Utmärkande ord i berättelsetexten

Fetstil: Så klart leker han inte med flickor, dom, ännu, brevlåda, “flickor kan man inte leka med!” flickorna, Men inte Milla, förstås! någon, rött, bakar godis, gör teater-cirkus, en, bjällra, egen flagga, Milla.

Markerade: -det är bara Viktors

kusin, nere på marken, annorlunda, som en linbana, -med egen flagga-.

Versaler: RÖDHÅRIG Utstavade: g-u-l-d, l-ä-r, t-j-e-j. Substantiv: flickor, brevlåda, flickor, flickorna, Milla, linbana, någon, godis, teater-cirkus,

bjällra, flagga, tjej, Milla, Viktor, kusin, marken.

Analys: En stor del av de utmärkande orden i berättelsetexten berör bokens handling om

kvinnligt, manligt och grupptryck. De utmärkande orden hjälper mottagaren att förstå Alfons tankar och känslor om hans relation till Milla. Detta kan bidra med flera dialog möjligheter om bokens handling och de utmärkande orden, vilket kan bidra till att utöka barns ordförråd och ordförståelse. Det finns också en möjlighet att det blir en igenkänningsfaktor för de barn som har en kompis eller till och med bästa kompis av motsatta könet.

Det enda ordet som är skrivet i versaler är “rödhårig” vilket kan hjälpa läsaren att lägga mer tryck på ordet, då Alfons är bestört över att någon tycker att det är Millas hårfärg. Ordet “guld” är utstavat och är den färg Alfons tycker Milla har på håret, denna typen av

åsiktsskillnader i boken kan bidra till barns språkutveckling då en dialog skulle kunna föras om det. Även motsägelsen i boken om att Alfons inte leker med flickor och att Milla är Alfons bästa vän och är rolig att leka med, går att föra en dialog om. De utstavade orden såsom “l-ä-r” och “t-j-e-j” kan ljudas eller bokstaveras vid högläsning och kan då bidra med att utveckla barns kunskaper om bokstavsljuden.

Milla kan fundera ut en brevlåda och en bjällra till den, en egen flagga. Hon vet också hur man bakar godis, gör teater-cirkus och står på händer på bara en hand. Andra flickor skvallrar men inte Milla. “Milla skvallrar aldrig, inte för någon”. Alla dessa saker som beskriver vad Milla gör bra, har även en tillhörande illustration som visar vad hon gör. Detta blir ett förtydligande för läsaren. De utmärkande orden som barn kan lära sig av texten är

beskrivande ord, och namn på olika saker. Detta kan hjälpa barnen att utveckla och avancera sina meningar när de förklarar och berättar saker. Av de utmärkande substantiven berör flera det biologiska könet “han”, “flickor”, “tjej” vilket också mycket av handlingen handlar om. Substantiven “linbana”, “godis”, “teater-cirkus”, “bjällra” och “flagga” är substantiv som barnen själva kan inspireras av att använda till sin egna lek. Dock finns inte substantivet “linbana” illustrerat vilket kan göra det svårt för läsaren att förstå vad ordet är och betyder. Barns språkutveckling kan underlättas av att artefakten "bjällra" liksom andra artefakter benämns i både texten och representeras på ett utmärkande sätt i illustrationerna.

6.3.3 Läsande eller skrivande karaktärer

Alfons: läsa på toalettväggen Pojke: skrivet på toalettväggen

Flicka: i pojkarnas beskrivning av tjejerna Pojkar: Skrift på toalettväggen

Milla: skriver på brevlådan

Analys: Första gången som Milla illustreras som skrivande är när hon skriver “postlåda” på

den egentillverkade brevlådan som tillhör deras koja. På ett uppslag längre fram i boken illustreras Alfons och Milla tillsammans när de leka teater-cirkus, och de olika skyltarna som skrivits för hand tillhör deras lek. På skyltarna går det att urskilja olika skrivstilar genom att några skyltar är skrivna i versaler och andra med versaler och gemener. Orden “biljett” och “jättebra förestelning” ser ut att vara skrivna med större ansträngning än de övriga orden genom att bokstäverna representeras av sneda och vågiga linjer. De andra bokstävernas linjer är istället raka. Detta tyder på att både Alfons och Milla har hjälpts åt att skriva skyltarna och även Alfons kan skriva. Alfons framställs även som en läsande karaktär när han kan tyda orden, hjärtsymbolen och likhetstecknet på toalettväggen. Det som killarna klottrar på toalettväggen benämns först i boken som skrift, men senare när Alfons inte bryr sig om

klottret benämns klottret som kludd. Alltså har klottret, skriften, tappat sin betydelse och status.

Pojkarna i skolan, förutom Alfons, illustreras endast som skrivande i samband med att de gör något förbjudet som att klottra på väggen. Tjejerna beskrivs istället som skrivande och

läsande i samband med att de gör sina läxor, vilket är något som går att diskutera med barnen på förskolan. Som varför benämns vissa barns skrivande som skrift i boken, samtidigt som pojkarnas skrivande benämns negativt som kludd? Beror det enbart på att de skrev på en förbjuden plats, eller kan innebörden av skriften också ha betydelse för hur skriften värderas? Skrift är något som återkommer i bokens innehåll och är något som vi vuxna uppmuntrar barnen till. Vi vill att barnen på förskolan ska skriva sina namn och utveckla skriften till kompletta meningar, men om barnen råkar skriva på “fel” ställe så som på bordet eller som i Alfonsboken, på väggen, bemöter många vuxna barnens skrift negativt istället. Det är inte så lätt för ett barn att veta när och var det är okej att skriva enligt vuxna. För att barn ska fortsätta behålla intresset för text behöver de uppmuntran och stöd.

6. 4 Kalas, Alfons Åberg (1986)

I denna bok är Alfons sex år. I boken firas Alfons födelsedag med ett kalas både på ett sådant sätt som den besökande faster Fiffi tycker det ska firas och hur Alfons själv vill fira. I boken behandlas ämnet kalas, vad som kan ingå och vad som görs inför kalaset utifrån vuxna och barns perspektiv, samt hur det genomförs (Bergström, 1986).

6.4.1 Illustrerade ord

Normal: Från 7 år Halv-svårt Bubbel-Bad

Ros-Lukt

Fetstil: Kom ihåg: MODELL-BYGG

Handstil: GLÖM EJ! GIRLANDER

BANANER. BAKA TÅRTORNA!OBS! KRITOR SUGRÖR placerings korten!!!

servetter 10 påsar tårtljusen (Överstruket med ett streck) hattar Burk för bönor! Kolla extra stolar? Handla: visp(liten) 12 ägg Ballonger?(vinster) mjöl Bakpulver 2 fl. saft röd 10 läsk Tårtor: choklad- o. jordgubbs. OBS-mjöl o. vaniljsocker

Substantiv: korten, servetter, påsar,

tårtljusen, hattar, sugrör, burk, bönor, girlander, wc-rullar, stolar, visp, ägg, ballonger, vinster, mjöl, bakpulver, saft, läsk, bananer, tårtorna, gris, pennor, inbjudn. kort, tårtor, choklad, jordgubb, mjöl, vaniljsocker, bullar, kanel, Alfons, kritor, modell-bygg, bubbel-bad, svans,

slut. Köp! Kolla bullar. Kanel? GE MIG

SVANS! (Men kika inte!!!) TILL ALFONS

GRATTIS. WC-rullar (överstruket) Köpt. Rita gris! + pennor åt alla. Torsdag: posta inbjudn. kort!

Torsdag.

Analys: Det finns tre uppslag i “Kalas, Alfons Åberg” (Bergström, 1986) där ord och text

illustreras. Det första uppslaget som det illustreras är när faster Fiffi planerar kalaset genom att hon skriver ner listor och olika komihåg lappar som hängs upp på väggen.

Det går att avläsa tre olika handstilar, en som skriver med kursiv handstil, en som skriver textad stil, och en som har skrivit ordet “sugrör” i versaler på ett sätt som gör bokstäverna kantiga. På en av lapparna står det “Kolla extra stolar?” i fet kursiverad stil, vilket kan tolkas som att det är extra viktigt att komma ihåg att kontrollera mängden stolar. Att alla har en sittplats på barnkalaset kan anses vara extra viktigt. Skrivandet av kom ihåg listor framställer skrivandet som något vardagligt, och kan också inspirera barn som läser boken att göra egna listor.

Boken ger läsaren en bild av vad artefakten och substantivet "tårta" är genom att illustrera tårta vid sex olika tillfällen i boken. Ordet tårta kombineras också med andra ord såsom ljus och kan bidra till att läsaren förstår att ord kan pusslas ihop och bilda nya ord. Artefakten tårta kan av innehållet i boken förstås vara en viktig central del i barnkalas, då både Alfons och Fiffi tar med det i sin beskrivning av kalas. Tårtor kan också se olika ut vilket framgår av de olika illustrationerna av tårtor som visas som, grön, brun, vit och med olika former på som kan var olika sorters bär. Det kan också framgå att tårtbottnarna behöver vara i ugnen om den vuxne förtydligar det under högläsningen, då Fiffi illustreras i bakgrunden på bilden av de fem tårtbottnarna när hon står böjd över en öppen ugnslucka, men att tårtorna behöver vara i ugnen benämns inte i texten. Bokens innehåll kan också bidra med en diskussion om vad som finns i tårtorna dels genom hur tårtorna framställs men också via ingredienserna på Fiffis listor. Dock är texten på listan med ingredienser upp och ner då den hänger från blocket Fiffi håller i, vilket gör texten mer svårläst. Mer än hälften av alla substantiv som illustreras är från bilden med faster Fiffi och hennes listor. Ord som “tårtljus”, “girlander”, “ballonger”,

“tårtor” och “bullar” är substantiv som förknippas med kalas.

På det andra uppslaget där text illustreras står Alfons och öppnar sina paket. Det finns en ask med färgglada kritor i, på asken står det “kritor”, vilket förtydligar vad kritor är, och hur ordet stavas för läsaren. Det ligger en halvöppen kartong på presentbordet som det står “modell-bygg” på, och bredvid den står en vit liten behållare med texten “bubbel-bad ros-lukt”. Genom skriften på kartongen och behållaren kan läsaren förstå vad som finns i de, även fast innehållet inte illustreras. På bordet står bara ett oöppnat paket, och genom att läsa lappen “till Alfons grattis” så blir det tydligt för läsaren att även det paketet är till Alfons, han har bara inte hunnit öppna det än.

På det tredje uppslaget där text illustreras är när barnen ska leka och tävla på kalaset. Ett vitt papper som någon ritat en gris på hänger på väggen. Ovanför grisen står det “ge mig svans”.

Under grisen står det “(men kika inte!!)”. Även i bokens text står det beskrivet vad för lek barnen ska leka, men genom att det illustreras ytterligare med ord skrivna i versaler kan barnen lära sig känna igen orden och dess betydelse. Substantivet svans förtydligas då olika grissvansar som barnen på kalaset har ritat själva illustreras, vilket kan förtydliga vad för typ av svans boken refererar till.

6.4.2 Utmärkande ord i berättelsetexten

Kursiv: alltid, många, göra, särskilda,

lekarna, tårtan, till, större, grönt, lika mycket, egna

Versaler: PÅ RIKTIGT!, RIKTIGT,

JÄTTEKALAS, SKJORTA, SLIPS, GODISPÅSE?, PRECIS, BRA

Utstavade: s-ä-k-e-r-t Substantiv: jättekalas, skjorta, slips, godispåse,

lekarna, tårtan

Analys: Alla substantiv som är markerade i texten går att relatera till kalas. “Jättekalas” är ett

substantiv som faster Fiffi använder sig av när hon börjar planera kalaset till Alfons. Det som Alfons tycker är spännande i början när alla gäster ska anlända är att han får ha på sig sin skjorta och slips, detta förtydligas genom att “skjorta” och “slips” står skrivet i fet stil. På samma sida är Alfons illustrerad iklädd sina finkläder, vilket förtydligar för läsaren vad en skjorta och slips är. Orden som är beskrivande för ett barnkalas, enligt faster Fiffi och Alfons, är skrivna kursivt eller i versaler. Att de substantiven utmärker sig genom versaler eller kursiv stil förstärker visuellt vilka substantiv som är väsentliga i bokens handling. Ord som “tårta” och “godispåse” är något de flesta barn redan kan relatera till, och som även blir tydligt illustrerade i skrift för läsaren. Några av orden som utmärker sig med kursiv stil i texten är “många”, “större”, “lika mycket” och “egna”. Orden beskriver antal, storlek, mängd, färg och vem det tillhör, vilket är viktiga ord för ett barns ordförråd som underlättar deras

kommunikation. Konflikterna som uppstår i handlingen om att barnen vill ha samma och lika dant av allting för att det ska bli rättvist kan likna konflikter som även uppstår i förskolans vardag, som barn kan relatera till.

6.4.3 Läsande eller skrivande karaktärer

kalaset

Någon har skrivit TILL ALFONS GRATTIS

Skriften på planschen till leken sätta svansen på grisen

Analys: Det framgår tydlig av bokens innehåll att faster Fiffi kan skriva och läsa, vilket

framgår av berättelsetexten och illustrationen av henne hållandes papper samt penna. Kom ihåg listorna är resultatet av Fiffis skrivande och visar vad som behöver köpas och göras inför kalaset. Längst ner på en av kom ihåg listorna står ordet “sugrör” skrivet i en stil som skiljer sig från den övriga stilen på listan. Sugrör är skrivet i versaler med kantiga bokstäver, som visar att ordet är skrivet med en viss ansträngning. De övriga orden på listan är skrivna med gemener i kursiv stil. Vi tolkar det därför som att det skulle kunna vara Alfons som skrivit “sugrör” på listan. De två listorna som är skrivna med raka bokstäver och med gemener, skulle kunna vara faster Fiffi som skrivit på två olika sätt eller pappa Bertil som hjälpt till att skriva. Dock syns inte Bertil till mer än i början av boken.

På presentbordet står ett oöppnat paket med en lapp “till Alfons grattis”. Vem som har skrivit lappen framgår inte, men det är troligen ett av barnen eller någon av deras vårdnadshavare. På den hemmagjorda planschen som är till leken “sätta svansen på grisen” är de översta orden fetade och skrivna i versaler, de nedre orden är i vanlig text och skrivna i gemener. Det skulle kunna vara både Bertil, eller faster Fiffi som skrivit dit orden, men texten riktar sig till lek deltagarna som är barnen på kalaset. Barnen verkar förstå reglerna, men om det beror på att barnen kan läsa texten, eller om de har lärt sig reglerna på annat sätt framgår inte.