Att uttrycka sig estetiskt

Bild 2-4. Eleverna i årskurs 4 målar och gör collage

Elevernas bildskapande praktiker påverkas av hur innehållet presenteras.När jag granskar de visual events som sammanfattar elevernas egen bildproduktion i tabellen framkommer att det finns två utgångspunkter även här. Om vi återvänder till uppgiften med blomvasen introduceras den som vi sett ovan med utgångspunkt i ett görande med målet att skapa en fin bild (se bild 2-4). Lektionens inramning och struktur placerar det visuella i fokus och modaliteter som färg, form, komposition samspelar i elevernas arbete med bilderna

(se utdrag ur tabellen, Bilaga 3). Läraren stödjer eleverna med kopierade exempel på tavlan och med ordningsföljden på de olika moment som ska utföras. Speciella ämnesord lyfts

däremot inte fram. Läraren cirkulerar runt när eleverna arbetar och frågar eleverna och kommenterar:

L: - Hur går det med era vaser? – Tjusigt!

L: - Hur går det med vaserna, kunde ni måla blommorna med vattenfärg? (Observationsanteckningar 17-03-16)

Eleverna tillåts röra sig fritt i klassrummet, prata med varandra och inspireras av varandras bilder. De arbetar aktivt och engagerat under hela lektionen och verkar väl införstådda med syfte och arbetssätt. I intervjuerna säger de att uppgiften var lätt att utföra och att de lärt sig hur man ska måla med vattenfärger tidigare:

I: så någon har lärt er att handskas med penslar och färg? F1: ja

F2: ja

P1: ja man har gjort det mycket ända sen man gick på dagis I: okej så ni har fått bra utbildning i det tycker ni?

E: mm P1: ja

P2: för på dagis då brukar vi så här ta penslar och bara vatten och måla och då där det var vatten blev det mörkare

I: ja okej (Intervju 2, årskurs 4)5

Eleverna anser sig inte behöva mer instruktion när de målar (möjligtvis när de ska klippa vilket kan bli pilligt och lite svårhanterligt). När jag under ett följande lektionstillfälle frågar om jag får fotografera deras bilder visar de gärna fram dem och ber mig titta på collagebitar som de tycker är särskilt roliga och lyckade. De har varit uppfinningsrika med collagen och gjort bäbisvaser, nallevaser, moln av godis osv. och vill visa och höra vad jag tycker om det. Som utdragen ovan visar betonar både elever och lärare estetiska och tekniskt/praktiska aspekter under elevernas bildskapande. Eleverna är dock nyfikna och vill diskutera bildernas uttryck och höra om avsikten med en viss utformning har gått fram till betraktaren. Under de lektioner jag refererat till ovan har inte detta skett i någon organiserad form utan bara på initiativ av eleverna själva.

Vid ett senare lektionstillfälle i parallellklassen introducerade läraren torrpastellkritor (se bilaga 3). Denna introduktion sker enligt modell två, läraren visar genom att demonstrera materialet på ett stort ritblock som är placerat i hennes knä. Hon visar hur eleverna kan blanda färger och hur det blir när man gnuggar ut dem. Hon uppmanar eleverna att inspireras av bilderna på väggen och att de ska kunna säga vilken bild som inspirerat dem. På väggen finns reproduktioner av några av van Gogs målningar och elevbilder som en annan klass hade gjort (se bild 5-8). Det är en kort genomgång och

därefter säger hon Varsågod! Vid detta tillfälle är det materialet som är i fokus, läraren betonar formella egenskaper och teknik och lyfter fram elevernas möjlighet att prova på för att lära sig hur det fungerar. Det estetiska tonas ned, men finns förstås med genom läraren hänvisar till konstnären van Goghs målningar och vill att eleverna ska inspireras av dem. Det är dock processen att prova som är viktig, inte som ett görande i sig, utan för att eleverna genom övning ska bli skickliga i att hantera färger (underförstått så småningom lika duktiga som konstnären van Gogh).

Bild 5-8. Eleverna i årskurs 4 provar torrpastell

Eleverna lyssnar intresserat och arbetar sedan ivrigt. De sneglar ibland på bilderna som är uppsatta på väggen. Läraren cirkulerar runt medan de arbetar och ger stöttande frågor och kommentarer. Hon använder ämnesord som bakgrund, nyanser och tona och hon frågar varje elev vilken bild de inspirerats av. Eleverna är nöjda med resultatet eftersom det blir vackert. En pojke som haft svårt att koncentrera sig under tidigare lektioner absorberas helt av materialet och arbetar idogt. Bilden blir i olika nyanser av brunt och han verkar nöjd när den är färdig. För eleverna är det estetiskt/sinnliga i fokus tillsammans med tekniken - hur man gör när man målar. Eleverna uppmärksammas dock på bildens uttryck genom lärarens kommentarer. När jag intervjuar eleverna betonar de framförallt de estetiska kvaliteterna. De berömmer färgerna och kallar dem coola:

F1: Vi fick använda dom där fina färgerna, de coola färgerna F2: Gjorde ni dom här, var dom här era?

I: När ni var nere på fritids ja

F1: Du vet dom där färgerna som sitter på fritids vägg. Dom fick vi använda. F2: Här är min

P: Min blev jättefin

F2: Min blev också jättefin (Intervju 1, årskurs 4)

Eleverna diskuterar också vid samma tillfälle hur materialet var att använda:

P: Dom var svåra att rita med

F2. Nej jag tyckte dom var så här enkla…Jag vart jättenöjd. Det fanns ingen lila men jag blandade en jättefin lila och så var det så här lite rött i och blått P: Men du sa att det inte fanns en lila och så sa du att du blandade en jättefin lila F2: Ja jag blandade en jättefin

F3: var det kritor:

F2 Ja det var sådana här kritor

F1: Ja och så kunde man ha vatten på dem och så här dra ut dem och så kunde man ha på så här F2: andra färger som man..

F1: Ja med vatten, med papper så man drog ut så man (Intervju 1, årskurs 4)

De är mycket nöjda med resultatet och med uppgiften som sådan. Den uppfyller de förväntningar eleverna har. Målet med bildlektionerna är enligt eleverna att lära sig olika tekniker. I första hand handlar det om traditionella tekniker och material, chromebooks som används i de andra ämnena brukar inte finnas med på bildlektionerna, men eleverna verkar nöjda med det. När jag frågar dem om vad de vill lära sig mer, säger de att de vill bli bättre på att rita:

F1: typ..jag vill lära mig att rita mer äkta, eller vad man ska säga F2: så det ser verkligt ut

F1: mm I: skugga typ F1: ja

I: eller menar du människor och djur och natur och sånt? F1: typ!

I: okej (Intervju 2, årskurs 4)

Eleverna betonar alltså både den tekniska och den estetiskt- praktiska sidan av ämnet och tillägger att det också är viktigt att ha en kunnig lärare som är förtrogen med olika material och använder riktiga begrepp. De hänvisar till en plansch som finns i fritidslokalen och som de gick igenom i trean. På planschen

beskrivs ”Konstens olika delar”, en sorts bildens grammatik och Bild 9. Konstens olika delar

eleverna kan ta stöd i den när de själva skapar bilder (se bild 9). När jag frågar om de pratar om bilderna svarar de att det beror

på läraren, annars blir det mest att man gör dem och kanske sätter upp dem.

Jämför vi de visual events som beskrivits ovan med bildämnets traditioner framtonar särskilt två, den konstpsykologiska, där elevernas estetiska uttrycksförmåga betonas och

den tekniska, där elevernas övning i tekniker och material lyfts fram (Åsén 2006). Läraren i exempel två ovan försöker dock lyfta bildernas kommunikativa sida i samtal med eleverna när de provat kritorna, men eleverna själva är huvudsakligen fokuserade på hur materialet kändes och att resultatet blev vackert.