Utmaningar och fördelar med totalentreprenad

Det Respondent 7 tycker är mest utmanande med totalentreprenad är att produktionen pågår samtidigt som projekteringen. Respondent 7 säger att entreprenören inte har råd att ha produktionen stillastående vilket betyder att det blir tidspress på handlingarna och de måste fram så fort som möjligt för olika teknikområden. Hon anser det lättare att förhandla om tiden för projektering i en utförandeentreprenad. En annan utmaning hon ser är att de bara har funktionskrav att upprätta projekteringen efter och att det är mycket som är ouppklarat till skillnad från vid utförandeentreprenad.

Respondent 9 anser att det är fler affärsmässiga möjligheter i totalentreprenader gentemot utförandeentreprenader. Han ser det som positivt att konsulter tillsammans med entreprenören kan resonera sig fram till smarta tekniska lösningar och affärsmodeller och att konsulterna har möjligheten att spara in pengar till entreprenören och då tjäna på detta. Han säger att entreprenörerna är måna om att ha en bra partner och att det ofta leder till en bra affär.

24

Utmaningarna som Respondent 9 anser finns med totalentreprenad är att entreprenörer vill flytta över mer ansvar och risker till konsulterna. Respondent 9 berättar exempelvis att om produktionen blir stillastående på grund av projekteringen vill entreprenörer att konsulterna betalar det eventuella vitet från byggherren. Han säger att det är en för stor risk för konsulterna att betala vitet då hela konsultens ersättning i projektet kan vara mindre än kostnaden på vitet.

Det som Respondent 8 anser är bra med totalentreprenader och att samarbeta med entreprenörer är att de inte är rädda att säga vad de tycker och tänker. Han säger att de ger mycket feedback och konsulterna får vara med genom hela processen och får arbeta mycket närmare produktionen. Processen är ofta snabbare än vid utförandeentreprenad och Respondent 8 ser detta som en fördel då konsulterna får uppleva slutlig produkt.

Respondent 8 uppfattar att entreprenörer inte bryr sig lika mycket om formalia och småsaker, till exempel textstorleken på ritningarna, gentemot vad en byggherre ställer krav på. Han säger att entreprenörer vill ha lättförstådda, byggbara ritningar och att mindre tid läggs på formalia. Respondent 8 delar åsikt med entreprenörerna men vet att det krockar med byggherrens krav när ritningarna sedan ska granskas.

6.2.9 Problem

Konsulterna anser att ett problem som uppstår på grund av entreprenörer är att projekteringen inte får tillräcklig tid för att utföras på ett bra sätt. Entreprenörerna förstår inte hur lång tid projekteringen tar och kontaktar konsulterna alldeles för sent för att det ska hinna bli bra och sedan hinna granskas av respektive byggherre. I dessa fall får konsulterna göra allt de kan utifrån de förutsättningar de har. Respondent 7 anser att det är en större risk för entreprenörer om tiden för projekteringen är för kort. Ett annat problem Sweco uppmärksammar är att entreprenörer inte har någon insyn i kraven, såsom normer och standarder, som ställs på projekteringen av byggherren. De menar att de själva inte kommer ifrån att byggherren måste granska och godkänna handlingarna. Konsulterna måste göra båda parter nöjda och där sker en krock när inte entreprenörerna har förståelse för detta.

Respondent 7 berättar att budgeten för projekteringen ofta blir pressad då entreprenören ser den som en liten del av det stora projektet och uttrycker att det entreprenörer måste förstå är att det är värt att lägga mer resurser på projekteringen. Hon menar att en god projektering underlättar för både produktion och inköp.

Respondent 8 anser att det största problemet är kommunikationen mellan parterna. Konsulterna har svårt att se hur entreprenörer tänker och behöver entreprenörens perspektiv på det för att förstå. Han anser att entreprenörer förstår konsulterna ganska bra men att de ofta vill att det ska gå smidigare och fortare än vad det gör. Konsulter lägger ner mycket, i vissa fall oönskad, tid på administration för att all samordning ska gå ihop och det upplevs av Respondent 8 att entreprenörer inte har förståelse för det och inte bryr sig om det.

Respondent 9 upplever att entreprenörer ofta förstår problemen som uppstår i projekteringen men att de inte alltid tar hänsyn till dem. Han anser att det är viktigt att projekteringen kommunicerar ut förutsättningarna till entreprenören. Han säger att det är många frågor som kommer upp under projekteringen som då är beroende av att entreprenören svarar på eller godkänner ändringar. Om konsulterna kommer med nya tekniska lösningar måste dessa först gå genom entreprenören och sedan granskas av byggherren, vilket Respondent 9 menar påverkar möjligheterna att leverera i tid. Konsulterna upplever att detta inte alltid tas till hänsyn av entreprenörerna och anser att de måste förstå att konsulterna måste få svar på dessa frågor för att fortsätta arbetet.

25

Respondent 9 menar att entreprenörer ofta är duktiga affärsmänniskor, de förstår utmaningarna i projekteringen men kan ändå pressa tidplanerna rätt hårt. Konsulterna måste stå emot och framföra att de inte kan garantera rätt kvalitet om tiderna ska pressas så mycket som entreprenörerna vill.

6.2.10 Tidplaner

Konsulterna vill alltid vara med och samordna tidplanen. Ett stort problem för dem är när entreprenörer kommer med en tidplan och vill att projekteringen ska följa den. Detta betyder ofta för kort tid och för höga krav på projekteringen. Respondent 7 tycker det är bra när tidplanen för båda parter samordnas och kompromissas fram så att den passar alla inblandade.

Respondent 9 uppfattar att tidplanerna för respektive part samordnas men att den läggs efter entreprenörens behov av att få information. Han säger att de behöver alla handlingar i en viss tid för att först hantera deras inköp och sedan för produktion. Respondent 9 menar att entreprenören måste rätta sig efter förändringar som sker i projekteringen, exempelvis tillägg som kommer från byggherren.

26

27

7. Analys

I detta kapitel redovisas analyserna. Analyserna är baserade på resultatet i kapitel sex och är redovisade under fyra rubriker som baseras på frågeställningarna.