5.4.1 Flerspråkiga barn
När det kommer till vilka utmaningar som Lisa, Kajsa, Ida och Jonna upplever i sitt arbete med barns anknytningsprocesser, lyfter Kajsa, Ida och Lisa att en av de större utmaningarna som finns i anknytningsarbetet är de barn som är flerspråkiga eller inte har det svenska språket. Ida, som arbetar med de äldsta barnen på förskolan, säger följande i gruppintervjun gällande utmaningen kring flerspråkiga barn;
Enligt mig är det de barnen som är tvåspråkiga. Det är svårare att nå dem ifall de eller föräldrarna inte förstår vad det är som vi säger. Det tycker nog jag.
Kajsa som arbetar med de yngsta barnen på förskolan håller med Ida och säger följande i intervjun:
Jag håller nog med där. Bara att man har samma språkmelodi och att man kan prata med föräldrarna betyder jättemycket. Bara att barnen kan känna av att kommunikationen fungerar mellan mina föräldrar och förskolläraren så känns det genast mer lugnt. Här kan jag må bra, men ifall man inte ens kan komma dit så är det genast ytterligare en tröskel som man måste komma över för att kunna skapa den trygga anknytningen. [...] Vi har ju även haft tolkhjälp för att lära känna barnet lite under inskolningen, men det hjälper ju inte mig på det
sättet att skapa en trygg anknytning. För barnet förstår ju inte vad jag säger och jag förstår ju inte vad barnet säger utan det ju lite svårare än så.
Även Lisa tar upp utmaningen som finns kring flerspråkiga barn. Hon menar att det behövs mer stöd uppifrån för att kunna bemöta barnen på ett bra sätt och för att kunna etablera en anknytning. I intervjun förklarar Lisa att förskolan som de fyra förskollärarna arbetar på har många flerspråkiga barn. Då personalen endast talar svenska och hälften av barnen kanske inte gör det, undrar Lisa hur de ska kunna bemöta barnen på ett bra sätt utan att få stöd och hjälp?
5.4.2 Inskolningar
En annan utmaning som belystes under gruppintervjun var inskolningar, speciellt inskolningar som inte dyker upp. Jonna säger följande om denna utmaning;
En sak för att gå tillbaka till svårigheterna, så är en stor svårighet med anknytningsarbetet när barn som ska ha inskolningar inte dyker upp. Barnet och vårdnadshavaren kan dyka upp en dag men helt plötsligt inte komma på tre veckor. I denna situation är det jättesvårt att skapa en anknytning till både barnet och till föräldrarna. För en dag så kommer barnet att lämnas på förskolan och då står vi där i en situation där vi inte känner barnet tillräckligt bra och barnet känner inte oss och då blir det svårt att skapa en trygghet och tillit mellan oss. Sen så kommer kanske föräldrarna fram en dag och är onöjda och så förstår vi inte dem och de förstår inte oss. Då är det ju också en väldigt stor svårighet känner jag, så i de situationerna måste man vara väldigt försiktig. Att man får närma sig sakta men säkert.
Kajsa är även hon inne på att inskolningar kan tillföra utmaningar. Den utmaning som Kajsa lyfter i gruppintervjun handlar mer om att få inskolningarna att gå ihop. Hon menar att om ansvarspedagogen är hemma någon dag kan det skapa en utmaning i sig. Ibland kan det även vara en utmaning att hitta tider för inskolningar om man arbetar deltid som Kajsa.
När det kommer till Lisa och Ida nämner de inte ordagrant inskolningen som en utmaning eller svårighet i gruppintervjun.
5.4.3 Vårdnadshavare
Den sista utmaningen som Lisa, Ida, Kajsa och Jonna nämner i gruppintervjun handlar om barnens vårdnadshavare. Utmaningen som Ida och Jonna talar om specifikt handlar om att försöka återetablera relationer, som har skurit sig, med vårdnadshavaren. Ida, som arbetar med de äldsta barnen på förskolan, resonerar i gruppintervjun om hur det är en balansgång att ha en relation med barnet om förskolläraren befinner sig i konflikt med någon av barnets vårdnadshavare.
[...] Sen om man kanske känner något mot någon eller man har fått en förälder som har blivit arg på en om man säger något så kan man försöka bygga över
det. Att man ska försöka göra det på ett bra sätt, för man ska ju fortfarande ha en anknytning till barnet, även ifall föräldern inte är med på vad du tycker. Det är en balansgång.
Även Jonna håller med Ida om att det kan vara en balansgång att upprätthålla förhållandet till barnet i de fall man har kommit i konflikt med barnets vårdnadshavare. I intervjun reflekterar Jonna över att om det har skurit sig i anknytningen med någon vårdnadshavare kan det vara bra att låta någon annan pedagog gå in istället, så att man senare kan komma tillbaka till den föräldern och försöka att bygga upp en ny relation. Om man använder sig av detta
tillvägagångssätt finns det, enligt Jonna, större möjligheter att det skapas en ny trygg anknytning till vårdnadshavaren. Något som Jonna dock påpekar är att det under denna process är viktigt att man fortfarande har respekt för barnet, då det ska finnas en bra anknytning mellan dem, även om det har skurit sig med föräldern.
Även Lisa och Kajsa instämmer med Jonna och Ida om att anknytningen som finns mellan barnet och förskolläraren inte får påverkas av konflikten som finns mellan vårdnadshavaren och förskolläraren.
5.5 Resultatsammanfattning
När det kommer till undersökningens första fråga som är vilka definitioner har verksamma förskollärare på anknytning så framträder två huvuddefinitioner på anknytning i det sammanställda resultatet. De definitionerna är att skapa trygga och tillitsfulla relationer till barnen och till barnens vårdnadshavare och att lära känna barnet och dess behov. I undersökningens andra frågeställning som är vilka strategier använder verksamma förskollärare i sitt arbete för att etablera en trygg anknytning till barnen, så synliggör det sammanställda resultatet att fem olika strategier används. Dessa strategier är inskolning, lyhördhet, tillgänglighet,
ögonkontakt och kroppsspråk samt involvering av vårdnadshavare och användning av barnens modersmål.
När det gäller undersökningens tredje frågeställning som är hur verksamma förskollärare resonerar om anknytningens betydelse för barns utveckling och lärande i förskolan, så lyfter alla fyra förskollärare i resultatet att anknytningen har en stor påverkan på barnens utveckling och lärande i förskolan. Enligt de fyra förskollärarna behövs en trygg anknytning mellan barnet och förskolläraren, för att barnet ska kunna lära sig och utvecklas. I resultatet lyfter även en av dem att i de fall där det inte finns en trygg anknytning mellan barnet och förskolläraren kan detta resultera i en stor stress för barnet.
I den sista frågeställningen som handlar om vilka utmaningar som verksamma förskollärare upplever i sitt arbete med barns anknytningsprocesser, belyser de fyra förskollärarna tre olika utmaningar som de upplever kring anknytningsarbetet i förskolan. Dessa är; att lyckas få en bra kontakt med barn och vårdnadshavare som är flerspråkiga, inskolningar som inte dyker upp samt konflikter med
Sammanfattningsvis menar de fyra förskollärarna att anknytningen i förskolan handlar om att skapa trygga relationer, tillit och respekt till både barnen och till barnens vårdnadshavare. Utvecklas inte detta mellan parterna påverkar det barnens fortsatta utveckling och lärande i förskolan. De utmaningar som förskollärarna konfronteras med i sitt vardagliga arbete kring barns anknytningsprocesser, handlar om flerspråkiga barn, inskolningar och konflikter med vårdnadshavare.