Utredning och diagnostisering

Utifrån intervjun med logopeden så framkom det tydligt hur man går tillväga vid en diagnostisering och vad elever bör fylla för kriterier för att kunna hamna inom ramverket för en diagnos. Vid frågan om vad hon som logoped anser om diagnosen dyskalkyli framkom det att är

en väldigt bred fråga som kan innefatta: om diagnosen finns, hur man går tillväga för att diagnostisera etc. Logopeden ställer diagnosen dyskalkyli många gånger och har gjort det många gånger under sina verksamma år som logoped. Många barn som kommer in för utredning har många oförklarliga svårigheter som inte har med neuropsykiatriska problem, läs- och skrivsvårigheter eller generell låg begåvning att göra, utan har endast svårt med den matematiska delen. Detta i sin tur leder inte alltid till endast diagnosen dyskalkyli utan det ligger ett gediget arbete fram till en diagnos. För att kunna diagnostiseras med dyskalkyli behöver elever uppfylla vissa kriterier och ha svårigheter med antal uppfattningen, att uppfatta antal, svårigheter med talsystemet och har visubasiala svårigheter. Det krävs en helhetsbild av alla dela för att få en tydlig bild på var grunden till problemet ligger. Något som logopeden ville poängtera under intervjun var att elever som kommer med endast svårigheter inom antalsuppfattning men har bra lokalsinne, visubasiala kunskaper och har god tidsuppfattning behöver inte leda till diagnos.

Logopeden nämnde att det allt för ofta sker en missuppfattning om elevens svårigheter och man till en början tror att det handlar om dyskalkyli men efter undersökningar och utredningar så kommer man fram till att det kan röra sig om en okänd ADHD. Tydliga tecken som förekommer är bland annat svårigheter med tidsuppfattningen, svårigheter med planering, hittar inte bra och passande studieteknik och att det som följd påverkar deras teoretiska ämnen. När alla de olika faktorerna blir ett förhinder för eleven och matematiken är problematisk går man vidare med en utredning för att få fram vad den primära svårigheten är.

När eleven visar tendenser av svårigheter med matematiken och misstankar om dyskalkyli dyker upp, skickas en remiss till logopedmottagningen från skolan eller andra delar i vården. Logopeden menar att det inte endast är skolan med hjälp av specialpedagoger som skickar remisser utan det kan vara läkare, psykologer men även personer själv som vill bli utredda eftersom de upplever att de möter hinder med matematiken i vardagen. Remissen skickas till logopedmottagning som därefter bokar två halvdagar där utredningen sker i form av olika testningar och undersökningar. Det som kan noteras är att remisser som skickas för en specifik diagnos kan leda till en annan eller flera andra diagnoser. Det viktiga påpekar logopeder i utredningen är att ha en genomgång av elevens anamnes, som innebär en genomgång av bakgrunden, hur den skolan samt sociala livet går, vad eleven upplever som svårt och vad som upplevs som lätt. Därefter börjar en utredningen med att man testar språket för att se hur bra ordförråd eleven har och om ordförståelsen och uttrycksförmågan har hinder. Anledningen till att man även testar språket vid en

dyskalkyliutredning är på grund av att vissa termer som mindre/större, längre/kortare samt mer/mindre behöver behärskas för att eleven ska kunna förstå matematik.

Det visuella, auditiva och arbetsminne testas då detta har en stor betydelse i utredningen. Därefter gör man test på aritmetik där man tittar på de fyra räknesätten och testerna är på grundnivå eftersom eleverna med dyskalkyli inte har förståelse för avancerad nivå inom matematik. Vi undersöker även snabbheten, hur de klarar av uppgifterna och på vilket sätt de klarar de matematiska uppgifterna. Om eleven tar hjälp av fingrar eller om de har någon annan strategi för att lösa uppgifterna.

Logopeden nämner problemlösningsförmågan som en del av utredningen i form av att man studerar hur stor ansträngning eleven lägger vid sina försök att lösa uppgiften eller om hen ger upp efter ett visst antal försök. Där är det även strategier som eleven använder sig av som man ser över för att se om de förmågorna finns. Läsförståelsen och läshastigheten ingår i dyskalkyliutredningen. En annan del i utredning är förmågan att se i mönster. Dyskalkyliker har mycket svårt att följa mönster eller se figurer i olika form. Vid nedteckning av siffror förvrängs de ofta vilket gör att de kan bli förvridna när de skrivs. Det uppstår också ofta en problematik hos dyskalkyliker när de ska skriva tal och siffror på grund av att svårigheter med att komma ihåg hur de ska skrivas (Adler, 2007).

Logopeden menar att tidsuppfattningen har många diagnostiserade elever svårt med och att det tydligt visar att det rör sig om dyskalkyli vilket även Björnström (2010) menar att det kan bli problematiskt för eleverna när de börjar skoldagen. De behöver mycket stöttning och hjälp med planering av hur lång tid det exempelvis tar att göra sig redo, gå till skolan och hinna i tid. Dyskalkylektiker visar även svårigheter med rumsuppfattningen, vilket innebär att eleven har svårt att förstå var hen befinner sig i förhållande till andra saker samt rummet. Att ha en bra rumsuppfattning innebär att man kan avgöra var saker ligger eller står med hjälp av vilket avstånd en specifik sak befinner sig, åt vilken riktning den finns och kunna med ord och begrepp uttrycka och beskriva. Exempelvis ställer man frågan om hur långt avståndet från fönster till dörren är och det framkommer ett mycket ologiskt svar vilket tydligt visar vilka svårigheter med den vardagliga matematiken och rumsuppfattningen dyskalkyliker har. Björnström (2010) och Adler (2007) är eniga om det faktum att elever med diagnosen dyskalkyli har svårigheter med att passa tider, vilket även logopeden framhävde i sin intervju. Yilmaz Mutlu och Ebru Korkmaz (2020) skriver i

sin studie “Investigating clock-reading skills of third graders with and without dyscalculia risk” att klockan inte är abstrakt och konkret som vikt och längd, eftersom det inte finns något att ta fram fysiskt för att konkret visa för eleverna. Detta gör att elever med diagnosen dyskalkyli har stora svårigheter med den analoga klockan. Även logopeden har i sin intervju påpekat att tidsuppfattningen är ett av område som eleverna brister i. Något mer som Mutlu och Korkmaz (2020) påpekar är att minut och timvisare rörelse kan förvirra elever med dyskalkyli. De ser inte koppling till varför de går medurs eftersom de har svårt med siffrorna som står och koppla till hur många minuter det innebär.

När en utredning kommit till slutskedet så bokas ytterligare ett möte för information och slutlig diagnostisering, ifall det landar i en diagnos.