Utskrifter av samtliga intervjuer

Intervju med elever på skola A

F: Vad får ni bestämma över i klassrummet?

Eleverna menar inledningsvis att de får bestämma hur de vill ha det. Svaret utvecklas efterhand och blir slutligen att de får bestämma över deras eget arbete och när de vill byta platser. Eget arbete får de dock inte arbeta med om de kommit långt bak i något annat ämne, då de måste arbeta ifatt först.

F: Vad vill ni vara med och bestämma över?

De säger först att de inte vill ha någon matte (med ett fniss), att man ska få ha godis på skolan och att man ska slippa läxor. De är inte nöjda med att gå i en åldersintegrerad klass, 3-5. utan vill ha homogena åldersgrupper. Orsaken är att treorna är rädda för femmorna och att treorna och fyrorna ibland kan känna sig pinsamma i deras sällskap. Femmorna tittar ner på de yngre.

F: Har er lärare frågat er om vad ni vill arbeta med någon gång?

Eleverna får välja mellan olika alternativ och menar att detta innebär att läraren frågar dem. De får inte välja hur de vill arbeta då detta är bestämt av boken. Under eget arbete är valet friare, och när de arbetar med landskap får de själva välja vilket landskap de ska skriva om.

F: Har det hänt att ni kommit med förslag på något ni skulle vilja jobba med?

De ger blandade svar. Någon säger ja, en annan säger nej. De kommer så småningom fram till att de brukar önska att få skriva egna berättelser och att de oftast får göra det. De har även kommit fram till regler för fotbollsspelandet på rasterna. Oftast är det femmorna som bestämmer. Femmorna bestämmer mest, även över de andra. ”De tycker vi är fjantiga”. Det är, enligt eleverna, en pojke i femman som ska vara bäst hela tiden. ”Precis som i kompisboken”. (Eleven refererar till en bok om kamratskap som han precis läst. Han springer och hämtar den för att visa.) Den ena eleven berättar om när hon fick arbeta ensam med tre femmor under ett grupparbete. Hon menar att femmorna var snälla, men att de bestämde mer.

F: Blir det likadant när ni bli femmor? Nej, hoppas inte det, menar de allihop.

Eleverna säger att de pratar igenom problem i matte. Särskilt när läraren är iväg och kopierar. Då går alla runt. Annars händer det att de hjälper varandra kring bordet. F: Om ni blir ovänner med varandra, hur löser ni det då?

Eleverna har olika svar. Den ena menar att man säger förlåt och att man aldrig ska göra det igen. Detta gäller främst för flickorna. Den ena pojken menar att om han vet att det inte är hans fel, då säger han inte förlåt. Först ska den andra göra det. Oftast är det en fröken som löser konflikterna. Detta är inte alltid populärt, eftersom om det är ens eget fel, vill man inte att det ska komma fram till en fröken. Men det gör det oftast ändå. De pratar vidare om att fröknarna nästan aldrig är ute på rasterna, och om de är ute så bryr de sig inte. Om någon slagit sig går de vuxna inte dit. De berättar om en gång när en elev slog sig och började blöda. Då försökte de påkalla en lärares uppmärksamhet, men att de inte brydde sig.

F: Om något inte varit bra, hjälper det om ni säger det till er lärare?

Ja, det brukar det göra, inleder de med. De kommer återigen in på att om något bråk utbryter på rasten, då hjälper det att säga till en lärare. En elev menar att det hjälpt henne många gånger när hon har ”hamnat i klistret”.

Kommentar: Eleverna kommer i detta skede gång på gång in på samma ämne, nämligen

hur två särskilda elever dominerar i klassen, både på rasterna och i klassrummet. Det är tydligt att denna fråga som engagerar eleverna mest.

F: Tycker ni att läraren ska bestämma allt?

De menar att läraren inte ska bestämma allt. ”Man måste ha en bra arbetsmiljö”. Med detta menas att de störande eleverna ska få sitta vid ett bord och att de andra ska få en fin blank plats. Om någon inte sköter sig ska han/hon få flytta.

Vidare säger de att det är bra om läraren bestämmer över ämnena, men att eleverna ska få bestämma över vilken dag de vill göra saker och ting.

Kommentar: Återigen kommer de in på ämnet dominanta elever. De menar att man inte ska behöva gå till skolan och vara rädd för dem.

F: Har ni fått vara med och planera någon lektion med er lärare?

Här ger eleverna inledningsvis olika svar. Ja och nej. De kommer fram till att de får vara med och planera hur de ska komma ifatt om de hamnat efter. De får även ibland

bestämma över vilka dagar de ska göra vad. F: Tycker ni att läraren borde lyssna mer på er?

Kanske, det beror på vad problemet är. Hon ska ge alla en chans att prata. Hon borde även lyssna mindre på femmorna. Alla ska ha samma regler.

Intervju med läraren på skola A

F: Vad innebär demokrati rent allmänt för dig?

Hon säger att det är att man får säga och tycka vad man vill, samt att kunna uttrycka det i skrift utan att få någon påföljd. Allas röster ska vara lika mycket värda.

F: Vad innebär demokrati i klassrummet för dig?

Alla ska ha samma möjlighet att säga vad de tycker. Allas röster ska vara lika mycket värda. Pojkar och flickor ska få samma behandling och utrymme.

F: Använder du samtalet som ett medel för lärandet?

Hon tycker att hon gör det. När de har högläsningsbok har de mycket diskussioner. Detta gäller speciellt när det är åldersblandat. Då måste man diskutera för att få förståelsen.

F: Hur viktigt tycker du att samtalet är för lärandet?

Hon tycker att det är jätteviktigt. Barnen lär sig lyssna, analysera och formulera sig och tänka efter. Det är viktigt att inte bara prata skola. Man vill kunna lyfta ut dem en och en i taget och prata med dem. Man märker hur mycket man får reda på då. Hon menar även att värderingsövningar är viktiga. Det jobbar hon mycket med. Tyvärr är det tidsbrist. Idag har man inte tid att gå runt och se alla eleverna.

F: I vilken utsträckning känner du att du har inflytande över din arbetssituation på skolan?

Hon bestämmer helt och hållet själv i klassrummet. Runt omkring bestämmer hon inte så mycket. Möjligtvis känner hon att hon kan påverka. Diskussioner är vanliga och utvecklingssamtalen är ett forum för att påverka. Schemaläggningen vad gäller praktiska ämnen som slöjd och idrott kan hon inte påverka alls. Man kan försöka. F: I vilken utsträckning känner du att eleverna har inflytande över sin arbetssituation i klassrummet?

Hon tycker att eleverna får vara med att påverka. Speciellt när de har eget arbete, men de ska ha tänkt igenom vad de vill göra. I svenskan är hon lyhörd för att de vill ha spontanskrivning. Hon tycker att hon lyssnar på eleverna när de vill arbeta på ett annat sätt. I allmänhet är eleverna ganska spontana. Hon påpekar att det viktigaste är att väcka deras intresse.

Hon tror att eleverna tycker att det är ganska skönt att ha en ram att välja ur. Vissa barn kan komma igång direkt, andra vill ha mer att välja ur. Det blir bättre efterhand i takt med stigande ålder.

F: Vad kan elever inte var med att besluta om?

Placeringar och grupper nämner hon som två områden där hon vill ha full kontroll. Annars blir det lätt någon som inte blir vald och känner sig utanför. Det finns normer på vad som ska läsas, men det finns utrymme för påverkan inom eget arbete. Det forum som finns för påverkan är annars elevråd, klassråd, samt dialog.

F: Hur kan arbetslaget påverka möjligheten till elevinflytande, utifrån elevernas intressen?

Om man är flera vuxna kring barnen ökar möjligheten att arbeta i mindre grupper. Där kan elevernas röster höras mer.

F: Hur tycker du att en bra lärare ska vara?

Den ska vara lyhörd för ungarnas önskemål, ha humor, kontroll på vad som händer och sker men att eleverna ska känna friheten att kunna påverka, spontan, kunna erkänna att man har fel, vara förberedd, eftersom man ska kunna slappna av och hinna se ”det andra”.

F: Har du någon förebild?

Hon har en förebild i sin tysklärare på gymnasiet. Hon var hård och tuff, men hade en personlighet. Hon motsvarade inte direkt bilden av en bra lärare ovan., men hon brann för sitt ämne. Som lärare plockar man lite inspiration här och lite där. Man blir aldrig fullärd. Barnen är inte de samma idag som då. Det blir aldrig sig likt.

F: Anser du att de demokratiska målen i LPO-94 är ett användbart redskap i det praktiska arbetet?

Man får träna att ta ansvar, påverka får de. De olika råden är forum för påverkan. Det finns lokala mål för inflytande som man ska uppnå i åk 5. Frågan om pojkar och flickors inflytande är svårt. Pojkarna dominerar i klassrummet, även om man har det i

bakhuvudet hela tiden. Man får försöka jobba med värderingsövningar.

Reellt inflytande på arbetssätt försöker man ge dem, men det är svårt. Dock vill man ju att det ska vara så. I slöjden arbetar de bra med att tydliggöra målen för vad eleverna ska uppnå.

Utvärdering skulle man vara bättre på, speciellt att dokumentera det. Oftast blir det muntliga utvärderingar.

Avslutningsvis kommer hon fram till att ”ja, jag tycker jag följer det här”.

F: Vilka hinder och svårigheter ser du med att leva upp till de demokratiska målen i LPO-94?

Att leva upp till målen om pojkar och flickors inflytande är svårt. Man har inte utrymme att ge dem inflytande eftersom man är så uppstyrd av målen som man ska hinna med (kunskapsmålen). Man kanske skulle kunna kombinera inflytande- och kunskapsmål men det är svårt.

Om det finns en hierarki i en klass kan man vara tvungen att styra mer än vad man gör annars.

F: Speglas skolan av de demokratiska värderingar som vi har i vårt samhälle?

Man hoppas verkligen att den gör det. Vi i skolan måste samspela med samhällets idéer, men eleverna har kanske andra diskussioner hemma. T.ex. diskussionen om blattar. Behandlar vi alla lika eller gör vi inte det? Det viktigaste är att man tar diskussionen.

Intervju med elever skola B

F: Vad får ni bestämma över i klassrummet. - Vi vill bestämma allt. Haha!

- Vad vi vill göra på gympan och klassrådet. F: Vad får ni bestämma på klassrådet?

De säger att de får bestämma om de vill ha en hinderbana. De önskade att de skulle få linjer kritade på gräsmattan för att de skulle kunna spela fotboll, vilket de fick.

F: Något mer?

På välja själv får de göra vad de vill. Om de t.ex. gjort klart i matten får de välja själva vad de vill göra.

F: Vad vill ni vara med och bestämma över?

De ville vara med att bestämma över vad de ska göra på gympan. De vill även kunna arbeta friare framåt i matteboken. De vill inte att alla tvunget ska vara på samma sida. Likadant menar de att det ska vara i skrivstilen. De ska kunna arbeta mer självständigt. F: Har ni någon gång föreslagit för läraren, vad ni vill arbeta med och har ni fått göra det?

De säger att de (nyligen) fick bestämma att de skulle ha filmvisning där de fick ha med sig godis och dricka.

F: Händer det att ni pratar med varandra i hela klassen under lektionstid?

De pratar ibland, men anser att det är några elever som pratar mer än de andra. Om det varit bråk pratar vi om det i klassrummet ibland. Oftast tar lärarna ut de elever som varit inblandade och pratar utanför. Annars löser de det själva.

F: Brukar ni prata med varandra, hjälpa varandra, för att lösa uppgifter?

I läseboken arbetar de två och två, men de säger att det nog inte finns något annat att snacka om.

F: Brukar er lärare fråga er om vad ni tyckt om något ni har arbetat med? Vad ni tyckte om att arbeta med bondgården t.ex.

De menar att de fröken gör det.

Ja, det gör det.

F: Tycker ni att läraren ska bestämma allt?

De tycker att det är bra att hon bestämmer varför, vad och hur de ska göra. F: Lyssnar hon på er?

Intervju läraren skola B

F: Vad innebär ordet demokrati rent allmänt för dig?

Medbestämmanderätt, alla har rätt att uttrycka sina åsikter. Majoriteten bestämmer. F: Vad innebär ordet demokrati i klassrummet för dig?

Läraren säger att det är olika för olika åldrar. Man kan inte låta alla bestämma. Ju mindre eleverna är, desto mer vet läraren och därför styr hon/han mer. Eleverna på skolan har precis bestämt hur skolkatalogen ska ut och det klarade eleverna nästan helt själva. Läraren satte bara ramarna.

F: Använder ni samtalet som ett medel för lärande?

Att prata och diskutera i storgrupp är svårt, men de diskuterar runt borden. De använder sig av en ”talarsten”, den som håller stenen får tala. Den skickas runt till alla så att alla får säga sin mening. Det räcker att de får tala i sin grupp runt bordet. Ibland ventilerar de även frågan i storgruppen, men inte alltid.

F: Hur viktigt är samtalet för lärandet?

Man blir inspirerad av det andra säger och det är utvecklande för en själv. De är duktiga på att ge varandra kritik efter redovisningar. Samtalet är en av hörnstenarna för lärandet. Vissa lär genom att skriva, vissa genom att samtala. Det är viktigt att få med alla

delarna.

F: I vilken utsträckning känner du att du har inflytande över din arbetssituation på skolan?

Hon menar att hon har total frihet i klassrummet. För övrigt får de inte bestämma och ge förslag längre. Tidigare har de haft mer inflytande och förslagen vad gäller

arbetslagsindelning diskuterades och de fick igenom sina förslag. Nu till nästa termin har de bara fått besked om att indelningen är klar i maj.

F: Är du med i någon arbetsgrupp?

Hon orkar inte engagera sig så mycket längre. Den egentliga samarbetspartnern vill inte samarbeta och då är det inte speciellt kul att försöka. Hon menar att det tar för mycket tid och energi och att det är rätt skönt att bara ha klassen att bry sig om.

F: : I vilken utsträckning känner du att eleverna har inflytande över sin arbetssituation i klassrummet?

Hon säger att de inte har något eget arbete. Alla eleverna klarar inte av det. Det fungerar bäst att hon styr i denna grupp eftersom vissa av barnen behöver mer struktur. De har

inte så stor frihet att välja själva. Eleverna önskar när de ska byta platser, men läraren bestämmer placeringarna. De har lite inflytande över kapprum och idrottslektioner. F: Kan man göra eleverna mer delaktiga och tror du att de vill vara det?

Ja, säkert. De gör som jag säger och det är ingen protest. Ibland kommer de och säger ifrån, men inte så ofta.

F: Vad kan eleverna vara med att bestämma över?

Egen planering, dvs. vilken ordning de ska göra sina uppgifter på och på vilket sätt de ska redovisa – teater osv. Vilka områden de ska ha temaarbeten i har vi i arbetslaget bestämt, men där skulle eleverna kunna vara med och bestämma egentligen.

F: Vad kan eleverna inte vara med att bestämma över?

Om de ska lära sig räkna, skriva och läsa. Grunderna måste man ju ha. F: Hur påverkar arbetet i arbetslag möjligheten för elevinflytande?

Samarbete är kul, men sjukskivningar och ovilja gör att det inte går så bra. Men hon tror inte att arbetslagstanken egentligen gör elevinflytande varken lättare eller svårare. I och för sig gör ett större antal vuxna att det är lättare att dela på grupperna, att göra mer och att se varje barn. Men det är inte arbetslaget som avgör elevinflytandet. Det är inte det som det hänger på.

F: Hur tycker du att en bra lärare ska vara?

Flexibel, kunna lyssna, se barnen där de är, Hitta medel för att nå dit man vill, man ska ge bra struktur och ordning för tryggheten. Ha förmåga att inspirera för att det ska bli lustfyllt för dem.

F: Har du någon förebild och motsvarar hon/han bilden ovan?

Jag hade en handledare under min praktik som var bra. Vi fann varandra direkt. Hon hade alla dessa kvaliteter.

F: Anser du LPO-94 vara ett användbart redskap, vad gäller de demokratiska målen? Den är luddigt skriven och det gör att man har stor frihet att tolka den hur man vill. Det är inget nytt som står i den precis. Ja, den är användbar.

F: Vilka hinder och svårigheter ser du med att leva upp till de demokratiska målen i LPO-94?

Det är svårt att ge pojkar och flickor lika stort utrymme, när man har så många pojkar. Men man är hela tiden medveten om det. Det är svårt för så unga barn att planera hur man ska lära sig läsa och skriva. Vi har en handlingsplan för elevinflytande på skolan, men den är också luddigt skriven eftersom den ska gälla alla årskurser från F-9. F: Speglar skolans demokratiska värderingar samhällets?

Ja, det beror på vad du menar med samhället. Skolans demokratiska värderingar överträffar vida kommunens värderingar.

Intervju med elever på Skola C

F: Vad får ni bestämma över i klassrummet?

Det är lite olika. Kompissamtal. Elevråd om vad vi ska ta upp, om man tycker att t.ex. potatisen är hård, om pingisen eller om reglerna i bandy. Då tar man upp det gemensamt först i klassen och sen tar man upp det på elevrådet. När det är fritt så får man bestämma om hur vi ska ha det, om det ska vara musik på, för då blir det lugnt, eller var vi ska sitta, men bara ibland.

F: Vad vill ni vara med att bestämma över? Ja det är många grejer.

F: Vad?

Ja, mer när man ska skriva något, bestämma mer om vad vi ska skriva om. Jag tycker mer det ska handla om en grej.

F: Hur tänker du då?

Om det händer två grejer så vill man kanske inrikta sig mer på den första grejen när man ska skriva om det.

F: Har er lärare någon gång frågat er om vad ni skulle vilja arbeta med?

Ibland, inte ofta. T.ex. om man inte har något att göra, då skriver läraren på tavlan: 1: Göra färdigt historia

2. Måla färdigt

Om man har matte och man frågar om man kan skriva berättelse istället, då kan man få det. Det beror på hur långt man har kommit i matten. Vissa saker är viktigare. F: Vad är viktigare saker?

Som det man har i läxa, och musikalen. Man gör det viktigaste först så man slipper ta med det hem.

F: Har det hänt att ni kommit med förslag på något som ni skulle vilja arbeta med? Nej, inte vad jag kommer på. Men vi vet inte om andra har gjort det i klassen. Jo!, jag vet en som kom med förslag på att vi skulle göra fruktsallad. När de har frågat om vi inte kan göra det eller det, så har läraren sagt ”kanske nästa gång” eller ”kanske en annan gång”.

F: Händer det att ni diskuterar med varandra i hela klassen under lektionstid? I matten pratar vi mycket. I början av varje lektion pratar vi i hela klassen. Och om