer studiens fjärde forskningsfråga besvaras, vilken handlar om huruvida det kan finnas tydliga samband eller variationer bland respondenterna utifrån variablerna, kön, skolform, instrument eller genre.

5.2.1 Kön

T-test genomfördes med kön som gruppvariabel mot samtliga av enkäternas frågor. I ett T-test kan medelvärdet jämföras mellan endast två grupper och som redogjorts för i 4.2.3 användes därför endast kvinna och man i dessa tester eftersom dessa två grupper hade flest observationer. Resultaten visade inte på statistisk signifikans i någon av testerna, dock indikerar resultatet att män tenderar att veta hur de ska öva i något större utsträckning än kvinnor (p=0,056). Att det var just männen som instämde i större utsträckning synliggjordes genom en korstabell, vilken visade att 84% av männen instämde helt eller i stor utsträckning medan 68% av kvinnorna svarade detsamma.

5.2.2 Skolform

En envägs ANOVA genomfördes med Skolform som oberoende variabel mot samtliga av en-kätens frågor. I de fall signifikans påfanns kompletterades även med post hoc-test. Resultaten visar att lärare på musikhögskolor i signifikant högre utsträckning än gymnasielärare (p=0,011), uppfattar att deras elever har en genomtänkt övningsstruktur som de följer i sin övning. Mellan musikhögskolelärare och folkhögskolelärare visade sig skillnaden vara marginell, här svarade de flesta stämmer i stor utsträckning (43% respektive 47%) och 0% stämmer inte alls. Bland gymnasielärarna svarade de flesta stämmer i liten utsträckning (53 %) och 0% stämmer helt. Enligt lärargruppen är det följaktligen betydligt vanligare att studenter på musikhögskolan har en genomtänkt övningsstruktur än elever på gymnasiet. En envägs ANOVA genomfördes också med motsvarande variabler i elevenkäten. Här påvisades dock ingen statistisk signifikans. Vad vi bör komma ihåg då är dock att elevgruppen är grovt snedfördelad när det kommer till repre-sentationen av skolform (se 5.1.1), vilket möjligen kan påverka testet.

5.2.3 Instrumentgrupp

En envägs ANOVA genomfördes också med Instrumentgrupp som oberoendevariabel. Utifrån svaren i elevenkäten påvisades en statistisk signifikans när attitydfrågan Jag upplever inte att jag har en struktur i min övning utgjorde test-variabel. Resultatet visade p=0,026, varpå ett post hoc-test genomfördes för att se mellan vilka instrumentgrupper signifikansen påfunnits. Post hoc-testet visade dock inte på normalitet, vilket innebär att ett icke-parametriskt test också be-hövde genomföras, i det här fallet ett Kruskal Wallis-test. Detta visade signifikansen p=0,021, vilket antyder att det finns en signifikant skillnad mellan grupperna samt att skillnaden är icke slumpmässig. Mellan vilka grupper signifikansen påfunnits går dock inte att utläsa, vilket möj-ligen skulle kunna bero på att samtliga grupper drar åt olika håll snarare än att det finns en stor skillnad mellan två grupper. Det skulle också kunna bero på att grupperna är olika till sin storlek (se 5.1.1.1). Det var dock mellan gruppen stråk och gruppen sång som p-värdet låg närmast en signifikans (p=0,091), vilket betyder att den största medelvärdesskillnaden förekom mellan dessa instrumentgrupper.

Tabell 1: Korstabell som visar i vilken utsträckning elever och studenter inom olika instrumentgrupper anger att de inte har en struktur i sin övning.

Vidare synliggjordes genom en korstabellen att 18% av sångarna svarade stämmer helt på på-ståendet om att de inte har en struktur i sin övning. Av stråkarna svarade endast 6% detsamma. Stämmer inte alls svarade 17% av sångarna medan 50% av stråkarna svarade detsamma. Kors-tabellen visar också att gruppen sång är den enda gruppen där fler har svarat stämmer helt än stämmer inte alls. Inom samtliga andra instrumentgrupper är det procentuellt sett fler som sva-rat stämmer inte alls än något annat. Återigen bör vi komma ihåg att det råder en snedfördelning i populationen där gruppen sång (n=67) är betydligt större än gruppen stråk (n=18), vilket möj-ligen kan ha en betydelse för utfallet. Oavsett indikerar dock korstabellen och ANOVA testet att det finns skillnader mellan de olika instrumentgrupperna och att sångare i mindre utsträck-ning upplever att de har en struktur i sin övutsträck-ning jämfört med övriga instrumentgrupper. 5.2.4 Genre

Eftersom det i populationen elever och studenter inte råder en jämn fördelning mellan genrerna, användes endast de två grupper med flest observationer till dessa tester. T-tester gjordes därför med variablerna klassisk musik/kyrkomusik (40 % av populationen) och jazz/pop/rock (53% av populationen) som oberoende variabler mot enkätens samtliga frågor. Resultaten visade att det i 3 av fallen fanns en signifikant skillnad mellan grupperna. Dels visade det sig att elever och studenter inom genren jazz/pop/rock i större utsträckning (p=0,037) övar ofokuserat och inef-fektivt jämfört med elever och studenter inom genren klassisk musik/kyrkomusik. Vidare syn-liggjordes att elever och studenter inom genren klassisk musik/kyrkomusik i större utsträckning än jazz/pop/rock-elever (p=0,007) får tips och vägledning kring instuderings- och övningsme-toder från sina lärare. Slutligen visar resultatet att elever och studenter inom genren jazz/pop/rock i större utsträckning (p=0,030) byggt upp sin övningsstruktur med hjälp av tips och råd från annat håll än från sin lärare, exempelvis från kompisar eller webbsidor.

T-tester med klassisk musik och jazz/pop/rock som oberoendevariabler genomfördes också mot lärarenkätens samtliga frågor där hela 5 signifikanser kunde påvisas. Samtliga av dessa resultat går i linje med resultatet från elevenkäten. Testerna visar följaktligen att lärare inom genren klassisk musik i en signifikant större utsträckning (p=0,019) bistår sina elever med verktyg och tips kring instuderings- och övningsmetoder samt att de i betydligt större utsträckning (p=0,037) uppmanar sina elever att formulera ett mål inför varje övningspass. Samma grupp anger också i en signifikant större utsträckning än den andra (p=0,031) att det är tack vare hjälp från tidigare lärare som de själva kunnat utveckla en effektiv övningsstruktur, vilket skulle kunna peka på att lärare gör som de själva blivit lärda och/eller att det kan finnas olika skolkul-turer beträffande hur undervisningen ser ut inom olika genrer. Vidare visar resultaten att jazz-, pop- och rocklärare i en signifikant högre utsträckning (p=0,017) jobbat fram sin övningsstruk-tur på egen hand, vilket följaktligen kan förklaras av att de i mindre utsträckning fått hjälp från tidigare lärare med detta.

På påståendet: Mina elever har generellt sett en genomtänkt övningsstruktur som de följer i sin egen övning (att de exempelvis systematiskt planerar, genomför och utvärderar sin övning) påvisades signifikansen p=0,00, där hela 67% av lärarna inom den klassiska genren instämde helt eller i stor utsträckning medan 74% av lärarna inom jazz/pop/rock-genren istället instämde endast i liten utsträckning eller inte alls.

Testerna visar följaktligen att den elevgrupp som i större utsträckning än den andra, får tips och vägledning kring instuderings- och övningsmetoder från sin lärare, också är den grupp som övar mer fokuserat och effektivt. Det betyder att den elevgrupp som i mindre utsträckning får tips och vägledning från sin lärare, också är den grupp som tenderar att öva ofokuserat och ineffektivt, vilket möjligen skulle kunna ha att göra med att de inte får det stöd och den vägled-ning de behöver. Att denna grupp inte får tips och vägledvägled-ning från sin lärare i samma utsträck-ning skulle också kunna ses som en förklaring till varför samma grupp i större utsträckutsträck-ning kommit fram till den övningsstruktur de har från exempelvis kompisar eller webbsidor. Resul-tatet på testerna kan alltså tänkas peka på att det finns ett tydligt samband mellan det sätt varpå lärarna undervisar och det sätt varpå eleverna övar.

In document Konsten att öva! (Page 31-37)

Related documents