Inga förskolor redovisar att de har personal som utför pedagogiska utredningar och analyse- rar individers svårigheter. Det gäller även arbetet med att utforma och genomföra arbetet med åtgärdsprogram i samverkan med förskola och hem. Den specialpedagogiska kompetensen saknas inom detta område.
Tablå 5.5 Genomföra pedagogiska utredningar och analysera individers svårigheter på or- ganisation - grupp och individnivå i skolan.
Kommun 1 Kommun 2
Skola D1 Skola D2
Skola E1
Specialundervisningen är flexibel och grun- dar sig på det stödbehov barnen har utifrån observationer, tester och diagnoser som görs med samtliga barn.
Skola E2
I åtgärdsprogrammen ringas behoven in uti- från tre olika perspektiv: individen, gruppen och organisationen.
36
till elevens individuell problematik utan ska kopplas till lärandemiljön som helhet, t.ex. analys av personalens förhållningssätt, an- passning av arbetsformer eller arbetssätt
Skola F1 Skola F2
Vi kommer att följa upp de elever som vi finner har otillfredsställande kunskaper eller andra skolrelaterade svårigheter.
Sammanfattande analys
En skola i Kommun 1 redovisar att specialundervisningen är flexibel och grundar sig på det stödbehov som barnen har utifrån observationer, tester och diagnoser, vilka görs med alla barn. I kommun 2 redovisar två skolor att de arbetar med att analysera elevers svårigheter och följer upp dessa. En skola redovisar att de i åtgärdsprogrammen ringar in behoven utifrån in- divid, grupp och organisation. Detta speglar att det saknas specialpedagogiska kunskaper när det gäller att genomföra pedagogiska utredningar och analysera individers svårigheter på or- ganisation - grupp och individnivå.
I en jämförelse mellan kommunernas skolor ser vi att Kommun 1 skriver om observation, test och diagnos och utgår från det när det gäller specialundervisningen, medan en skola i Kom- mun 2 poängterar att åtgärdsprogrammen inte enbart kan knytas till individuell problematik utan ska kopplas till lärandemiljö som helhet.
Inga förskolor redovisar i sina kvalitetsredovisningar hur de utformar och deltar i arbetet med att genomföra åtgärdsprogram i samverkan mellan förskola/skola och hem. Vi kan se ett sam- band mellan detta och nedanstående kriterium. Även inom detta kriterium ser vi att specialpe- dagogens kompetens behövs.
37
Tablå 5.6 Utforma och delta i arbetet med att genomföra åtgärdsprogram i samverkan mel- lan skola och hem.
Kommun 1 Kommun 2 Skola D1
Arbetslagen ansvarar för att använda sin tid så att barnen i möjligaste mån för det stöd som behövs. Vid behov upprättas åtgärds- program.
Skola D2
Utifrån resultat vidtas åtgärder. I vissa fall stödåtgärder som dokumenteras i åtgärdspro- gram.
Åtgärdsprogrammen har blivit tydligare med delmål som är mer konkreta och förbättringar har även skett när det gäller uppföljning.
Skola E1
Speciallärare finns knutna till teamen och de arbetar tillsammans med övriga pedagoger med att utreda stödbehovet och ta fram åt- gärdsprogram tillsammans med berörda för- äldrar
Skola E2
Vi använder åtgärdsprogram …Föräldrar deltar i arbetet med åtgärdsprogrammen.
Skola F1
Skolan har sedan några år tillbaka ett materi- al som används för att skriva åtgärdspro- gram, samma material används i området
Skola F2
De elever som inte når kunskapsmålen ska i samarbete med lärare och föräldrar få ett åt- gärdsprogram…
Sammanfattande analys
De båda kommunerna beskriver i sina kvalitetsredovisningar att de upprättar åtgärdsprogram. Vidare uttrycks att föräldrar deltar i arbetet. Eleverna omnämns inte vid upprättandet av åt- gärdsprogrammen. Det kan tyda på att specialpedagogisk kompetens behövs även inom detta område inom skolan.
Vid jämförelse av kommunernas kvalitetsredovisningar avläser vi inga skillnader gällande arbetet med att upprätta åtgärdsprogram. Vi kan se att i båda kommunerna saknas elevernas deltagande. I detta arbete utgör specialpedagogen ett bra stöd, för eleven, föräldrarna och pe- dagogen.
38 5.3. Med utveckling menar vi;
Tablå 5.7 Identifiera, analysera och delta i arbetet med att undanröja hinder för orsaker till svårigheter i undervisnings- och lärandemiljön i förskolan
Kommun 1 Kommun 2 Förskola A1
Många arbetslag arbetar aktivt med att för- ändra sin miljö så att det blir mer lekinbju- dande för barnen
Förskola A2
Reggio Emilias tanke…inne- och utemiljö är ”den tredje pedagogen”…mycket arbete läggs på miljön
Förskola B1
Se över vårt lekmaterial och rensa bort och inte erbjuda allt samtidigt
Förskola B2
För att skapa en barnanpassade miljö har vi sänkt ett bord
Förskola C1 Förskola C2
Sammanfattande analys
I Kommun 1:s kvalitetsredovisningar framkommer att två förskolor arbetar med att anpassa sin miljö på ett för leken tillfredställande sätt. En förskola i Kommun 2 arbetar med att an- passa sin miljö mer efter barnens behov. Vidare redovisas att man arbetar medvetet med både inne- och utemiljön. Denna sammanfattande analys visar på en allmän medvetenhet om vikten av en god lärandemiljö. Trots denna medvetenhet anser vi att specialpedagogisk kompetensen inom detta område, skulle kunna komma till nytta inom detta kriterium, sett ur ett utveckl- ingsperspektiv. Vid en jämförelse kan vi inte se några betydande skillnader.
Tablå 5.8 Identifiera, analysera, och delta i arbetet med att undanröja hinder för orsaker till svårigheter i undervisnings- och lärandemiljön i skolan.
Kommun 1 Kommun 2 Skola D1
I år 1-3 prioriterar vi små klasser för att kunna uppmärksamma varje elev och ha möj- ligheter att ge så bra stöd som möjligt.
Skola D2
Skola E1 Skola E2
39
Sammanfattande analys
Endast en av skolornas kvalitetsredovisningar i Kommun 1 redovisar hur de arbetar med att undanröja hinder för orsaker till svårigheter i undervisnings- och lärandemiljö. Vi kan här se att den specialpedagogiska kompetensen skulle kunna användas på ett kreativt och utveck- lande sätt.
Tablå 5.9 Utveckla principer och former för pedagogisk mångfald
Kommun1 Kommun 2 Förskola A1
Ett arbetslag har börjat arbeta med utom- huspedagogik
Vi har personal som är med i Reggio Emilia- nätverk
Förskola A2
Förskola B1 Förskola B2
Förskola C1 Förskola C2
Sammanfattande analys
Kommun 1 redovisar i en av sina kvalitetsredovisningar att de arbetar med utomhuspedago- gik samt har personal som är med i Reggio Emilianätverk, vilket kan bidra till den
pedagogiska mångfalden. Kommun 2 har i sina kvalitetsredovisningar inte redovisat något om hur de arbetar för att utveckla den pedagogiska mångfalden. Vad resultatet beror på är svårt att säga, orsakerna kan vara flera, men det signalerar till oss att specialpedagogiska insatser behövs för att driva detta arbete tillsammans med personalen.
40