Utmaningar i speciallärarens arbete med elever i matematiksvårigheter

Speciallärarna berättade om de utmaningarna som uppstår i deras arbete med elever i behov av särskilt stöd. Utmaningarna som nämndes var att det var ofta svårt att få kontinuerlighet i arbetet med elever i behov av särskilt stöd på grund av olika skolsaktiviteter och att högstadieeleverna ofta saknar grundläggande kunskaper. Ett sätt att tidigt uppmärksamma att en elev är i matematiksvårigheter screena kontinuerligt alla elever, vilket pratas i RtI modellen om (Grosche & Volpe, 2013). När det är tydligt att en elev inte når kunskapskraven behöver åtgärderna sättas in omedelbart, anser Engström (2015). Och i vissa fall kan särskilt stöd sättas in utan att det föregås av extra anpassningar (Engström, 2015). Detta exempel tyder också på brister i organisering av särskilt stöd och att eleverna inte har fått den ledning och stimulans

39

som de behövde i tid vilket ligger både i rektorns - och elevhälsoteams ansvar (Skolverket, 2017).

8 Avslutande reflektion

Syftet med min kvalitativa studie var att undersöka verksamma speciallärares uppfattningar om elevers matematiksvårigheter och skaffa kunskap om hur de arbetar med elever i matematiksvårigheter. Studien har mer generell karaktär och därför omfattar den många olika områden när det gäller arbetet med elever i matematiksvårigheter.

Studiens resultat visar att speciallärarna ser på matematiksvårigheter som en sammansatt fenomen som består av olika faktorer. Speciallärarna har inte individualiserat elevernas matematiksvårigheter utan pratade om olika faktorer som kan påverka att en elev hamnar i matematiksvårigheter.

En stor del av resultatet handlar om speciallärarens uppfattningar om orsaker som ligger till grund för matematiksvårigheter. Speciallärarna har sina uppfattningar om det och det tog en stor del av intervjuerna. Den intressanta upptäckten i resultatet, enligt mig, var att speciallärarna tog upp vikten av klassrumsundervisningen och undervisande lärares kunskaper i matematik. Enligt speciallärarna är klassrumsundervisningen och lärares kunskaper i matematik en av de

viktigaste faktorerna som påverkar elevernas matematikinlärning. Elever i

matematiksvårigheter identifieras framför allt av undervisande lärare genom olika diagnoser, prov och Nationella prov. Speciallärarna brukar diskutera med undervisande lärare olika anpassningar som kan genomföras i den ordinarie undervisningen eller behov av särskilt stöd. Elevernas situation diskuteras även på arbetslags - och elevhälsoteamsmöten. Ingen av speciallärarna nämnde att det krävs någon utredning för att vara i en mindre undervisningsgrupp. Dessutom nämndes det inte heller att de brukar skriva och följa upp ett åtgärdsprogram för elever som får intensiv undervisning. När det gäller just arbetet med elever som är i behov av särskilt stöd visar det sig att speciallärarna i de flesta fall arbetar som det beskrivs i avsnittet om undervisningsmetoder, nämligen med intensiv, konkret -abstrakt och explicit undervisningsmetoder.

40

Exemplet med högstadieelever som inte har grundläggande kunskaper i matematik tyder dock på att specialpedagogisk verksamhet behöver organiseras mer effektivt. Eleverna behöver screenas kontinuerligt och åtgärderna måste tas omedelbart om det visar sig att eleven har matematiksvårigheter eller inte når kunskapskraven. Skolverkets direktiv, som handlar just om särskilt stöd, finns men det uppstår en annan fråga nämligen hur de tillämpas i praktiken.

Den här studien har hjälp mig att förstå bättre vad speciallärare anser ligger till grund för orsaker för matematiksvårigheter och hur de arbetar med elever i behov av särskilt stöd. Utifrån studiens resultat ser jag ett behov att arbeta mer främjande och förebyggande. RtI – modellen är den modell som framför allt betonar vikten av att arbeta förebyggande, explicit, anpassa undervisningen för hela klassen och ständigt kontrollera elevernas matematikkunskaper. Jag som en speciallärare vill sprida kunskap om den modellen och tillämpa den i praktiken.

I vidare forskning vore intressant att undersöka vad högstadieelever som i matematiksvårigheter säger själva om deras upplevelser av särskilt stöd. Det vore intressant att höra deras åsikter om vad de anser hjälper de mest i sådan undervisning.

41

9 Referenser

Bentley, P.-O. & Bentley, C. (2016). Milstolpar och fallgropar i matematikundervisningen. Stockholm: Liber AB.

Berch, D.(2005). Making Sense of Number Sense: Implications for Children With Mathematical Disabilities. Journal of Learning Disabilities, Vol 36 No 4, 333-339.

Boaler, J. (2008). Elefanten i klassrummet att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i matematik. Stockholm: Liber AB.

Boaler, J. (2015). Mathematical Mindsets.Unleashing Students Potential Through Creative Math,Inspiring Messeges and Innovative Teaching. Published by Jossey-Bass a Waley Brand. San-Francisco

Branderberg, C., Hagenaus, G., Hasher, T.(2018). Promoting students self-determined motivation in maths:resalts of a 1.year clasroom intervention. European Journal of Psychlogy of Education

Braun,V., & Clarke,V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3, 77- 101.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.

Bryant, D., Bryant, B., Shin, M., & Pfannenstiel, K.(2015). Learning disabilities: mathematics characteristics and instructional examplars. In S.Chinn(Ed.), The Routledge international handbook of Dyscalculia and Mathematical learning difficulties(pp.243-252). New York: Routledge.

Chinn, S.(Ed.), The Routledge international handbook of Dyscalculia and Mathematical learning difficulties. New York: Routledge.

Engström, A.(2015). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik. ( Forskningsrapport Karlstad University Studies, 2015:40). Karlstad: Karlstad Universitet.

Engvall, M.(2013). Handlingar i matematikklassrummet- En studie av undervisningsverksamheter på lågstadiet då räknemetoder för addition och subtraktion är i fokus.( Linköping Studies in Behavioural Science No178). Linköping: Linköpings Universitet. Institutionen för vetenskap och lärande.

Eriksson Gustavsson, A-L., Samuelsson, J.(2007) Didaktiska samtal i specialpedagogiska kontext En studie av undervisning i grundläggande svenska och matematik. Linköpings universitet: Institution för beteendevetenskap och lärande. LiU-PEK-246, ISSN1650-3643.

Eriksson Gustavsson, A-L., Forslund Frykedal, K., Samuelsson, M.(2016). Specialpedagogik-i, om, för och med praktiken. Stockholm: Liber AB.

Dalen, M.(2015). Intervju som metod. Malmö: Gleerups utbildning.

Fuchs, L.S., Fucsh,D., Craddock,C.,Hollenbeck,K.N.,Hamlett,C.L., & Schatschneider,C.(2008). Effects of small- group tutoring with and without validated classroom instruction on at-risk students math problem solving:are two tiers of prevention better than one? Jorutnal of Educational Psychology, 100(3),491-505.

Giota, J.(2002). I Pedagogisk forsning i Sverige nr.7. Skoleffekter på elevers motivation och utveckling. En litteraturöversikt. Stockholm: HLS Förlag.

Groshe, M., & Volpe, R, J. (2013). Response-to – intervention (RTI) as a model to facilitate inclusion for students with learning and behavior problems. European Journal for Special Needs Education, 28.3, 254-269.

42

Ghazali,M., Othman,R A., Alias,R., Saleh,F.(2010). Development of Teaching Model for Effective Teaching of Number Sense in Malaysian Primary Schools. Procedia Social and Behavioral Scinces 8 pp.344-350.

Ho, C., Wong, T., Chan, W.( 2015) Mathematics learning and is difficulties among chinese children in Hong Kong. In S.Chinn(Ed.), The Routledge international handbook of Dyscalculia and Mathematical learning difficulties(pp.193-201). New York: Routledge.

Hornigold, J.(2015). Teacher training: solving the problem. . In S.Chinn(Ed.), The Routledge international handbook of Dyscalculia and Mathematical learning difficulties(pp.315-324). New York: Routledge.

Hudson, P., Miller, S.,(2006). Designing and Imlementing Mathrmatics Instruktion for Studensts with Diverse Learning Needs . Pearson Education, Inc.

Jenner, H.(2004). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Kalmar: Lenanders grafiska AB. Khisty, L.L., & Chval, K.B.(2002).Pedagogic discourse and equity in mathematics: When teachers’ talk matters. Mathematics Education Research Journal, 14(3),154-168.

Kilborn, W.(2007). Kommunikationens betydelse. I: Nämnaren, nr 1.

Kvale, S. & Brinkmann, S.(2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lewis, K.E.(2014). Difference not deficit: reconceptualizing mathematical learning disabilities. Journal for Research in Mathematics Education 45(3),351-396.

Lundberg, I. & Sterner, G. (2009). Dyskalkyli-finns det? Aktuell forskning om svårigheter att förstå och använda tal. Göteborg. Nationellt centrum för matematikutbildning, NCM.

Lundqvist, P., Nilsson, B., Schentz, E-G., Sterner, G. (2011). Intensiv undervisning med gott resultat. Nämnaren NR 1. ncm.gu.se

Malmer, G.(2002). Bra matematik för alla. Nödvändig för elever med inlärningssvårigheter. Lund: Studentlitteratur.

Muir, T.(2008). Principles of Practice and Teacher Actions: Influences on Effective Teaching of Numeracy. Mathematics Education Research Jornal, 20(3), 78-101.

Nilholm, C.(2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur AB.

Persson, B.(2013). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber AB.

Rönnberg, I., Rönnberg, L.(2001). Minoritets elever och matematikutbildning. En litteraturöversikt.

www.skolverket.se

Samuelsson, J., Gustavsson, A.( 2010) Barns möte med matematik i specialpedagogisk kontext. LOCUS-tidskrift for forskning om barn och ungdomar, ISSN1100-3197,no 1, 40-59.

Skolverket.(2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshem, Lgr 11( 4:e reviderade upplagan). Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket. (2014). Stödinsatser i utbildningen- om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Stockholm: Lenanders Grafiska AB.

43

Skolinspektionen (2009). Undervisningen i matematik. Undervisningens innehåll och ändamålsenlighet. Stockholm: Skolinspektionen. Hämtad 27 november 2019 från:

http://www.skolinspektion.se

Starrin, B.& Svensson, P-G.(2011). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Studentlitteratur AB: Lund. Stockholms läns landsting(2015). Fokusrapport Dyskalkyli 2015. Stockholm läns landsting.

Trost, J., Hultåker, O.(2016). Enkätboken. 3:e upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Tsao, Y L., Lin, Y C. (2001). The study of number sense and teaching practice. Journal of Case Studies in Education ,2, 1-14.

Vansteenkiste, M., Sierens,E., Soenens,B., Luycks,K.,Lens,W. (2009) Motivational Profiles From a Self- Determination Perspective: The Quality of Motivation Matters. Journal of Educational Psychology 2009,Vol. 101,No.3, 671-688.

Vetenskapsrådet.(2011). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

44

11 Bilagor:

Bilaga 1: Intervjuguide

1. Hur länge har du jobbat som speciallärare? (i vilka årkurser, behörighet) 2. Hur får du uppfattningar om att en elev i matematiksvårigheter?

3. Enligt din åsikt, vilka orsaker kan ligga till grunden för matematiksvårigheter? 4. Vad brukar elever ha mest svårigheter med?

5. Hur arbetar du med elever i matematiksvårigheter? 6. Hur organiseras undervisningen?

7. Kan du nämna några exempel på de metoder som du använder i undervisningen? 8. Vilka har varit de största utmaningarna i arbetet med elever i matematiksvårigheter?

Bilaga 2: Missivbrev Hej!

Jag heter Irina Bsiso och är student på Linköpings universitet. Jag läser till speciallärare med inriktning matematikutveckling. Under den här höstterminen arbetar jag med mitt examensarbete.

Jag tänker skriva om hur speciallärare arbetar med elever i matematiksvårigheter. Jag skulle vara mycket tacksam om du ville dela med mig av både erfarenheter och kunskaper angående arbetet med sådana elever.

Din medverkan kommer att vara avidentifierad, dvs. inga namn på skolan eller på personer kommer att namnges. Jag skulle vilja intervjua dig och intervjun tar max en timme.

Om du undrar över något eller vill veta mer om arbetet är du välkommen att kontakta mig på mejl: Mvh