Utvärdering och utveckling

Fixsen (2005) skriver att innovation och utveckling kan vara en viktig del i implementeringsarbetet. När en metod börjar användas i en verksamhet så sammanfogas den med de erfarenheter och den kunskap som utförarna har och kan därmed utvecklas.

Sven berättar i intervjun att arbetet med handlingsplanen har varit långsiktigt och grundligt gjort. Den första handlingsplanen kom 2002 och gällde fram till 2004. Då utvärderades den, reviderades och kom i ny version 2005. En ny reviderad version kom ut 2008 och den slutar gälla vid årsskiftet 2010-2011. Sven säger att ”de [handlingsplanerna, reds. anm.] har varit detaljerade på den nivån där man faktiskt kan gå tillbaka och säga att det här skulle du ha gjort just då. Det betyder också att det är ganska lätt att utvärdera.” Dessa utvärderingar menar Sven har varit viktiga dels utifrån att samhället hela tiden förändras och arbetet måste förändras med det och att de som arbetar med handlingsplanen får erfarenheter om vad som fungerar och vad som inte fungerar. Det är dessa erfarenheter som har lagt grunden till påföljande handlingsplan. I skrivande stund sker många saker samtidigt för att utvärdera. Sven berättar att ett inhyrt företag håller på med en utvärdering av hela satsningen, En drogfri framtid, som ska vara färdig i januari 2011. I december månad har Malmö Stad även gjort mätningar bland ungdomar om satsningen har påverkat deras attityder till alkohol, narkotika, tobak och doping. All den information som kommer fram i samband med den stora

utvärderingen och mätningarna kommer att tas till vara och bygga grunden till en ny satsning under 2011. Sven berättar att den nya strategin inte kommer vara lik

En drogfri framtid, då de sett att det har varit en för komplex satsning som varit

svår att styra då det har varit många aktörer inblandade. Handlingsplanen har urholkats mer och mer allt eftersom att stadsdelarna och de olika aktörerna sökt större autonomi. Sven tror att den nya strategin kommer att ha stort fokus på kvalitetssäkring av arbetet i de olika verksamheterna och att stadsdelarna själva ska vilja göra den kvalitetssäkringen.

”Så vi har ju lärt oss väldigt mycket och det är baserat på de lärdomarna som vi kommer föreslå något som är lite annorlunda.

Men det är kopplat till erfarenheter och vad som är möjligt att göra i verksamheterna.”

Så säger Sven om den nya strategin. Han poängterar återigen vikten av att ta vara på de erfarenheter och den kunskap som både Malmö stad och skolorna har fått.

Anita berättar att de på hennes skola ofta träffas och diskuterar arbetets utformning och resultaten, både inom personalen och med eleverna. I sitt förebyggande använder de sig av SET och har därför en utvärderare utbildad i SET som utvärderar deras arbete.

Birgitta säger i intervjun att hon tycker att Malmö stads drogvaneundersökningar är en bra grund att utveckla sitt förebyggande arbete ifrån. Hon menar att det är viktigt att se var samhället är på väg och utveckla arbetet från det.

Olof tar upp samma viktiga punkt. Han menar att det är viktigt hålla sig ajour med var ungdomarna på skolan befinner sig men det var dock ett antal år sedan skolans egen handlingsplan uppdaterades.

7. SLUTDISKUSSION

Vårt syfte med denna uppsats har varit att ta reda på om hur Malmö stads handlingsplan för det tobaks-, alkohol- och drogförebyggande

arbetet implementeras i det drogpreventiva arbetet på ett antal högstadieskolor i Malmö och vi anser att vi har uppnått detta. För att besvara vårt syfte tog vi hjälp av våra frågeställningar.

Vår första frågeställning handlade om huruvida rektorerna tyckte att det fanns ett behov av en gemensam handlingsplan för drogförebyggande arbete på skolorna i Malmö. Vi fann med vår studie att de flesta rektorerna var skeptiska till att det skulle finnas en gemensam handlingsplan för Malmö stad. En rektor tyckte att det fanns ett behov av ett visst gemensamt tänkande. Eftersom skolorna måste arbeta efter läroplanen och Skollagen så kommer drogförebyggande arbete ändå in i verksamheterna, så rektorerna kände att detta, med eller utan Malmö stads handlingsplan, alltid kommer att vara något som man arbetar med på skolorna.

I nästa frågeställning ville vi titta på hur skolornas handlingsplaner för det drogförebyggande arbetet såg ut. Alla skolor hade någon typ av handlingsplan som gällde för skolan men de var olika täckande. De flesta handlade mest om vad man gör i ett akut läge. Vi fann dock att bara för att det inte fanns nerskrivet i ett dokument så innebar det inte att drogförebyggande arbete inte var något som hela tiden var med i tänket hos rektorerna. En rektor berättade att det är svårt att ha en specifik handlingsplan eftersom droger är något som förändras hela tiden och det gäller att hålla sig ständigt uppdaterad.

Med nästa frågeställning ville vi sen göra en jämförelse mellan skolornas

handlingsplaner och Malmö stads handlingsplan. Stämmer dessa överens eller är där stora skillnader? Vi fann att delen som rör skolorna i Malmö stads

handlingsplan, En drogfri framtid, handlar dels om vad som ska göras i det akuta läget, om man kommer på någon med att röka eller inneha droger, dels så handlar den om hur man ska arbeta förebyggande. Alla skolorna hade en tydlig plan över hur de skulle agera i det akuta läget men den andra delen var mer diffus. Det var något skolorna arbetade med, men, som vi nämnde innan, inte alltid något som fanns nerskrivet.

Sen gick vi vidare med att titta på om de resurser och stöd som behövs för att implementera handlingsplanen fanns tillgänglig enligt våra informanter. De flesta av rektorerna upplevde att de inte hade de resurser de hade velat ha till det

drogförebyggande arbetet. De efterlyste mer ekonomiska resurser, andra aktörer och även ibland mer utbildning, och då tid och ekonomi till denna nya utbildning. Det var inte många som enligt rektorerna hade gått någon av utbildningarna som Malmö stad hade erbjudit men vi tror att det egentligen beror på att det är svårt på skolan att säga var utbildningarna erbjuds ifrån. Vad vi förstod så erbjuds det utbildningar hela tiden.

Vår sista frågeställning berörde utvärdering och utveckling av handlingsplanen och hur det såg ut. Här tittade vi både på hur skolorna jobbade med sina egna handlingsplaner men också på hur Malmö stad hade utvärderat En drogfri framtid. Det visade sig att handlingsplanen En drogfri framtid har blivit utvärderad och uppdaterad två gånger sen 2002 och just nu blir den utvärderad för en tredje och

sista gång. Utvärderingen av den egna handlingsplanen på skolorna fungerade olika bra. På någon skola var man väldigt aktiv men på några av skolorna var det inte något som hade blivit gjort på länge. Vi fick en känsla, när vi var på skolorna, att rektorerna trots detta var medvetna om att drogförebyggande arbete är något som förändras över tid och att vad det egentligen handlar om är relationen mellan skolpersonalen och eleverna och att få eleverna att må bra och trivas på skolan.

Det var svårt att hitta informanter till denna studie och vi tror att det beror, dels på att det är en hektisk tid för rektorerna, men även att man på skolan är rädd för att någon ska komma utifrån och tycka att man gör för lite och, i vårt fall, kritisera skolan för att den inte följer Malmö stads handlingsplan. Även när vi var på skolorna fick vi en känsla av att rektorerna var lite skamsna över att de inte följde planen men när vi sen ställde frågor och tittade lite närmare på skolornas arbete så insåg vi att de egentligen följde handlingsplanen utan att veta om det. Vad vi fick lära oss av intervjun med personen från Malmö stad var att det viktigaste med förebyggande arbete är risk- och skyddsfaktorer. Med andra ord så pratade personen om att det viktigaste i skolan är att man trivs och vill vara där. När vi pratade med rektorerna fann vi att de pratade om samma saker men de använde sig av andra ord. De nämnde också saker som att trivas i skolan som det viktigaste men använde inte begreppet risk- och skyddsfaktorer.

Enligt den valda teorin så skulle implementeringen ha blivit mer effektiv om Malmö stad hade utgått från behoven som finns på skolan och involverat berörda aktörer redan i planeringsfasen. Det hade också hjälpt om det hade funnits en kommunikation mellan Malmö stad och skolorna genom hela

implementeringsprocessen. Handlingsplanen hade också varit lättare att

implementera om den hade varit mer överskådlig och inte så omfattande. Om man till exempel hade gett skolorna endast den del som berör deras arbete och en liten genomgång av teorin om risk- och skyddsfaktorer så hade skolorna haft lättare att ta den till sig.

Implementeringsprocessen har byggts på ett uppifrån-ner perspektiv (se avsnitt 3.1) då handlingsplanen beslutats om på kommunal nivå och sedan implementeras neråt i styrningskedjan. Som vi även nämnde i teoriavsnittet så hade det dock varit önskvärt med en sammankoppling av uppifrån-ner perspektivet och nerifrån-upp perspektivet. Med det menar vi att skolornas kunskap och erfarenheter skulle tagits mer tillvara på i utformandet av handlingsplanen. Eftersom det är

skolpersonalen som faktiskt blir de som arbetar med det drogförebyggande arbetet på skolorna så hade det varit önskvärt att Malmö stad lyssnade mer på deras synpunkter och att de skulle kunna få komma med tankar och idéer om vad de tyckte skulle lyftas upp och vara med på handlingsplanen. När vi intervjuade rektorerna så insåg vi att de var fyra personer som hade lång erfarenhet av förebyggande arbete och skolarbete i allmänhet. Även om vi inte delade deras åsikter om allt de sa så var ändå deras åsikter intressanta och något att ta tillvara på och vidareutveckla. Det blev också tydligt för oss vid intervjuerna att Malmö stad och skolorna pratar förbi varandra. Med detta menar vi, som vi nämnde innan, att de faktiskt pratade om samma saker utan att de egentligen verkade förstå detta själva.

Vi ser stora brister när det gäller evidensbaserade metoder. Att ha som ett krav att skolorna ska arbeta efter evidensbaserade metoder vid drogförebyggande arbete när det inte finns evidensbaserade metoder är ett stort problem. Det skulle absolut

behövas mer forskning där och mer planer om vad som ska göras åt saken. Vår informant på Malmö stad påpekade att det var väldigt kostsamt att evidensbasera en metod och där ser vi även där ett problem. Överhuvudtaget så skulle man behöva se över begreppet evidensbasering och göra det mindre oklart så att det inte används alldeles för lättvindigt. Ett alternativ hade varit att hitta ett annat sätt att kvalitetsgarantera en metod. Detta är absolut något som borde prioriteras så att skolorna inte arbetar efter metoder som man egentligen inte har någon kunskap om och därför inte vet om de har effekt eller inte. Det kan ju till och med vara så att vissa av metoderna kan ha motsatt effekt och konsekvenserna för detta skulle kunna vara katastrofala.

Sedan måste vi även vara realistiska när det gäller skolans handlingsutrymme. Som en av rektorerna nämnde så är det ofta så att allt ska tryckas in i skolan. Ibland är det så att skolorna saknar resurser i form av tid, ekonomi och kunskap för att kunna göra allt. Sen är det ett faktum att skolan har väldigt lite makt att påverka hur en elev har det hemma eller till exempel vad som har beslutats i Riksdagen. Om en elev väljer att prova droger så har skolan väldigt liten makt att hindra detta, om det inte sker på skolan. Vad skolan kan göra är att arbeta aktivt med att få eleverna att trivas i skolan och att se till att eleverna har hög närvaro. Detta kan göras på olika sätt till exempel genom att uppmärksamma varje elev och få eleverna att känna sig lyckade.

Utifrån det resultat vi har redovisat och den valda teorin så anser vi att implementeringen av handlingsplanen inte har fungerat bra. Detta beror framförallt på att det inte har funnits ett behov av en gemensam handlingsplan eftersom skolan på grund av lagar och regleringar redan har ett krav på sig att arbeta förebyggande mot droger. Målet med handlingsplanen är uppnått men detta beror egentligen på det faktum att skolorna redan har ett drogpreventivt arbete. Det är viktigt att skolorna utvärderar och uppdaterar sina handlingsplaner så att arbetet blir så effektivt som möjligt.

REFERENSER

Bell, Judith (2006). Ingår i Nilsson Björn (red.), Introduktion till

forskningsmetodik (Fjärde upplagan uppl.). Danmark: Narayana Press.

Berg, Lotta (2007) Främja och förebygga – Hälsofrämjande och

drogförebyggande strategier inom skolan. Växjö: Linnéuniversitetet.

Tillgänglig: http://lnu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:205126

Bergmark, Anders & Lundström, Tommy (2006). Mot en evidensbaserad praktik? - Om färdriktningen i socialt arbete. Socialvetenskaplig Tidskrift, nr. 6

Carroll, Lauren & Fokt, Andrea (2009) Helheten är större än summan av delarna

– En kvalitativ studie om det drogförebyggande arbetet inom grundskolan samt inställningar och attityder till införandet av slumpmässiga, frivilliga drogtester.

Lunds Universitet. Tillgänglig:

http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1416066&file OId=1423346

Ejvegård, Rolf (2009). Vetenskaplig metod (Fjärde upplagan uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.

Fixsen, Dean L., Louis de la Parte Florida Mental Health Institute & University of South Florida (2005). Implementation research : a synthesis of the literature. Tampa, Florida: National Implementation Research Network. Tillgänglig:

http://nirn.fmhi.usf.edu/resources/publications/Monograph/pdf/Monograph% 5Ffull.pdf

Guldbrandsson, Karin & Statens folkhälsoinstitut (2007). Från nyhet till

vardagsnytta : om implementeringens mödosamma konst : en

forskningssammanställning. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. (Statens

folkhälsoinstitut). Tillgänglig:

http://www.fhi.se/upload/ar2007/Rapporter%202007/Från%20nyhet%20till% 20vardagsnytta.pdf

Hübinette, Staffan (2003). Narkotikafri skola - praktisk handbok om policy och

åtgärder. Stockholm: Fri förlag.

Jacobsen, Dag I. & Järvå, Håkan (2007). Förståelse, beskrivning och förklaring :

introduktion till samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete.

Lund: Studentlitteratur.

Malmö stad (2004). Ingår i Malmö stad (red.), Skolplan för Malmö (Första upplagan uppl.). Malmö: Malmö stad.

Malmö stad SSP - Samarbete mellan skola, socialtjänst och polis. Tillgänglig:

http://www.malmo.se/Kommun--politik/Om-oss/Stadsdelar/Fosie/SSP--- skola-socialtjanst-polis.html [201011/29]

Malmö stad SSP - Skola, socialtjänst och polis i samverkan. Tillgänglig:

http://www.malmo.se/Kommun--politik/Om-oss/Stadsdelar/Centrum/Individ- --familjeomsorg/SSP---skola-socialtjanst-och-polis.html [201011/29]

Olsson, Henny & Sörensen, Stefan (2007). Forskningsprocessen : kvalitativa och

kvantitativa perspektiv (2 uppl uppl.). Stockholm: Liber.

Olsson, Tina & Sundell, Knut (2008). Implementering steg för steg - Vad säger forskningen? Ingår i Maria Roselius & Knut Sundell (red.), Att förändra

socialt arbete: Forskare och praktiker om implementering (Första upplagan

uppl.). Stockholm: Gothia Förlag. (s. 30)

Örebro kommun (2009). Örebro Preventionsprogram (ÖPP). Tillgänglig:

http://www.orebro.se/opp [201011/24]

Persson, Anders & Svensson, Kerstin (2005). Drogförebyggande arbete i skolan :

möjligheter och dilemman. Lund: Studentlitteratur.

Pye, Victoria (2003) Drogförebyggande arbete i skolan – Vad fungerar? Lunds Universitet. Tillgänglig:

http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1358310 &fileOId=1358311

Regeringskansliet (2008). Anförande av Maria Larsson vid Drugsmarts 10-

årsjubileum

. Tillgänglig: http://www.sweden.gov.se/sb/d/10053/a/110302 [201011/24]

Samuelsson, Marie-Louise (2010, 11/29). Rädda de unga från flummet. [Electronic version]. Sydsvenska Dagbladet, [20101229]

Sannerstedt, Anders (1997). Implementering - hur politiska beslut genomförs i praktiken. Ingår i Bo Rothstein (red.), Politik som organisation:

Förvaltningspolitikens grundproblem (Andra upplagan uppl.). Stockholm:

SNS Förlag. (s. 15)

Skolverket (2007). Med livskunskap på schemat. Tillgänglig:

http://www.skolverket.se/sb/d/1917/a/9769 [201012/14]

Socialstyrelsen Ordlista till metodguiden för social arbete. Tillgänglig:

http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/metodguide/ordlista

[201012/29]

Socialstyrelsen Social och emotionell träning (SET). Tillgänglig:

http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/insatser/barnochfamilj/s et [201012/28]

Handlingsplan för det tobaks-, alkohol- och drogförebyggande arbetet i Malmö 2008 – 2010, (2008). Tillgänglig:

http://www.malmo.se/download/18.3ce4ae6a11e2a8ab190800074975/Handli ngsplan+2008-2010.pdf [2010-11-16]

Sundell, Knut & Soydan, Haluk (2008). Från kunskap till praktik. Ingår i Maria Roselius & Knut Sundell (red.), Att förändra socialt arbete: Forskare och

praktiker om implementering (Första upplagan uppl.). Stockholm: Gothia

Förlag. (s. 13)

Svensson, Kerstin (2006). Förebyggande arbete. Ingår i Verner Denvall & Bo Vinnerljung (red.), (Första utgåvan uppl.). Stockholm: Natur och Kultur. (s. 95-111)

Vetenskapsrådet Forskningsetiska principer inom humanistisk-

BILAGA 1