Utvärdering av slutgiltigt produktförslag

Samtliga respondenterna tyckte att produkten har funktioner som kan vara ett bättre alternativ till grönsakslådor. Något som sas vid mötet var ”Jag tror detta är vad som behövs, en tydlig plats för grönt

som inte tar mycket mer plats än tidigare”. Och ”Jag tycker det är supersmart med ”stå i vatten-delen”, eventuellt hade en liten del av den delen kunnat vara ännu högre så att färska kryddor kan stå helt rakt”. Det framkom att respondenterna ansåg att produkten generellt sett var lätt att förstå, men att de

var lite osäkra på om olika sorter var tvungna att förvaras på någon speciell plats, de visste inte om de hade rätt kunskap. Funderingar kring om en separat behållare för grönt som ger ifrån eten var något som också kom upp på tal. Respondenterna pratade även om hur de trodde det skulle bli att byta vatten i produkten, det konstaterades att det troligtvis måste bytas ofta för att hålla fräschheten, en person ansåg att det nog inte skulle bli jobbigt – ”det blir som att vattna en till växt”. De var positivt inställda till att delarna enkelt kunde diskas för hand eller maskin. De gillade förslaget att produkten skulle bestå av både ljus plast och glas, för att matcha kylskåpets interiör, och de var helt eniga om att de skulle använda produkten. De var positiva till att produkten skulle vara en kompletterande del till ett kylskåp, så att de ej behöver köpa en helt ny kyl. Den del som kan användas efter sköljning framme på diskbänk tyckte respondenterna var bra, då de menade att de nu kan skölja grönt direkt och veta att grönsakerna i kylen är redo att ätas. Vid test av prototyp, kunde det konstateras att stavarna i del B behöver få mer stabilitet, då stavarna som de såg ut nu, var aningen ostabil.

Produkten skulle, enligt målgruppens respons och vad test 1 och 2 och teorier säger, öka benägenheten till att använda grönt och därmed minska svinn. Dock hade en djupare utvärdering behövts göras efter att produkten använts ett tag för att kunna se om svinnet faktiskt minskar vid användning av produkten. Produkten är utformad för enpersonshushåll, om produkten skulle varit riktad mot större hushåll skulle förmodligen förvaringsytorna behövts vara större, så att fler livsmedel får plats och samtidigt synliggörs.

47

5. Slutsats

Studien har visat att det finns ett behov av en produkt som stödjer hantering av grönt vid förvaring i hemmet, då det dels råder brist på produkter utformade för att minska svinn och eftersom svinnet är en följd av ett oreflekterat beteende. Personer som har ett intresse för miljö och hållbar utveckling slänger grönt på grund av olika hinder som utgörs av nuvarande förvaringsalternativ. Studien visar att det med hjälp av design går att undersöka bakomliggande faktorer till beteenden med negativ miljöpåverkan som följd, precis som Stern (2000) skriver om att designern sitter på en speciell roll att med enkla knep tidigt kunna identifiera problem och genom interventioner möjliggöra ett ändrat beteende.

Ett svar på studiens frågeställning är en designlösning som påminner användaren om grönsakerna samtidigt som de förvaras på ett sätt som gynnar grönt och användaren.

Kriterier som designlösningen bör uppfylla är:

- Synliggöra frukt och grönsaker vid förvaring – ökar kunskap om vilka livsmedel som finns - Underlätta för personer att använda sina frukt och grönsaker i tid

- Erbjuda god förvaring så att grönt hålls färska

Från ett flertal idéer och många designöppningar togs ett beslut, efter samlad empiri, att designlösningen bör erbjuda ett alternativ till grönsakslådorna. Studien visar att en produktlösning bör ge grönt en ”finare” plats än att slänga ner dom i grönsakslådan (och låta dom ruttna) vilket kan hänvisas till vad Vermeir och Verbeke (2006) skriver om att om grönsakers värde höjs är risken mindre att de sedan slängs.

6. Diskussion

I detta kapitel diskuteras utformning av studie, hur väl syftet uppnås och hur en möjlig vidareutveckling av designlösningen skulle se ut.

6.1. Resultat

Studien började med ett tydligt problem – det slängs otroligt mycket grönt i onödan vilket har förödande konsekvenser för miljön och hållbar utveckling, dock behövde studien hela tiden arbeta mot att förstå de bakomliggande faktorerna till problemet vilket var studiens stora utmaning och uppsatsen syfte. Det gjordes med olika metoder, vilka gav nyttiga insikter och ledde studien framåt. Det gjordes tillsammans med de 12 respondenter som varit delaktiga, förutom respondenterna i enkätundersökningen. Respondenterna visade sig ha en likasinnad inställning till mat, hållbar utveckling och matsvinn. De är

48

också dessa personer som med deras livsstilar drivit projektet i den riktning det gått. Studien hade troligtvis sett annorlunda ut om det varit en bredare målgrupp. Studien var i början öppen för flera riktningar men riktningsbeslut togs efter att det framkom genom empiri, teorier och tester att yttre faktorer såsom förvaring spelar en stor roll för sambandet mellan en persons beteende och förekomst av grönt svinn. Om projektet skulle göras om hade fler tester av olika typer av förvaringar påbörjats tidigt i studien. Det viktigaste för studien har varit att förebygga matsvinn, vilket också är den rådande filosofin inom teorierna om att designa hållbart – minska på resursslöseri. Uppsatsen har därför lutat på teorier inom hållbar utveckling – hållbar design bland annat med fokus att minska matsvinn, däremot har inte materialval, produktionsteknik och utseende av produkt varit i fokus, även om dessa faktorer påverkar utfallet om produkten anses vara hållbar eller ej. För att studien helt skulle följa teorierna som studien grundar sig på borde även material och produktion av produkten göra minimal miljöpåverkan. Samtidigt som miljö har varit i fokus har, i enlighet med sterns (2000) vbn-teori, det behövts undersökas hur en designlösning kan medge beteendeförändring, som i detta fall behövt fokusera på användarens kunskap om vilka grönsaker som finns tillgängliga, detta eftersom en viktig aspekt har varit att ta bort befintliga hinder som hindrar en miljövänlig livsstil.

Studien resulterade i förslag på hur beteendeförändringar skulle kunna ske, genom organiserade interventioner vid förvaring för att hjälpa konsumenten att enkelt lokalisera matvaror, innan och under användning, samt öka hållbarheten på grönt. Detta ökar personens kunskap om vilka livsmedel hen har i sitt hem, vilket kan bidra till att personen inte köper mer och istället använder det som finns. Hur lättillgängliga grönsakerna är kan också påverka beteendet genom att underlätta för personen att faktiskt använda sina livsmedel genom att hinder undanröjs så som att behöva öppna en låda, rota och leta efter grönt vid matlagning. Samtidigt skulle det förändra personens vanor vilket vbn-teorin menar är något som krävs. Detta bekräftar det Sanne (2014) skriver om att små förändringar i människors vardag kan vara ett bidrag mot en hållbar utveckling. Studien visar att en designprocess lämpar sig bra för ett motiv att ändra ett beteende som har en negativ miljöpåverkan. Designern kan med olika metoder få djupare kunskap om människor inom specifika områden för att genom innovation skapa nya förutsättningar för en hållbar utveckling.