De standardiserade enkäter för utvärdering av kurser och enskild rådgivning som användes under åren 2000-2001 omarbetades i samband med en ny upphandling inför den kommande perioden. Kinnmark Information AB i Mölndal upphandlades för utvärderingen.
Anledningen var den kritik vi fått från lantbrukarna om att våra enkäter innehöll för många svarsalternativ. En arbetsgrupp tillsattes med representanter från länsstyrelserna i Skåne, Kronoberg och Gävleborg samt Jordbruksverket. Resultatet blev att enkäterna förenklades.
Svarsalternativen blev färre och därmed är NDI–nöjdhetsindex–siffrorna inte jämförbara mellan åren 2001 och 2002. NDI redovisas i figur 24 nedan. En sammanvägning av svaren gav för år 2002 ett NDI mellan 78,9 och 90,3. Högsta möjliga NDI är 100.
Bästa resultaten nådde rådgivning inom ekologisk produktion med NDI 90,3 och kurs inom växtnäring trädgård med ett NDI-värde på 90,0 samt biologisk mångfald med NDI 88,7.
Figur 26. NDI (nöjdhetsindex) för enskild rådgivning och utbildning 2002. Observera skalan i diagrammet.
Förkortningarna i diagrammet står för biologisk mångfald (BM), Greppa Näringen (GN), växtnäring trädgård (VNT), resp. jordbruk (VNJ), bekämpningsmedel trädgård (BMT) resp.
jordbruk (BMJ) och ekologisk produktion (EKO).
74 76 78 80 82 84 86 88 90 92
BM GN VNT VNJ BMT BMJ EKO Område
NDI
Kurser Rådgivning
Utvärderade kurser
Under året hölls 465 kurser enligt kursledarnas redovisningar till Kinnmark Information AB förutom kurser i fält som inte utvärderas. Antal deltagare var 11 223 varav kvinnor 1 907 st eller 17 %. De flesta kvinnorna valde enligt statistiken kurser inom biologisk mångfald.
Flertalet kursdeltagare var jordbrukare/trädgårdsodlare i åldern 40-59 år. Endast 8 956 kursdeltagare fyllde i enkäten. Det lägsta antalet deltagare i en kurs var 7 st. helt enligt regelverket. Det högsta antalet var 57 deltagare i en kurs.
Utvärderad rådgivning
1 923 lantbrukare erhöll enskild rådgivning plan enligt insända veckorapporter. Av de 1 225 som svarat på enkäten var 157 st. kvinnor eller 8 %. Kvinnorna var enligt statistiken mest intresserade av ekologisk produktion. De som mottog rådgivning arbetade mer än 35 timmar per vecka på sitt företag, var i åldern 40-59 år samt hade jordbruk med husdjursskötsel.
Gårds- eller fältvandring samt rådgivning på den egna gården var även år 2002 de mest önskade formerna för kurser respektive enskild rådgivning.
Se figur 27 nedan.
Figur 27. Fördelning av lantbrukarnas önskemål om utbildning och rådgivning enligt enkätsvaren.
Studiecirkel 7%
Studieresa 15%
Vill inte lära mig mer
0% Rådgivning på min
gård 25%
Kvällskurs 14%
Gårds- eller fältvandring
24% Dagkurs
15%
7 KULM-seminarierna april 2002
Under våren 2002 genomfördes tre regionala KULM-seminarier med temat ”Hur använder vi KULM för att nå de gemensamma miljömålen”. I seminarierna deltog personer som arbetar inom KULM-verksamheten från samtliga länsstyrelser och Jordbruksverket. Totalt deltog drygt 100 personer. Under seminarierna fick alla bl.a. ta fram konkreta förslag på hur man kan arbeta vidare på hemmaplan med ”handlingsplaner”. En referensgrupp med representanter från länsstyrelserna och Jordbruksverket hade möten tillsammans med seminarieledaren från SLU före såväl som efter seminarierna.
Syfte och upplägg
Syftet med de tre seminarierna var
• att ta fram konkreta förslag på vad vi alla kan arbeta vidare med på hemmaplan
• att utveckla en gemensam problembild och därmed en plattform att utgå ifrån
• att lära känna varandra över organisationsgränserna
Seminarierna bestod i huvudsak av fem avsnitt:
1. Introduktion och skapande av en gemensam erfarenhet
2. Nulägesbeskrivning av dagens arbete inom KULM och de problem som finns 3. Karaktärisering av önskvärda framtidsbilder
4. Handlingsalternativ och framtagande av konkreta handlingsplaner 5. Avslutande diskussion och sammanfattning
Problemställningar
På samtliga seminarier framkom under avsnitt två att:
• Regelverket behöver göras mera flexibelt.
• Samarbete och interaktion behöver bli bättre inom och mellan de olika myndigheterna och aktörerna.
• Vi når inte hela den önskade målgruppen och har svårt att nå nya målgrupper. Vi måste även bli bättre när vi riktar oss till målgruppen och undvika motsägelsefulla budskap och informationströtthet.
• Vi måste utveckla verksamhetsstyrningen bl.a. genom att öka kontinuiteten i verksamheten och avsätta mer tid till strategisk planering samt kompetensutveckling.
• Det finns ett behov av att bättre kunna påvisa effekter av verksamheten i miljömålsarbetet och bättre följa upp och utvärdera åtgärderna.
Förutom dessa problemställningar lyftes specifika områden fram på varje seminarium.
Handlingsplaner
Under det fjärde avsnittet av seminarierna arbetade deltagarna först i grupper inom det egna kompetensområdet. Syftet var att identifiera vad som behövde göras för att vi skulle uppnå de framtidsbilder som vi tagit fram under seminariernas tredje avsnitt. Handlingsalternativ lyftes fram inom följande områden:
• Samarbete och samverkan
• Målgrupp och pedagogik
• Kunskapsinventering och kompetensutveckling av personal
• Utvärdering och återkoppling till miljöeffekter
• Översyn och förnyelse av verksamhet / regelverk
• Långsiktig strategi och KULM i ett sammanhang
• KULM-verksamhetens status
Utifrån ovanstående handlingsalternativ gjorde sedan varje länsstyrelse/Jordbruksverket konkreta handlingsplaner. Det var upp till varje grupp att välja vilken eller vilka handlingsalternativ man ville konkretisera i en handlingsplan. Vid skapandet av en handlingsplan namngav man den, beskrev VAD som skulle åstadkommas, HUR det skulle göras, VARFÖR, NÄR och VEM som var ansvarig. Resultatet blev alltså en plan som är möjlig att följa upp.
De handlingsplaner som togs fram kan kategoriseras bl.a. inom följande teman: regelverket, samverkan och samarbete, strategisk planering, målgrupper och behovsanalys, utvärdering och uppföljning samt kompetens och arbetsmetoder.
Vad har hänt efter KULM-seminarierna?
Seminarierna ska ses som start på ett fortsatt förändringsarbete. Tanken med ett fortsatt arbete var att involvera alla som arbetar med KULM på Jordbruksverket, inom respektive länsstyrelse samt andra aktörer som deltar i länsprogrammen. Målet är att skapa en medvetenhet hos samtliga om KULM-verksamheten och dess koppling till miljömålen.
Ett flertal länsstyrelser har fortsatt arbetet på hemmaplan efter seminarierna. Några län har arrangerat ett andra seminarium där man arbetat vidare på regional nivå. Detta har skett i Gävleborg / Dalarna och Jämtland / Västernorrland där man haft seminarier som syftat till att utveckla rådgivningskompetensen inom främst metodik/pedagogik och miljökommunikation.
Ett annat syfte har varit att utveckla samarbete och samverkan mellan olika aktörer som är involverade i KULM-arbetet och/eller miljömålsarbetet såväl inom som mellan länen. Man har fokuserat på både att visa möjligheter och konkreta metoder för hur KULM och miljömålsarbetet kan kopplas samman och hur man hittar vägar ut till lantbrukarna i dessa frågor. Utgångspunkter har varit att förutsättningen för framgång är att man känner både arbetsglädje och en vilja att lära i rådgivningsarbetet. En annan utgångspunkt har varit att den
De handlingsplaner som Jordbruksverkets tog fram under KULM-seminarierna rörde områdena:
• Regelverk och administration
• Samordning och samverkan
Översynen av regelverket resulterade i förändringar av kostnadsramar och villkor inför verksamheten 2003. En fortlöpande översyn pågår bl.a. av inrapporteringen i VUID (databaserat redovisningssystem). Inom området samarbete och samverkan pågår arbete med att initiera och skapa förutsättningar för nätverk inom respektive kompetensområde, ta upp goda exempel på fungerande samarbetsgrupper inom länen samt hur KULM-medel kan avsättas till samarbetsprojekt över länsgränserna.
8 Publikationer inom KULM-verksamheten utgivna år 2002
Kompetensområde 1 – Levande Landskap
• Kampanjfolder Levande Landskap
• Parasitbekämpning och biologisk mångfald
• Svampar i odlingslandskapet
• Trädgårdar och parker i odlingslandskapet
• Naturbetesmarker (omtryck)
• Levande Landskaps väggalmanacka
Kompetensområde 2 – miljökänsliga områden, växtnäring
• Markkartering -jordprovtagning, -analyser
Information om Greppa näringen, se hemsidan www.greppa.nu
Kompetensområde 2 – miljökänsliga områden, bekämpningsmedel
• Miljökänsliga områden, bekämpningsmedel
• Bekämpningsrekommendationer 2002
• Kemisk ogräsbekämpning 2002
• Skadegörare i frilandsgrönsaker och bär
• Utsädesburna sjukdomar på jordbruksväxter (omtryck)
Kompetensområde 3 – ekologisk produktion
• Korastning, -javisst, men hur?
• Rastning av ekologiska uppbundna kor
• Teknik för vallskörd i ekologiskt lantbruk
• Byggnader för ekologiska slaktsvin
Jordbruksverkets rapporter2002
1. Fri handel med mjölkkvoter, –en utvärdering av införandet 2. Miljöeffekter av EU:s jordbrukspolitik
3. Kväveprovtagning i höstvete
4. Marknadsöversikt – Trädgårdsprodukter
5. Tullsänkningar – Tänkbara metoder i WTO-förhandlingarna 6. Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet – KULM 7. Handlingsprogram för användning av bekämpningsmedel
8. Strategi för inventering av kulturväxter i Sverige 9. Programmet för odlad mångfald – Verksamhetsåret 2001 10. Att vara lantbrukare eller inte
11. Riktlinjer för gödsling och kalkning 2003 12. Marknadsöversikt – vegetabilier
13. Marknadsöversikt – animalier
Jordbruksverkets rapporter2003
1. Indikatorarter – metodutveckling för nationell övervakning av biologisk mångfald i ängs- och betesmarker 2. Jordbrukspolitiken och miljön, Igår – Idag – Imorgon
3. Jordbruksverkets foderkontroll 2001
4. Ökad mångfald – kunskapssammanställning om nyskapande av livsmiljöer i enahanda åkerlandskap 5. Förslag till bestämmelser för att minska nitratutlakningen från jordbruket
– enligt nitratdirektivet (direktiv 91/676/EEG) m.m.
6. Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll – Uppgifter t.om. år 2001 7. Hur går det för svenskt jordbruk – en jämförelse med några konkurrentländer
8. Jordbruksverkets foderkontroll 2002 – Feed control by the Swedish Board of Agriculture 2002 9. Utvärdering av dokumentation vid enskild rådgivning inom KULM – Kompetensområde 2 och 3 10. Marknadsöversikt – bearbetade trädgårdsprodukter
11. Samexistens i fält mellan genetiskt modifierade, konventionella och ekologiska grödor – redovisning av förutsättningar