I vilken utsträckning kan samtalen ses som kollegialt lärande?

samt att det är dessa inlägg som bör analyseras ytterligare i förhållande till undersökningens andra frågeställning.

6.2 I vilken utsträckning kan samtalen ses som kollegialt

lärande?

I detta avsnitt kommer de inlägg som kategoriserats som frågor och påståenden att analyseras ytterligare för att komma åt vår andra frågeställning; i vilken utsträckning kan de samtal som

28

sker på Facebook ses som kollegialt lärande? Detta görs genom att jämföra samtalen med de tre perspektiven på kollegialt lärande från Skolverket (2013), Timperley (2013) och Wenger m.fl. (2002). Analysen kommer även knyta an till uppsatsens övergripande syfte; vilka möjligheter och begränsningar har svensklärares samtal på Facebook.

Det första vi ska titta på är om det inom gruppen finns gemensamma problemområden då detta är det som Skolverket (2013) beskriver som utgångspunkten för det kollegiala lärandet. Wenger m.fl. (2002) skriver i sin tur att gemensamma problem kan vara det som skapar själva praktikgemenskapen. Timperley (2013) däremot, använder sig inte av ordet problemområde men anser att det kollegiala lärandet ska utgå från eleverna. Detta kan tolkas som att det är elevernas behov som ska vara problemområdet som det professionella lärandet utgår från.

Inlägg i gruppen som kategoriserats som frågor och påståenden innehåller ofta en tydlig problemformulering. I inlägg 16 beskrivs exempelvis att det blir orättvist för elever beroende på kön och klassbakgrund då skönlitteratur ska analyseras utifrån elevens erfarenheter och känslor. Dock är det den som skrivit inlägget som formulerat problemområdet, inte gruppen. Kan problemformuleringen trots detta ändå anses vara gemensam?

Ett sätt att avgöra om detta och andra liknande inlägg innehåller en för gruppen gemensam problemformulering kan vara att se antalet kommentarer som ett mått på just detta. Ett inlägg som fått många kommentarer kan i så fall anses innehålla ett gemensamt problemområde eftersom många medlemmar väljer att engagera sig i frågan. Om ett inlägg fått få kommentarer gäller det motsatta. Inlägg 16 har 93 kommentarer vilket i denna grupp kan ses som många. Därför skulle problemformuleringen kunna anses vara gemensam enligt ovanstående tankegång. Visserligen kan antalet kommentarer också bero på att många inte håller med om ett påstående i huvudinlägget. Inlägg 16 har dock kommentarer som både bekräftar och ifrågasätter huvudinlägget. Timperley (2013) skriver som tidigare nämnt att det kollegiala lärandet ska utgå från elevernas behov vilket här alltså tolkats som att det är elevernas behov som ska vara det gemensamma problemområdet. Inlägg 15, där en medlem efterfrågar förslag på böcker till en elev med AST-diagnos, kan anses göra just det. Även inlägg 16 kan anses utgå från eleverna då det beskriver hur det blir orättvist vid analys av skönlitteratur för vissa elever kopplat till klassbakgrund och kön. Syftet med inläggen skulle kunna vara att hitta sätt att tillgodose dessa elevers behov. Det finns alltså möjlighet att i diskussioner i facebookgruppen utgå från gemensamma problemområden. Vissa av dessa har dessutom en tydlig koppling till eleverna.

Skolverket (2013) argumenterar att det gemensamma problemet ska diskuteras och granskas kritiskt. Om vi går tillbaka till inlägg 9 som handlade om bedömning och hade en

29

problemformulering gällande vad det innebär att ”i huvudsak följa skriftspråkets normer” kan vi bland kommentarerna se att andra medlemmar gör just det. De ställer kritiska frågor som ”Vad har du gått igenom inför?”, ”Vad testar du eleverna på?” och ”Skickar du tillbaka texterna till eleverna för bearbetning eller är det ett prov?”. En annan medlem skriver också att läraren inte behöver ge betyg på en enskild uppgift och att hen personligen har överseende med vissa fel om det är tidigt i kursen. Denna diskussion blir i sin tur också en sorts granskning av det egna arbetet för den som skrev inlägget och en granskning av någon annans arbete för de som valt att kommentera vilket Skolverket (2013) också nämner som en del av kollegialt lärande. I gruppen finns således möjlighet till att diskutera gemensamma problem och granska dem, sitt eget och andras arbete kritiskt.

Enligt Timperleys (2013) cykel för professionellt lärande är andra steget, efter att utifrån eleverna formulera ett problemområde, att undersöka vilka kunskaper lärare behöver för att bemöta detta. Vissa diskussioner i gruppen skulle kunna ses som exempel på just detta. I kommentarerna till inlägg 16 ser vi hur lärare refererar till olika pedagogiska inriktningar, forskning, egna erfarenheter och annat som skulle kunna ses som exempel på den kunskap som behövs för att bemöta själva problemformuleringen. Tredje fasen i cykeln är att de ska fördjupa sig i dessa färdigheter och kunskaper. Detta kan också kopplas till det Wenger m.fl (2002) skriver om att en praktikgemenskap skapar en gemensam kunskapsbas. Bland kommentarerna till inlägg 16 ser vi hur en medlem skriver: ”Tack så hemskt mycket, jag har en del spännande läsning framför mig” vilket kan tolkas som att en medlem ska fördjupa sig i kunskaper från gruppen. Dock handlar just denna kommentar om att läsa gamla kursplaner i svenska men det visar ändå på att medlemmar fördjupar sig i kunskap de fått från gruppen. En annan medlem skriver ”den här diskussionen har fått mig att se en annan uppgift i ett ämne ur ett nytt perspektiv” vilket tyder på att någon sorts kunskap har inhämtats. Kommentaren ”Du sätter ord på tankar som jag själv har, men aldrig kunnat formulera” kan tolkas på liknande sätt. I kommentarsfältet diskuteras också definitioner av begrepp som postmodern, kunskap och nyliberalism. På samma sätt diskuteras betydelsen av olika pedagogiska inriktningar och hur läroplanen ska tolkas. Dessa diskussioner kan ses som att medlemmarna fördjupar sig i kunskap och färdigheter eller skapar en gemensam kunskapsbas. Alltså finns i gruppen möjlighet till att göra även detta.

Timperleys (2013) fjärde steg är att använda dessa nya kunskaper i mötet med eleverna vilket kan liknas vid det Skolverket (2013) skriver om att den slutsats som diskussionerna leder fram till ska testas. Det finns bland kommentarerna inget som visar på att någon lärare gjort just detta. Det är dessutom svårt att avgöra om det ens finns någon gemensam slutsats som

30

medlemmarna kan testa eftersom inga kommentarsfält som analyserats avslutas med någon gemensamt konsensus. Detta kan ses som en av gruppens tydliga begränsningar. Diskussionerna får inget tydligt avslut som leder vidare till nästa steg. Däremot finns det inom kommentarsfälten tecken på att det uppstår flera olika slutsatser i samma diskussion. Detta syns främst genom att medlemmar bekräftar varandras kommentarer. Mot bakgrund av detta blir Timperleys (2013) femte och sista steg i cykeln, om att analysera vilken inverkan förändringarna fått, inte heller aktuell. Däremot kan vi inte utesluta att lärare gör dessa sista två steg utanför gruppen. Då dessa två steg måste ske i den egna praktiken kan det också ses som en begränsning för vad som kan utföras inom facebookgruppens ramar.

Skolverket (2013) poängterar vikten av att det kollegiala lärandet pågår över tid. Timperley (2013) beskriver i sin tur hur cykeln för det professionella lärandet hela tiden börjar om vilket också betyder att det är något som pågår över tid. Om vi tittar enbart på enskilda inlägg och dess kommentarer pågår dessa diskussioner som mest i två veckor vilket kanske inte kan anses vara under en längre tid. Om vi istället tittar på den totala aktiviteten i gruppen så har diskussionerna däremot pågått i nästan 10 års tid. Här blir hermeneutiken och delens relation till helheten (Brinkkjaer & Høyen, 2013) på ett tydligt sätt aktuell. Ska varje inlägg ska ses som separat eller bildar alla inlägg tillsammans en helhet? Alla inlägg samlas i gruppens flöde och är på så sätt redan sammanlänkade rent visuellt och går att scrolla igenom. De som är medlemmar i gruppen får även notiser eller ser i sitt eget flöde varje gång ett inlägg postas och får på så sätt ta del av många inlägg. I de inlägg som analyserats har vi även kunnat se hur samma medlem är aktiv i flera olika diskussioner. Detta innebär att medlemmar således kan ta med sig insikter och kunskaper från ett samtal till ett annat vilket också gör att de olika trådarna knyts ihop. I ett inlägg skriver en lärare ”detta är möjligen en idé som ni redan diskuterat” vilket tyder på att medlemmen ser gruppens flöde som en helhet och att varje inlägg är en del i en större pågående diskussion. Därför bör varje inlägg inte ses som ett fristående samtal bortkopplat från övriga aktiviteter i gruppen och på så sätt går det att hävda att det i gruppen finns möjligheter för det kollegiala lärandet att ske över tid förutsatt att medlemmarna tar del av gruppens flöde.

Skolverket (2013) skriver också att ett kollegialt lärande kan ledas av en handledare. Frågan är om det går att hitta varianter på detta bland samtalen i gruppen trots att det inte finns någon uttalad handledare? I kommentar 8 i föregående avsnitt var det en medlem som summerade den diskussionen som förts i tråden. I kommentar 19 kom en medlem med ett förtydligande av begreppet erfarenhetspedagogik. I kommentar 20 var det i sin tur en annan medlem som ställde en fråga som fördjupade diskussionen. Alla dessa tre kommentarer är

31

exempel på vad Skolverket (2013) skriver att handledarens funktion kan vara; sammanfatta, ställa frågor och vara någon som har kunskap om området som diskuteras. Så, även om det inte finns någon uttalad handledare finns exempel på hur medlemmar stundtals tar på sig den rollen. Det problematiska är dock att de inte befinner sig utanför diskussionen som en extern person utan mitt i den. I inlägg 16 försöker trådskaparen vara aktiv i kommentarsfältet genom att likt en handledare besvara de olika kommentarerna med fördjupande frågor. Däribland finns dock en kommentar som visar på att det kan vara svårt att både vara den som skrivit huvudinlägget och att agera som handledare. Denna kommentar lyder: ”Men du har rätt. Mina inlägg i denna grupp leder inte till något konstruktivt.” vilket visar att det är svårt att kombinera rollerna. Därför kan möjligheten till att ha en extern handledare i gruppen sägas vara begränsad men att medlemmar stundtals kan ta på sig rollen som handledare. Administratören för gruppen skulle kunna ha en sorts handledande och utomstående roll. Detta har dock inte de inlägg som analyserats visat. Administratören har istället kommenterat på samma sätt som en ”vanlig” medlem.

Wenger m.fl. (2002) beskriver hur medlemmar av en praktikgemenskap ges möjligheten att ventilera sin situation och sina behov samt att de som deltar delar insikter och ger varandra råd. Alla frågor och påståenden i gruppen kan egentligen ses som att en medlem ventilerar sitt behov genom att lyfta något hen vill ha svar på eller diskutera. Några inlägg som extra tydligt visar på detta är de inlägg där medlemmar beskriver sin stressiga och ohållbara arbetssituation. Bland kommentarerna syns sedan hur andra lärare blir upprörda över medlemmens situation, ger förslag på lösningar, skriver att de tyvärr känner igen sig och så vidare. Detta visar att facebookgruppen är en plats där medlemmar har möjligheten att ventilera sin situation och få respons i form råd, insikter och sympatier. Wenger m.fl. skriver också hur gruppen kan verka stärkande för individen genom att de andra förstår hens situation. Dessa inlägg skulle också kunna vara exempel på detta.

Wenger m.fl. (2002) skriver också att en praktikgemenskap skapar gemensamma praktiker och förhållningssätt. Utifrån de inlägg som analyserats är det tydligt att gruppen inte kan anses ha någon gemensam praktik eller förhållningssätt. Däremot visar alla de kommentarer där medlemmar bekräftar varandra återigen att vissa i gruppen har samma förhållningssätt och tänker liknande kring sin praktik. Slutligen skriver Wenger m.fl. (2002) att de som är med i en praktikgemenskap har samma intresse. I det här fallet kan det anses vara svenskundervisning och svenskämnet. Wenger m.fl. skriver också att medlemmarna är med i gruppen för att de anser att det är värdefullt. Efter att ha analyserat över 100 inlägg med tillhörande kommentarer

32

i gruppen och sett hur medlemmar hjälper, stöttar, delar, ställer frågor, resonerar m.m. får vi anta att medlemmarna tycker att medlemskapet i gruppen är just värdefullt.

33