Examensarbete i socialt arbete Malmö högskola
15 hp Hälsa och samhälle
Socionomprogrammet 205 06 Malmö
Hälsa och samhälle
EN DROGFRI FRAMTID
MALMÖ STADS HANDLINGSPLAN FÖR
DROGFÖREBYGGANDE ARBETE OCH DESS
IMPLEMENTERING I SKOLAN
Matilda Johansson
Lisa Nilsson
EN DROGFRI FRAMTID
MALMÖ STADS HANDLINGSPLAN FÖR
DROGFÖREBYGGANDE ARBETE OCH DESS
IMPLEMENTERING I SKOLAN
Matilda Johansson
Lisa Nilsson
Johansson, M & Nilsson, L. En drogfri framtid. Malmö stads handlingsplan för drogförebyggande arbete och dess implementering i skolan. Malmö Högskola: Hälsa & Samhälle, 2011.
I Malmö stad finns en handlingsplan för drogförebyggande arbete där två punkter handlar om skolan. Vårt syfte var att undersöka hur denna handlingsplan har implementerats på ett antal skolor i Malmö. Detta gjorde vi genom att utföra fyra stycken kvalitativa intervjuer med rektorer på fyra olika skolor och en intervju med en anställd på Malmö stadsförvaltning eller i Malmö stad. Vi fann att implementeringen inte fungerat väl då rektorerna inte använder sig av
handlingsplanen. Dock finns det trots detta ett fungerande drogförebyggande arbete på skolorna.
Nyckelord: En drogfri framtid, Malmö stad, handlingsplan, drogförebyggande
A DRUGFREE FUTURE
MALMÖ’S ACTION PLAN FOR DRUG
PREVENTIVE WORK AND IT’S
IMPLEMENTATION IN SCHOOLS
Matilda Johansson
Lisa Nilsson
Johansson, M & Nilsson, L. A Drug free Future. Malmö’s action plan for drug preventive work and its implementation in schools. Malmö University: Faculty of Health & Society, 2011.
In Malmö there is an action plan for drug preventive work in which two parts are related to school work. Our purpose was to examine how this action plan has been implemented in various schools in Malmö. We did this through four qualitative interviews with principals on four different schools and one interview with an employee in Malmö municipality. We found that the implementation has not been working well since the principals don’t use the action plan. Despite of this
(Despite this) there is a functioning drug preventive work in the schools.
Key words: A Drug free Future, Malmö, action plan, drug preventive work,
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING 5
1.1 Problemformulering 5 1.2 Syfte och frågeställningar 6 1.3 Uppsatsens disposition 6
2. BAKGRUND 7
2.1 Kampanjen En Drogfri Framtid 7 2.2 Skolans reglering 7 2.3 Skolans handlingsutrymme 8 2.3.1 Skollagen 8 2.3.2 Socialtjänstlagen 8 2.3.3 Läroplanen 8 2.4 Begreppsdefinitioner 9 2.4.1 ÖPP 9 2.4.2 SET 9 2.4.3 SSP 9 2.4.4 Livskunskap 9 3. TIDIGARE FORSKNING 10 3.1 Drogförebyggande arbete och evidens 10 3.1.1 Prevention 10 3.1.2 Evidensbaserad praktik 11 3.1.3 Risk- och skyddsfaktorer 11 3.2 Tidigare forskning om drogförebyggande arbete och 12 implementering
4. TEORI 14
4.1 Top-down och bottom-up implementering 14 4.2 Utforska behoven 15 4.3 Förutsättningar och resurser 15 4.3.1 Organisationens förutsättningar 15 4.3.2 Resurser 16 4.4 Det som ska implementeras 16 4.4.1 Val av metod 16 4.4.2 Metodens utformning 16 4.5 Utbildning 17 4.6 Stöd i arbetet med metoden 18 4.7 Utvärdering och utveckling 18
5. METOD 19 5.1 Kvalitativ metod 19 5.1.1 Intervju 19 5.1.2 Bearbetning av material 20 5.2 Urval 20 5.3 Etiska aspekter 21 5.3.1 Etiska rådet 21 5.3.2 Information, samtycke och anonymitet 21 5.3.3 Reliabilitet och validitet 22
6. RESULTAT & ANALYS 23 6.1 En Drogfri Framtid 23 6.2 Behov av handlingsplan 23 6.3 Förutsättningar för implementering 24 6.3.1 Information och kunskap 24 6.3.2 Resurser 24 6.3.3 Organisationens uppbyggnad 25 6.4 Handlingsplanen 25 6.4.1 Utformning av handlingsplanen 25 6.4.2 Relevans och fördelar med handlingsplanen 25 6.4.3 Överensstämmelse och lättanvändlighet 26 6.5 Utbildning och metoder 26 6.6 Stöd och hjälp på vägen 29 6.7 Skolornas egna handlingsplaner 30 6.8 Utvärdering och utveckling 32
7. SLUTDISKUSSION 34
REFERENSER 37
BILAGA 1 40
1. INLEDNING
”Det vi säkert vet är att drogprevention måste vara ett ständigt
pågående arbete - varje ny generation måste övertygas. Och det gäller att hitta arbetssätt så att vi når rätt målgrupper. Och det gäller att ligga i framkant, tidigt upptäcka nya trender och nya preparat och snabbt kunna stoppa för att arbetet ska bli effektivt.”
Maria Larsson, Barn- och äldreminister
I slutet på 90-talet så hade 7-8% av ungdomarna i Sverige provat narkotika. Detta var en siffra som hade fördubblats sedan slutet på 80-talet. Det finns många olika faktorer som påverkar att antalet ungdomar som provat narkotika ökar eller minskar. Det kan bero på allt från politiska beslut till narkotikans tillgänglighet eller social status. Ökningen gjorde att en stor oro utvecklades för att siffran skulle öka ytterligare. Drogförebyggande arbete är ett försök att hålla siffran nere.
1997 konstaterade Narkotikakommissionen att det hade skett en nedrustning av insatserna för det preventiva arbetet. På initiativ av regeringen startades år 1998 olika projekt för att börja arbeta mer preventivt igen. Man riktade sig speciellt till ungdomar och började arbeta mer aktivt för att nå ut med information och
kunskap om de faror och risker som finns med droger. CAN:s (Centralförbundet för Alkohol och Narkotikaupplysning) årliga undersökningar visade att färre niondeklassare använde narkotika under 2000-talet jämfört med slutet av 90-talet. Vad man har lärt sig av dessa år är att man måste upprätthålla ett aktivt och offensivt arbete med drogprevention för att det ska ha effekt. Det gäller att fortsätta jobba preventivt även när man ser att siffrorna går ner för att de inte ska gå upp igen (Regeringskansliet 2008).
Hur man ska arbeta preventivt har förändrats med tiden i kapp med att samhället förändrats. Men det som hela tiden har genomsyrat det drogpreventiva arbetet är att den största delen ligger i skolan. Detta kolliderar dock med att det
drogpreventiva endast är en liten del av skolans arbete (Persson & Svensson 2005).
1.1 Problemformulering
År 2002 påbörjade Malmö stad satsningen En drogfri framtid som skulle sträcka sig över en tioårsperiod och beröra flera olika myndigheter och organisationer. Från denna satsning har det framkommit en handlingsplan som efterhand har reviderats och utgivits i tre versioner.
I den senaste handlingsplanen (Stadskontoret 2008) står skrivet att alla skolor skall ha en egen handlingsplan som beskriver skolans drogförebyggande arbete, vilka insatser som sätts in och vilka metoder som används. Det står även att skolan bör använda sig av evidensbaserade metoder som är rekommenderade av Skolverket och Statens Folkhälsoinstitut. Detta kan låta bra, men hur fungerar det i verkligheten?
Varje skola är en egen verksamhet som rektorn är ansvarig för. Hos rektorn ligger makten att bestämma hur skolans arbete skall fungera. Rektorn är dock styrd av framför allt Skollagen men även många andra styrdokument. Därför finns det här en stor risk att Malmö stads handlingsplan för drogförebyggande arbete hamnar
långt ner på listan. Det krävs därför ett stort arbete av Malmö stad och skolorna för att få handlingsplanen implementerad i skolans arbete.
Karin Guldbrandsson, utredare på Statens Folkhälsoinstitut som har forskat om implementering av metoder, skriver att det är ett antal olika faktorer som spelar roll i arbetet med implementering. Hon menar att det är viktigt med en aktiv interaktion mellan de som introducerar en ny metod, eller i detta fall
handlingsplan, och de tänkta användarna. Två andra viktiga faktorer är dels hur metoden är utarbetad men också vilka omständigheter som råder under den tid som implementeringen sker. För att implementeringen ska fungera så är det viktigt att metoden är väldefinierad (Guldbrandsson 2007).
Utifrån detta så kom vi fram till vårt syfte med uppsatsen.
1.2 Syfte och frågeställningar
Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur Malmö stads handlingsplan för det tobaks-, alkohol- och drogförebyggande arbetet implementeras i det
drogpreventiva arbetet på ett antal högstadieskolor i Malmö. Vi undersöker detta genom en pilotstudie baserad på kvalitativa intervjuer med fyra rektorer på olika skolor och en anställd på Malmö stad. Syftet operationaliseras i följande
frågeställningar:
Menar representanterna för skolorna att det finns ett behov av en gemensam handlingsplan för drogförebyggande arbete i Malmö?
Hur ser skolans handlingsplan ut?
Stämmer skolans handlingsplan överens med Malmö stads handlingsplan?
Anser representanter för skolorna att de resurser och det stöd som behövs för att implementera handlingsplanen finns tillgängliga?
Hur ser utvärderingen och utvecklingen av handlingsplanen ut?
1.3 Uppsatsens disposition
Uppsatsen är disponerad så att vi börjar med den bakgrund och information som läsaren behöver för att kunna förstå vår analys. Nästkommande kapitel innehåller en bakgrund till ämnet och en redovisning av den tidigare forskning som är gjord. Sedan följer ett kapitel med en redogörelse för den implementeringsteori som vi använder oss av i analysen. I det påföljande kapitlet tar vi upp vilken
forskningsmetod vi har använt oss av, hur vi gjort vårt urval och vilka viktiga etiska principer vi har förhållit oss till. Efter det kommer en redovisning av vårt resultat tillsammans med en analys utifrån den valda implementeringsteorin. Sist kommer en slutdiskussion där vi sammanfattar uppsatsen och gör en slutlig analys.
2. BAKGRUND
I detta kapitel tittar vi på bakgrunden till handlingsplanen En drogfri framtid och hur den är uppbyggd. Vi tar även upp skolans handlingsutrymme och förklarar en del begrepp som ni kommer att stöta på i uppsatsen. Avslutningsvis så tittar vi lite på tidigare forskning som vi anser är aktuell för vårt syfte och våra
frågeställningar.
2.1 Kampanjen En Drogfri Framtid
Strategin för Malmö stads drogförebyggande arbete blev klar och antagen av kommunfullmäktige i maj 2002 och fick i efterhand namnet En drogfri framtid. Strategin innehåller punkter som rör tobaks-, alkohol- och drogförebyggande arbete i Malmö. Hela strategin har pågått mellan åren 2002 och 2010. Den har mellan dessa år blivit uppdaterad två gånger. Den tredje och sista versionen pågår mellan åren 2008 och 2010. Planen med En drogfri framtid är att många olika aktörer ska göra många olika insatser samtidigt och samordnat för att nå
gemensamma mål, under en längre tid. Dessa aktörer är Malmö stad, Tullverket, Polisområde Malmö, Länsstyrelsen i Skåne län, Region Skåne, Svensk Handel och Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare.
Handlingsplanen är uppdelad i två delar. Den första delen beskriver vad som ska göras. I denna del beskrivs även tydligt vilka olika aktörer som är ansvariga för vad. Med ansvar menar man att man är ansvarig för att åtgärden påbörjas, avslutas och följs upp. Den andra delen är ett fördjupningsmaterial och här kan man läsa om övergripande effektmål, fokus och åtgärder. I denna del tydliggör man den teoretiska kopplingen mellan handlingsplanens övergripande effektmål och olika fokus under perioden, även vilka åtgärder som ska genomföras för att nå varje fokus och effektmål. Effektmålen, fokuseringarna och åtgärderna är indelade under tobak, alkohol, narkotika och allmänna. I del två går det även att läsa om den framtida strukturen, ekonomi och fakta och förutsättningar. Under fakta och förutsättningar kan man bland annat läsa om olika perspektiv att se på
användandet av tobak, alkohol och narkotika och man hittar även text om forskning och trender.
2.2 Skolans reglering
Regleringen av skolan kan ses lite som en ”triangel med olika nivåer”. Det som man först måste ta hänsyn till på en skola är, vad Malmö stad har valt att kalla,
Grundläggande värden. På denna nivå hamnar demokratiska beslut som fattas av
regering, riksdag, kommunstyrelse och kommunfullmäktige. På nästa nivå hamnar det som man har valt att kalla Staten och här kommer skollag, läroplan och
kursplaner in. Riksdag och regering ansvarar för att utbildningen är likvärdig i hela landet och att verksamheten följer Förenta nationernas konvention om barns rättigheter. På denna nivå tas även rektorns ansvar för att målen uppfylls upp. Nästa nivå är kommunen och här är skolplanen det viktigaste styrdokumentet. Det är även på denna nivå som budgeten för skolorna finns. Nästa nivå är SDF och på denna nivå är det stadsdelsfullmäktige som ansvarar för att formulera lokalt anpassade mål för grundskolan. Den sista nivån är skolan och här är det varje rektorsområde/verksamhetsområde som ansvarar för att fastställa lokala
arbetsplaner. Dessa planer ska tydligt visa hur man ska arbeta för att uppnå de mål som står i de statliga styrdokumenten och de kommunala målen på olika nivåer (Malmö stad 2004).
2.3 Skolans handlingsutrymme
Kerstin Svensson, socionom och filosofie doktor i socialt arbete, som forskar vid Socialhögskolan i Lund om bland annat missbruk och ungdomsfrågor, skriver att genom skolans byråkratiska struktur så har skolan ideala förutsättningar för ett preventivt arbete. Skolan blir en given utgångspunkt eftersom barn och ungdomar spenderar så mycket tid i skolan under tiden som de skolas in i samhället och vuxenlivet. I skolan lär man sig inte bara baskunskaper i att läsa och räkna, utan även kunskap på många områden som skapar förutsättningar för vuxenlivet. Skolan i sig kan fungera som ett skydd då den har en socialiserande funktion men även med kunskaperna man får i skolan som kan fungera förebyggande för framtida problem. Även Narkotikakommissionen har uttalat sig om att skolan är en viktig arena i det drogförebyggande arbetet. De menar att man därför borde satsa mer på att utveckla skolans drogförebyggande arbete. De som sedan ska utföra själva arbetet, skolpersonalen, har en annan åsikt om saken. De tycker inte att de har tillräckligt med kunskap, metoder och tid för att utföra arbetet
(Svensson 2006).
2.3.1 Skollagen
Det finns inget i Skollagen som säger rakt ut att skolan ska jobba med drogprevention. Dock finns det paragrafer som pratar om skolans generella ansvar. I Skollagens 1 kap. 2§ står det att skolans utbildning ska främja elevernas harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I Skollagen 14 kap. 2 § står det att skolhälsovården ska följa elevernas utveckling, bevara och förbättra deras själsliga och kroppsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor hos dem. Vid misstanke om fara för elevens hälsa ska skolläkaren få undersöka en elev särskilt, enligt Skollagen 14kap. 3§.
2.3.2 Socialtjänstlagen
Enligt Socialtjänstlagen 14kap. 1§ så har man en skyldighet, om man jobbar i en verksamhet som berör barn och ungdom, att anmäla till socialnämnden om man får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Vidare så står det i paragrafen att man är skyldig att ge all information som kan ha betydelse vid en utredning av en underårigs behov av skydd. Man behöver inte ha bevis för att anmäla utan det räcker att man har en misstanke. I skolan vilar ansvaret att anmäla på den enskilde. Detta innebär att en lärare eller annan personal måste anmäla även om hon/han inte har rektorns stöd.
Socialnämnden har ett ansvar för förebyggande arbete och tidiga insatser och åtgärder vid upptäckt av missbruk hos unga. De ansvarar också för att detta sker i samverkan med andra myndigheter, till exempel skolan (Hübinette 2003).
2.3.3 Läroplanen
I den allmänna läroplanen, Lpo 94, så står det att rektorn har ett övergripande ansvar för att skolan ska nå de nationella målen. Rektorn har ett särskilt ansvar för att de olika kunskapsområdena integreras i undervisningen i olika ämnen. Ett kunskapsområde är bl.a. riskerna med tobak, alkohol och andra droger.
Läroplanen, Lrg 11, innehåller ett kapitel som består av kursplaner för alla ämnen. I två av ämnena på högstadiet står det uttryckligen i läroplanen vad som ska tas upp på ämnena. På Idrott & hälsa för 7-9 årskurs ska undervisningen innehålla information om sambandet mellan beroendeframkallande medel och ohälsa. Man ska även prata om doping och vilka regler och lagar som styr detta. På Biologin på
högstadiet ska man pratat om hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av beroendeframkallande medel.
2.4 Begreppsdefinitioner
Nedan tar vi upp definitioner av de begrepp som är relevanta och används ofta i vår uppsats för att ge en klarare bild av innehållet i texten.
2.4.1 ÖPP
ÖPP står för Örebro Preventionsprogram och är en metod som riktar sig till föräldrar med barn i grundskolans senare år. Syftet med metoden är att
föräldrarnas förhållningssätt till ungdomarnas drickande ska påverkas. Metoden ger föräldrarna kunskap om hur de kan förhindra en tidig alkoholdebut och berusningsdrickande bland ungdomarna genom värderingsövningar och samtal på föräldramöten. Metoden baseras på grundforskning som visar att barn till föräldrar som har en tillåtande hållning till alkohol och som bjuder sina barn på alkohol hemma dricker mer än andra och har en snabbare ökning av drickandet från 7:e årskurs och framåt. Denna grundforskning använde man sig senare av för att göra en undersökning med en experimentell grupp och en matchad kontrollgrupp. Undersökningen visade att effekterna var märkbara. Slutsatsen drogs att det är möjligt att ändra föräldrars hållning till ungdomarnas drickande och att detta i sin tur har effekter på ungdomarnas drickande (Örebro Kommun 2009).
2.4.2 SET
SET står för Social och emotionell träning och är en metod som går ut på att utveckla elevernas sociala och emotionella förmågor. Syftet med metoden är att eleverna ska lära sig om sina egna känslor och genom detta sen kunna förstå andras känslor. Genom att förstå andras känslor ska de kunna använda denna kunskap på bästa möjliga sätt. Detta kan t.ex. innebära att en elev uppmuntrar en annan elev som ser ut att behöva motiveras (Socialstyrelsen 2010).
2.4.3 SSP
SSP är ett samarbete mellan skola, socialtjänst och polis. Samarbetet är till för att minska riskbeteenden så som brottslighet och droganvändande. Samtliga
stadsdelar i Malmö är involverade i arbetet sen 2006. Mycket av SSPs arbete bygger på att göra ungdomarna trygga (Malmö stad 2010a).
Varje stadsdel har en egen plan men stadsdelarna träffas även gemensamt och har gemensamma möten och diskussioner. Planerna man jobbar enligt har ett visst antal mål som man jobbar efter och ska uppfylla. Eleverna har en chans att själva berätta var de känner sig otrygga och var det behövs mer insatser och åtgärder (Malmö stad 2010b).
2.4.4 Livskunskap
I ett nyhetsbrev från 2007 på Skolverkets hemsida ges en beskrivning av ämnet Livskunskap. Livskunskap är inte ett ämne som är obligatoriskt i skolan men många skolor har ämnet på schemat. Nyhetsbrevet presenterar fem grundpelare som ämnet vilar på och som ger en tydlig beskrivning av vad ämnet handlar om: att träna självkännedom, att hantera känslor, lära sig empati, motivation och social kompetens (Skolverket 2007).
3. TIDIGARE FORSKNING
Vi har tittat på tidigare uppsatser från olika universitet i Sverige. Sökningen skedde då på uppsatser som vi tyckte kunde vara relevanta för vår uppsats. Vi tittade på uppsatser som handlade om drogprevention i skolan, förebyggande arbete i skolan och även på uppsatser som handlande om olika former av implementering.
Vi gick in på Malmö stads hemsida och tittade på handlingsplanen, En drogfri
framtid, eftersom det är denna handlingsplan som vår uppsats bygger på. Efter
rekommendationerna på den så gick vi sedan in på hemsidorna för Statens folkhälsoinstitut, Skolverket och Myndigheten för skolutveckling. Även
Regeringskansliets hemsida fann vi relevant då det faktiskt finns en del lagar och även publikationer på den sidan som är intressanta för oss. Vi har även googlat ord som drogprevention, drogförebyggande arbete och implementering.
Malmö stads senaste handlingsplan för drogförebyggande arbete kom ut år 2008. Det finns inte mycket forskning, varken innan eller efter det, om hur
implementeringen av handlingsplanen har fungerat i skolorna. Malmö stad har anlitat ett företag som i skrivande stund är i färd med att göra en utvärdering av hela satsningen En drogfri framtid. Den färdiga rapporten kommer att komma ut i januari och kan därför inte användas i denna studie. Utöver denna utvärdering finns det inte någon forskning att tillgå om handlinsplanens implementering i skolorna. Det finns dock forskning om drogförebyggande arbete i skolor i allmänhet. Här följer ett kortfattat urval av den forskningen. Vi har valt de studierna som känns mest relevanta för vår studie.
3.1 Drogförebyggande arbete och evidens
Drogförebyggande arbete är ett väl ofta diskuterat ämne där forskning visar på många saker som inte fungerar men få saker som fungerar. Även begreppet evidens är ett omdiskuterat begrepp som behöver tas upp. Detta gör vi nedan.
3.1.1 Prevention
Syftet med prevention är att samhället ska gynnas och föras i rätt riktning. För individens egen skull ska den skyddas från problem men även inordnas i samhället. Detta förhållande mellan individen och samhället genomsyrar preventionsarbetet. Det förebyggande arbetet är en idé om att göra något innan själva problemet har utvecklats. Det finns många olika sätt att jobba med prevention. Exempel på förebyggande arbete kan vara en strikt kontrollpolitik eller familjepolitiska insatser på individ och gruppnivå. Grunden är att förhindra problem från att uppstå men även att möjliggöra för motsatsen till problemet. Det finns dock en kritik mot begreppet som ligger i att det är ett så vitt och generellt begrepp att innebörden urholkas (Persson & Svensson 2005).
Prevention kan delas in i tre delar. Primär prevention är all prevention på samhällsnivå till hela befolkningen. Sekundär prevention är prevention som är riktad mot vissa riskgrupper och tertiär prevention är när preventionen gäller en viss individ (Persson & Svensson 2005).
Persson och Svensson (2005) beskriver dagens prevention som paradoxal. Med det menar de att det finns en stark tilltro till preventionsarbete samtidigt som
förutsättningarna att förhindra att sociala problem uppstår försvagas. Det finns ytterligare en paradox. Prevention är populärt att befatta sig med men det finns inga möjligheter att se att det verkligen har någon effekt. Många utvärderingar som har gjorts av riktade insatser har visat sig inte ha någon effekt.
3.1.2 Evidensbaserad praktik
Utvärderingar av metoder började inte göras förrän år 2000. Idag görs fortfarande endast ett fåtal effektutvärderingar. Men effektutvärderingar är inte tillräckligt. För att det ska vara möjligt att evidensbasera metoder så måste forskare och professionella vara eniga om vilka kriterier som ska gälla för att en metod ska vara evidensbaserad (Kaunitz & Sundell 2008).
Det är viktigt att veta att det finns en skillnad mellan utvärdering och
evidensbaserad praktik, även om det finns vissa likheter. Den stora skillnaden är att utvärderingar ser på det som har hänt medan evidensbaserad praktik blickar in i framtiden och tar upp hur man ska arbeta i fortsättningen. Genom
evidensbaserad praktik vill man påverka den framtida yrkesutövningen (Bergmark & Lundström 2006).
I evidensbaserad praktik så krävs inte enbart hänvisningar till enstaka
vetenskapliga undersökningar. En bedömning av all tillgänglig kunskap måste göras och detta är något som skapar stora svårigheter, dels genom att det tar tid och resurser men också genom att kunskapsunderlaget är komplext med flera olika nivåer och utgångspunkter (Bergmark & Lundström 2006).
Ansvarig för utveckling av metoder i Sverige är Institutet för utveckling av Metoder i Socialt arbete, IMS. Deras huvuduppgifter är att utarbeta
kunskapsöversikter om fungerande metoder och insatser i socialt arbete, stödja och genomföra undersökningar av insatser och metoder, stödja
bedömningsmetoders utveckling och sprida information (Bergmark & Lundström 2006).
För att evidensbasera en metod används ofta så kallade RCT-studier. RCT står för Randomized Controlled Trial. För att en studie ska vara en RCT-studie så krävs att det finns en slumpmässig fördelning av deltagare och att det finns minst två kontrollgrupper. RCT-studier är mycket pålitliga då de olika faktorerna som kan påverka resultatet sprids på de två kontrollgrupper (Socialstyrelsen 2010).
3.1.3 Risk- och skyddsfaktorer
När man idag pratar om drogförebyggande arbete så betonas ungdomars risk- och skyddsfaktorer. Riskfaktorer i skolan kan vara dåligt skolresultat, skolk, bristande trivsel i skolan och låga förväntningar från skolan. Riskfaktorer finns dock inte bara i skolan utan även i samhället, familjen, kamratgruppen och hos individen. Ofta så samverkar riskfaktorerna. Ett exempel på detta kan vara att personer som lever i utsatta bostadsområde även i stor utsträckning uppvisar riskfaktorer på andra plan så som familjen, kamratgruppen och hos individen.
Faktorerna i familjen är de som har störst betydelse för den unge så länge den bor hemma. Dock är det viktigt för skolan att förstå att barn och unga tillbringar en stor del av sin uppväxt i skolan. Det finns en möjlighet att nå ut till alla barn och unga eftersom alla barn och unga går i skolan på grund av den nioåriga
skaffar en identitet utanför hemmet. Detta betyder också att skolan kan vara segregerande. För många barn och unga är skolan en plats för utanförskap och många känner sig otrygga där. Dessutom så kan en skola se väldigt annorlunda ut jämfört med en annan. Här spelar väldigt många olika faktorer in. Vilka lärare man har, vilka kamrater man har och vilken skola man går i är faktorer som kan se väldigt olika ut och som kan spela väldigt stor roll i hur ett barns skolgång ser ut (Svensson 2006).
3.2 Tidigare forskning om drogförebyggande arbete och implementering
Pye (2003) har i sin c-uppsats valt att titta närmare på skolans medvetna och omedvetna roll i det drogförebyggande arbetet. Hon valde att titta närmare på två högstadieskolor i en större stad i södra Sverige. Genom intervjuer och
observationer kom hon fram till att båda skolorna, som hon valde att titta på, snarare jobbar med hälsofrämjande undervisning än specifik drogundervisning. På båda skolorna såg man ett behov av vuxnas närvaro och tillgänglighet utanför lektionerna, överhuvudtaget relationen mellan lärare och elever såg man som viktigt. En annan viktigt målgrupp som man såg på skolorna var föräldrarna och man jobbade aktivt med att nå ut till föräldrarna. Dock fann man att detta var svårt då de föräldrar som man kände behövde komma mest var oftast de föräldrar som uteblev när skolan bjöd in föräldrarna. Pye fann med sin studie att de metoder som fungerade bäst i skolan var de som rörde skolmiljön och relationerna. Hon tyckte även att detta var något som båda skolorna var medvetna om. Dock var det inte klargjort som en målsättning för skolorna men Pye menade att man i alla fall var en bit på vägen.
Berg (2007) valde att titta på rektorers erfarenheter av drogförebyggande arbete inom skolan i sin c-uppsats. Hon ville titta närmare på hur man når ut till elever för att upptäcka och förebygga uppkomsten av narkotika och gjorde detta genom att intervjua tre rektorer på tre olika högstadieskolor i södra Sverige. Hon ville även få en bild av vad rektorerna tyckte om de kriterier som statens Skolverk utformat för drogundervisningen och hur de såg ut jämfört med skolans egna strategier. Hon kom fram till att rektorerna upplevde att de, på skolan, hade en viss roll i elevernas fostran och att de på grund av detta tyckte att de hade en viktig roll i att se till att eleverna fick de redskap som de behöver för att stå emot droger. Rektorerna tyckte att det var svårt att följa statens Skolverks kriterier för drogförebyggande arbete. Detta berodde bland annat på för lite ekonomiska resurser, för vag handlingsplan och även på att möjligheten att nå ut till ungdomar som har problem hemma är en lång process och då räcker ibland inte
högstadietiden till. En annan sak som rektorerna hade problem med var att den största delen av material som fanns att tillgå var gammalt och omodernt. De efterlyste nyare material att jobba med.
Carroll & Fokt (2009) valde att titta närmare på vilket drogförebyggande arbete som görs i skolan men också på vad olika personer i personalen på skolan tyckte om införandet av slumpmässiga, frivilliga drogtester i skolan. De valde att göra intervjuer på ett antal högstadieskolor i en kommun i södra Sverige. De fann att det drogförebyggande arbetet kan se väldigt olika ut på olika skolor. Det som de olika skolorna var överens om är att det drogförebyggande arbetet inte behöver handla om droger i sig utan att det är viktigare att lägga energi på att skolan förebygger problembeteenden i allmänhet. Personerna i studien tyckte också att nätverk är viktigt vid drogförebyggande arbete. Att skolan har ett bra samarbete
med föräldrarna, men även med t.ex. fotbollstränaren, ansåg man vara viktigt. De fann även att alla de personer som de intervjuade på skolorna hade en negativ inställning till slumpmässiga, frivilliga drogtester i skolan. De menade att dessa tester kunde göra att eleverna, och föräldrarna, tappade förtroende för skolan.
Persson & Svensson (2005) gjorde mellan åren 2003 och 2004 en studie där syftet var att få en fördjupad förståelse för de förutsättningar för drogförebyggande verksamhet som råder i dagens skolor. Fem skolor valdes ut till studien där elever, rektorer, kuratorer, ANT-ansvariga, lärare och annan skolpersonal fick besvara enkäter, delta i fokusgrupper och ge information om sin verksamhet. Med studien kom man fram till att välfungerande och positiva relationer mellan lärare och elever är de viktigaste komponenterna i skolan för ett förebyggande arbete. När denna relation är välfungerande finns även tryggheten där. För att lärande och positiv socialisation ska bli möjligt i skolan så är man i skolan beroende av just denna relation. Problem i relationen kan leda till en otrygghet som resulterar i negativa erfarenheter i skolan. Man fann att när elever som har hoppat av skolan skulle förklara varför de hade gjort detta så handlade det oftast om att de
vantrivdes i skolan eftersom de hade blivit kränkta av en lärare. Kränkningen kunde handla både om hur eleven upplevde att den hade blivit bemött av läraren men också om att eleven inte hade blivit uppmärksammad överhuvudtaget. Drogförebyggande arbete i skolan är komplext och det finns inte ett sätt att arbeta med förebyggande arbete som passa alla skolor. Varje skola måste därför hitta egna sätt och former att arbete med preventivt arbete.
4. TEORI
Det finns många olika sätt att se på implementering. Vi har valt två olika teorier att basera vår analys av resultatet på. I första avsnittet tar vi upp den så kallade top-down och bottom-up teorin. I de påföljande avsnitten tar vi upp den teori som Dean Fixsen et. al. skriver om i Implementation Research: A synthesis of
literature (2005), en publikation från University of South Florida och National
Implementation Research Network. Teorins grund är att det är viktigt att se implementeringen som en process i flera steg där det finns många faktorer som kan försvåra processen.
Vi använder oss av begreppet metod eftersom det är det begrepp som författarna använder sig av. I vårt fall syftar det dock till handlingsplanen.
Knut Sundell och Haluk Soydan (Roselius & Sundell 2008) beskriver begreppet implementering. De menar att för att säkerställa att nya metoder i en verksamhet används som de var avsedda att användas och med varaktighet, så använder man sig av olika procedurer och dessa kallas implementering. Författarna skriver vidare att implementering som företeelse har funnits sedan lång tid tillbaka medan begreppet implementering är ganska nytt. Forskning om implementering sägs ha börjat på sextiotalet i kriget mot fattigdomen i USA. Vad forskarna såg då var att det finns stora svårigheter och en stor komplexitet i att omsätta nya metoder i praktisk verksamhet. Sundell och Soydan tar upp tre pelare som implementering är byggd på: att utveckla effektiva metoder, att skapa efterfrågan på
evidensbaserade metoder och att skapa en infrastruktur för att sprida evidensbaserade metoder.
4.1 Top-down och bottom-up implementering
Top-down, eller uppifrån-ned perspektivet, har sin utgångspunkt i det
auktoritativa beslut som tagits och de avsikter som finns, och följer sedan i en kedja ner till personalen som utför arbetet. Denna kedja kallas för styrningskedja. Varje led i kedjan styr nästkommande led. Inom detta perspektiv är
utgångspunkten de lagar som finns och fokus ligger på att beskriva hur lagen ska implementeras. Det kan också sägas att utgångspunkten ligger i själva metoden eller beslutet som ska implementeras (Sannerstedt 1997).
Bottom-up, eller nedifrån-upp perspektivet, grundas i det faktiska handlandet i verksamheten och hur detta sedan styr leden ovanför, så som en omvänd hierarki. Här är det empirin som styr. Om lagen inte har någon inverkan på empirin så kan den uteslutas i utformningen av implementeringen. Det talas också ofta om att det i detta perspektiv är de så kallade närbyråkrater eller street-level bureaucrats som styr. Med närbyråkrater menas de människor som professionellt arbetar i
direktkontakt med människor inom till exempel socialtjänsten och sjukvården. Dessa anses ha stor handlingsfrihet, erfarenhet och kunskaper om sitt område och därmed påverka vilka metoder eller beslut som ska implementeras i verksamheten mer än politikerna (Sannerstedt 1997).
Sannerstedt (1997) menar dock att det numera oftast förespråkas en
sammankoppling av de två perspektiven för bästa möjliga implementering. Då tar man hänsyn till både det politiska beslut som tagits och till arbetet och behoven i verksamheten.
4.2 Utforska behoven
Det första steget handlar om att utforska behovet av förändring inom ett område, behovet av evidensbaserad praktik och vilka resurser som finns menar Fixsen et. al. (2005). Med det menar de att veta konsumenternas behov och matcha
interventioner med dessa är grunden till implementering, men att det är viktigt att ha med sig problematiken som kan uppstå i det sammanhang som konsumenterna befinner sig i. Om inte konsumenternas behov stämmer överens med
interventionen så blir inte implementeringen verkningsfull (Fixsen et. al. 2005).
Tina Olsson & Knut Sundell (2008) tar också upp vikten av att behovet av förändring är påtagligt och uttalat och att det finns rätt förutsättningar, för att implementeringen ska lyckas. Det är också viktigt att det inte redan finns en fungerande metod för att fylla behovet. Olsson och Sundell tar upp några viktiga frågor att besvara innan beslutet om implementering av en ny metod tas. Vilket problem är det som behöver ombesörjas och hur betydande är det? Vilka metoder används redan? I vilken utsträckning används de och vad har de för effekt? Kan nuvarande metoder utvecklas?
Hur ska man då få svar på dessa frågor? Fixsen et. al. (2005) tar upp social marknadsföring som en viktig del i arbetet. Social marknadsföring handlar om att kartlägga konsumenternas behov och i vilken omgivning de befinner sig. Karin Guldbrandsson tar i Från nyhet till vardagsnytta: Om implementeringens
mödosamma konst (2007) upp social marknadsföring lite närmare. Hon menar att
det är mer betydelsefullt att försöka förstå konsumentens behov och diskutera interventioner för dessa än att ha sin utgångspunkt i den egna metoden. Det handlar om att ta sig an konsumentens perspektiv. Guldbrandsson menar att man tillsammans med denne bör diskutera om den aktuella metoden är den bästa för det behov som finns och om det finns resurser till implementering. Olsson och Sundell (2008) tar också upp vikten av att tillsammans med konsumenterna diskutera deras behov och inte fokusera på metoden men de skriver även att marknadsföringen måste vara anpassad till konsumenterna och presenteras på ett meningsfullt sätt.
4.3 Förutsättningar och resurser
Efter att behoven är identifierade och beslutet att implementera en viss metod tagits så menar Fixsen et. al. (2005) att det är viktigt att identifiera
förutsättningarna för förändring och vilka resurser som finns innan implementeringen kan påbörjas.
4.3.1 Organisationens förutsättningar
Olsson & Sundell (2008) talar om att det inom organisationer finns olika kapacitet för förändring. Denna är viktig att undersöka. Författarna menar att personalen måste vara införstådd med behovet av förändring, vara beredd på det som kommer att krävas av dem och vara motiverad. De tar även upp vikten av att det finns ett klimat inom organisationen som tillåter nytänkande och kreativitet.
Det som gör att en organisation tar sig an förändring snabbare än en annan beror delvis på strukturella faktorer, så som organisationens storlek och utvecklingsnivå menar Guldbrandsson (2007). Författaren skriver att stora organisationer tar på sig förändring lättare än små organisationer. Detta kan bero på decentraliserade beslutsorgan och att det är lättare att flytta på resurser till andra områden. När
flera aktörer är involverade i arbetet i organisationen så ökar det utbytet av kunskap och gör att förändring är lättare att ta till sig.
Sannerstedt (1997) skriver att vissa organisationer är så komplext uppbyggda och trögrörliga att det tar extra lång tid för implementeringen att ta fart. Att en
organisation är trögrörlig kan bero på att det finns vissa rutiner i handlingarna som ger regelbundenhet och bestämmer organisationens kultur. Författaren menar att rutinerna är byggda på värderingar, erfarenheter och verklighetsuppfattningar. Dessa förändras dock med tiden och därmed förändras också organisationens handlingsrutiner. Detta menar Sannerstedt att implementeraren måste vara medveten om. Om metoden som ska implementeras skulle motsätta sig
organisationens grundläggande värderingar så kommer det uppstå ett motstånd mot implementeringen. Författaren menar då att det är viktigt att inte se detta som olydnad eller bakåtsträvan utan som att organisationen har erfarenhet och kunskap om hur deras arbete fungerar.
4.3.2 Resurser
När en metod ska implementeras så finns det ett behov av resurser, så som personal, kompetensutveckling, en väl tilltagen budget, utrustning och lokaler. Sannerstedt (1997) menar dock att svårigheter i implementering ofta inte behöver ha sin förklaring i brist på resurser, då många organisationer har möjlighet att på något sätt skaffa sig de resurser de behöver. Grunden för implementering kan vara olika. I vissa fall vill beslutsfattaren att organisationen ska skaffa sig de resurser som behövs för att nå målen med implementeringen medan det i andra fall kan vara så att organisationen endast förväntas sträva efter att nå målen på den nivå som de har resurser till (Sannerstedt 1997).
Guldbrandsson (2007) och Olsson & Sundell (2008) tar också upp vikten av att mobilisera organisatoriskt stöd inför implementering i form av handledning, utrustning, ekonomiska resurser och lokaler. Guldbrandsson menar att tillräckligt med resurser och en långsiktig utdelning av dem ökar sannolikheten för att implementeringen ska lyckas. Hon menar dock att det är vanligast att
organisationerna implementerar den nya metoden utifrån de resurser de redan har.
4.4 Det som ska implementeras
Grunden i implementeringen är hur den metod eller handlingsplan som ska implementeras är utformad.
4.4.1 Val av metod
Beslutet att en viss metod ska implementeras inom organisationen kan komma till på olika sätt. Olsson & Sundell (2008) skriver att det kan vara en konsult som har sålt in en viss metod eller att beslutsfattarna har valt en metod som är trendig för tillfället. Dessa båda sätt skapar faror för implementeringen menar författarna. Istället bör utgångspunkten vara de behov som finns, så att metoden bestäms utifrån dem och utifrån ett klientperspektiv. Detta kan ske genom en
grundläggande genomgång av behoven som finns och sedan en jämförelse av olika metoder som kan vara aktuella.
4.4.2 Metodens utformning
Guldbrandsson (2007) tar upp ett antal metodkriterier som anses viktiga för en lyckad implementering.
Guldbrandsson (2007) menar att metoden måste vara relevant för verksamheten som ska implementera metoden och de behov som finns. Metoden måste också ha relativa fördelar i jämförelse med den rådande metoden, om det finns en sådan. Verksamheten kommer inte att ta sig an besväret med att implementera en ny metod om den inte har några fördelar i jämförelse till deras nuvarande metod. Författaren menar även att det är viktigt att behoven är så stora att de täcker de ekonomiska utgifterna.
Som vi skrev tidigare så har alla organisationer grundläggande värderingar och arbetssätt. Enligt Guldbrandsson (2007) så måste metoden stämma överens med dessa. Hon menar att metoder är näst intill omöjliga att direkt föra över från ett sammanhang till ett annat. Även Olsson & Sundell (2008) menar att det är viktigt att vara medveten om att metoder kan förändras när de flyttas från en kontext till en annan. Guldbrandsson (2008) tar även upp anpassningsbarhet. Med det menar hon att det är lättare att implementera metoder som går att anpassa efter lokala behov och förutsättningar. Om det ska finnas flexibilitet i metoden så behöver personalen vara starkt medvetna om dess kärnkomponenter så att dessa inte ifrångås. Det är alltså viktigt att inte förändra metoden så mycket att den glider ifrån sina grundprinciper (Olsson & Sundell 2008).
Om de som ska implementera metoden anser den vara lättanvänd och
lättillgänglig så är det större chans att implementeringen kommer vara effektiv skriver Guldbrandsson (2007). Ofta anses en metod vara lättillgänglig om den inte skiljer sig för mycket från den rådande metoden. Detta är dock en balansgång mellan att det ska finnas relativa fördelar och att inte skillnaden ska vara för stor. Om kunskapen som behövs för att använda metoden till stor del består av kunskap som personalen redan har så ökar det inte bara lättanvändligheten utan minskar även de ekonomiska utgifterna då personalen inte behöver samma form av utbildning. Guldbrandsson menar dessutom att metoden kan anses som mer lättanvänd om personalen informerats om den på ett pedagogiskt sätt. Sannerstedt (1997) tar även han upp vikten av att metoden framställs på ett sätt som attraherar de som sedan ska använda den. Olsson & Sundell (2008) skriver att personalen behöver ha informerats om kärnkomponenterna i metoden och ha kunskap om hur den ska utövas.
Guldbrandsson (2007) skriver att om fördelarna med metoden är synliga kort tid efter första implementeringsfasen så ökar chanserna att resten av
implementeringen kommer vara effektiv. Detta kan ske genom utvärderingar och diskussionssamtal.
4.5 Utbildning
Som vi skrev tidigare så menar Olsson & Sundell (2008) att det är viktigt att personalen är medveten om metodens kärnkomponenter och hur själva arbetet med metoden ska utföras. En del i detta kan ske genom utbildning av personalen. Författarna menar att utbildning bör inte bara ske genom föreläsningar utan även genom praktiska övningar. Om personalen har fått utöva metoden i fiktiva situationer så kommer de känna sig mer bekväma med att utöva den i verkliga situationer och detta gör att implementeringen får större effekt.
Fixsen et. al. (2005) skriver att förändring kräver nya kunskapsnivåer, ny
kapacitet och till viss del nya värderingar. Kunskapsutvecklingen är mycket viktig för organisationen när många förändringar ska ske på samma gång.
4.6 Stöd i arbetet med metoden
Olsson & Sundell (2008) skriver att en ny metod kan skapa oro bland personalen och det kan finnas kunskapsbrist gällande utförandet av metoden. Därför är det viktigt att det finns stöd under hela implementeringsperioden. Detta stöd kan bestå av till exempel handledning. Författarna menar också att det är viktigt att
kontrollera att arbetet är troget kärnkomponenterna i metoden.
Fixsen et. al. (2005) tar upp problematiken när personal byts ut. I alla
organisationer så är det personal som försvinner och ny personal som kommer in. Författarna menar att när detta sker under en implementeringsprocess så kan det skapa problem och det är därför viktigt att ett kunskapsutbyte sker under hela processen och att organisationen får stöd i detta.
4.7 Utvärdering och utveckling
När metoden börjar användas i praktiken så krockar den med det praktiska arbetet i verksamheten och hur det utförs. Detta leder, enligt Fixsen et. al. (2005) till förändringar i arbetet med metoden, både positiva och negativa. Med positiva förändringar menar författarna förändringar som leder till en utveckling av metoden och gör den mer anpassad efter lokala förhållanden. Med negativa förändringar menar de förändringar som gör att metodens kärnkomponenter överges.
Olsson & Sundell (2008) tar också upp detta och menar som Fixsen att alla förändringar som sker behöver inte vara skadliga, utan det kan handla om
innovationer som gör metoden effektivare. De menar dock att man först bör vara metoden trogen ett tag innan man börjar utveckla för att förhindra negativa eller onödiga förändringar och att man sedan följer upp förändringarna så att de verkligen gör skillnad på resultatet.
Guldbrandsson (2007) menar att det är viktigt att ha system för mätning och utvärdering av metoder, men även att personalen får positiv feedback. Här kan lokala databaser vara exempel på utvärderingsformer.
5. METOD
I detta kapitel kommer vi att gå igenom vilken undersökningsmetod vi valde och varför. Vi kommer också att mer i detalj visa hur vi arbetade med metoden. Efter vårt syfte och våra frågeställningar så valde vi att göra en kvalitativ studie.
5.1 Kvalitativ metod
Denna typ av forskning är flexibel vilket innebär att det är relativt lätt att göra små ändringar med tidens gång. Det är en forskning som går på djupet i en utvald, specifik miljö, omständighet och tidpunkt. Forskningen bygger på ett litet antal individers uppfattning om något och ett stort antal variabler. Under forskningens gång så upptäcks och tydliggörs fenomenet successivt. En kvalitativ studie kan till exempel bestå av intervjuer, observationer eller fokusgruppsintervjuer (Olsson & Sörensen 2007).
Ejvegård (2009) tar upp några punkter som är viktiga att komma ihåg när man håller på med forskning. Forskningsresultatet påverkas av val och formulering av problem men även av materialet man har. I vårt fall innebär detta att resultatet vi fått är påverkat av hur väl vi har formulerat vårt syfte och våra frågeställningar. Det material vi får fram är också viktigt till vår analys och senare vårt resultat. Metoden påverkas av val av material. Det är därför viktigt att välja en metod som passar just det materialet som man undersöker. Forskningsresultatet påverkas också av metoden. Hade vi istället valt till exempel en enkät så hade vårt resultat blivit väldigt annorlunda. Vi hade inte kunnat få det djupet som vi ville ha.
Materialet blir påverkat av metoden. Hur man ska välja metod kan vara svårt. Här har det varit viktigt att tänka hur vi lättast skulle få ut material som passade vårt syfte och våra frågeställningar. Det gäller att noga reflektera över dessa punkter innan man ger sig in i en forskning.
5.1.1 Intervju
Olsson och Sörensen (2007) skriver att den kvalitativa metoden bygger på data som informanten har gett med egna ord och beteenden som forskaren kan observera. Genom att göra intervjuer så kommer man åt information från informantens värld. De skriver även att det är viktigt att ha ett tydligt syfte och problemområde innan undersökningen börjar för att få ett bra intervjumaterial. När man gör en intervju så är det viktigt att man är öppen och lyhörd för
information som sägs men även för information som inte sägs. Vi valde att göra ett antal kvalitativa intervjuer eftersom vi ville få en djupare förståelse för ämnet och för att få synpunkter som just den personen vi intervjuade hade. Vi hade en intervjuguide som gällde för personen som vi intervjuade på Malmö
stadsförvaltning och en intervjuguide som gällde rektorerna. Vi gjorde intervjun med personen i Malmö stad först och använde sedan dessa svar för att göra den gemensamma intervjuguiden till rektorerna så att vi kunde se om deras synpunkter stämde överens.
Vi valde att göra semistrukturerade intervjuer eftersom vi ville få en tydlig bild av det vi ville ta reda på men samtidigt så ville vi vara öppna för att intervjun skulle kunna gå i olika riktningar. Olsson & Sörensen (2007) skriver att genom att ha en intervju med låg struktureringsgrad så ger man informanten en möjlighet att ge information som annars lätt hade kunnat utebli eftersom forskaren kanske har förutfattade meningar. En intervjuguide med låg struktureringsgrad har ett antal
färdigställda huvudfrågor och låter sen svaren på dessa frågor styra hur resterande frågor uppkommer.
När vi gjorde våra intervjuer spelades dessa in. Vi började alltid våra intervjuer med att fråga om detta var okej.
5.1.2 Bearbetning av materialet
När intervjuerna var gjorda så transkriberades dem. Det vill säga att de skrevs ner ordagrant för att lättare kunna analyseras. När intervjuerna sedan var i en löpande text så valde vi att göra en innehållsanalys enligt Jacobsen (2007). Vi började då med att leta efter passande kategorier som vi kunde dela in texterna efter. De olika kategorierna valde vi efter de frågor som vi hade i vår intervjuguide till rektorerna men också efter intressant information som informanterna hade gett oss som sträckte sig utanför dessa ställda frågor. När vi sedan fyllde dessa kategorier med intressant text så passade vi även på att ta ut citat som belyste den övriga texten bra. Vi gjorde en tabell för textavsnitten och en annan tabell för citaten. Sedan jämförde vi materialet från de olika texterna med varandra för att hitta likheter och olikheter, både när det gällde textdelarna och citaten. Vi tittade då närmare på vilka kategorier som togs upp av alla rektorerna men också vilka kategorier som endast en rektor valde att ta upp eller som en rektor valde att inte ta upp. Sen analyserade vi varför denna rektor valde att belysa just denna kategori eller varför
det(vilket ord ska stå här?) inte valde att belysa kategorin. Vi ställde oss även
frågan om varför rektorerna hade olika åsikter om samma kategori.
5.2 Urval
Vår population till denna forskning bestod av alla högstadieskolor i Malmö och alla på Malmö stad som har något att göra med arbetet med handlingsplanen för drogprevention på skolorna. Eftersom denna studie skulle bli alldeles för
omfattande om alla medverkade, så gjorde vi ett urval. Urvalet gjordes genom att vi tog ut en lista över alla högstadieskolor i Malmö och ringde sedan runt till dessa skolor osystematiskt och frågade om det fanns ett intresse att vara med i vår studie. Denna typ av urval kan kallas för bekvämlighetsurval. Jacobsen (2007) beskriver bekvämlighetsurval som ett urval som görs efter lättillgängligheten på informanterna.
Anledningen till att vi valde denna urvalsmetod är att den är enkel och inte speciellt tidskrävande. Vi kände inte att vi hade ett behov av att välja ut ett antal speciella rektorer utan alla rektorer i Malmö var av intresse. Vårt urval kan ha påverkat vårt resultat eftersom de som valde att ställa upp kan ha varit skolor som hade ett fungerande drogpreventivt arbete och vi kan då ha missat intressant information från skolor som helt enkelt inte hade ett fungerande
drogförebyggande arbete.
Vi valde att intervjua rektorerna på skolorna eftersom de har det yttersta ansvaret för skolorna och då även för drogpreventionen. Då rektorer är en yrkesgrupp som har väldigt hög belastning så var det många rektorer som vi överhuvudtaget inte fick tag i. De svarade inte helt enkelt. En del rektorer tackade nej på grund av tidsbrist. Det är alltid extra mycket att göra vid denna tidpunkt eftersom julen närmar sig. En rektor uttryckte direkt att det drogförebyggande arbetet inte fungerade så bra på skolan. När vi berättade att både rektorer och skolor skulle hållas anonyma så tackade denna rektor ja. Anonymiteten var vi väldigt tydliga med till alla rektorer och även när vi ringde till Malmö stad.
Personen som vi intervjuade på Malmö stad valde vi för att den personen sitter inne med mycket kunskap och information om Malmö stads handlingsplan för det drogförebyggande arbetet.
5.3 Etiska aspekter
När man gör en studie med människor så är det alltid viktigt att tänka på de etiska aspekterna som kan uppkomma.
5.3.1 Etiska rådet
När vi hade ett färdigt syfte och ett antal frågeställningar så började vi med att göra en etisk prövning hos det etiska rådet på Malmö högskola. På Malmö
högskolas hemsida framkommer att det alltid ska göras en etisk prövning när man gör en studie som bygger på empiriskt material (Malmö högskola, 2010).
5.3.2 Information, samtycke och anonymitet
Innan intervjuerna gjordes så blev informanterna noga informerade om vårt syfte, metoden och var uppsatsen senare skulle publiceras. Detta skedde både muntligt och skriftligt. Det är viktigt att ge så mycket information som man kan eftersom informanterna sen ska ge sitt skriftliga samtycke. Då behöver informanterna ha så mycket information att de vet eventuella obehag eller risker som kan uppkomma i samband med studien. Olsson och Sörensen (2007) skriver om hur viktigt det är att informanten har all information om studien innan intervjun görs. Vidare pratar de även om samtycket och skriver då att informationen som informanterna får är viktigt eftersom den påverkar informantens beslut om den vill ge sitt samtycke eller inte.
Det är viktigt att informanterna vet att deras deltagande är frivilligt och att de, när de vill, kan avbryta det. Detta är något som vi informerade informanterna om både muntligt och skriftligt. Vidare så är alla våra informanter anonyma och vi har heller inte namngett skolorna som de olika rektorerna jobbar på. Intervjuerna spelades in för att lättare analyseras. Även detta blev informanterna informerade om.
Olsson och Sörensen (2007) pratar om fyra punkter som är grundläggande när man pratar om de etiska aspekterna. Den första är autonomiprincipen som innebär att man som forskare ska respektera andras förmåga till integritet. Vidare så ska informationen som informanterna får vara förståelig och tillräcklig. Den andra punkten är godhetsprincipen som innebär att forskningen ska ge väsentlig
kunskap och kunskapen ska inhämtas så effektivt och tillförlitligt som möjlig. Den tredje punkten är principen att inte skada som innebär att informanten inte på något sätt ska utsättas för någon typ av skada. Här är det återigen viktigt att respektera informantens integritet och även personens värderingar. Den sista punkten är rättviseprincipen som innebär att alla ska behandlas lika. Det innebär också att urvalet ska göras efter vetenskapliga normer. Det gäller även här att som forskare tydligt underbygga och motivera sin problemanalys och sina
frågeställningar.
Även Vetenskapsrådet tar upp fyra punkter, som de säger är huvudkrav vid en samhällsvetenskaplig forskning. Dessa fyra punkter skiljer sig dock ifrån de som Olsson & Sörensen (2007) tar upp. De kallar sina fyra punkter för
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet handlar om att informanterna ska bli informerade om vad de
har för uppgift i forskningen, vilka villkor som gäller vid deltagandet och att deltagandet är frivilligt och kan avbrytas när som helst. Det är även viktigt att all information ges så att informanten är medveten om vad den deltar i.
Samtyckeskravet handlar om att forskaren ska ha informantens samtycke till att
medverka i studien. Konfidentialitetskravet betyder att informanterna hålls anonyma vid presentationen av resultatet och att alla uppgifter som de har gett antecknas, lagras och avrapporteras på ett sätt som gör det omöjligt för
utomstående att identifiera informanterna. Nyttjandekravet innebär att den information som samlas in endast får användas i forskningssyfte
(Vetenskapsrådet).
5.3.3 Reliabilitet och validitet
Med reliabilitet menas att studien ska vara pålitlig och trovärdig. Studien ska vara genomförd på ett trovärdigt sätt och studien ska ge ungefär samma resultat om den genomförs igen (Jacobsen 2007). Detta är något som kan vara svårt när man gör en kvalitativ studie eftersom olika personer kan svara väldigt olika saker i en intervju. Även om vi utgår från en och samma intervjuguide till rektorerna så kan vi aldrig anta att de kommer att svara likadant (Olsson & Sörensen 2007). Saker som kan spela in i rektorernas svar är bland annat hur stor skolan är, hur mycket rektorn prioriterar drogpreventionen, hur länge rektorn har varit på skolan och även hur mycket tid rektorn har att lägga på förebyggande arbete överlag men även mer personliga saker som värderingar, normer och attityder.
I boken Introduktion till forskningsmetodik (2006) tar Bell även upp saker som att respondenten kan ha sett ett tv-program nyligen eller varit med om en händelse som påverkar hans/hennes åsikter. Strävan är dock att studien ska vara så generaliserbar som möjligt (Olsson & Sörensen 2007).
Validitet handlar om att syftet och frågeställningarna ska hänga ihop med studien. När det gäller vår studie så handlar det om att våra intervjuguider mäter det som vårt syfte och våra frågeställningar handlar om. När vi gjorde våra intervjuer så hade vi hela tiden vårt syfte och våra frågeställningar i tanken så att vårt
insamlade material inte svävade ut under intervjuerna.
Om studien besvarar syftet och frågeställningarna väl så har studien hög validitet (Olsson & Sörensen 2007). Bell (2006) skriver att om en studie inte är reliabel så kan den inte heller vara valid. Däremot så innebär det inte att en studie är valid bara för att den har en hög reliabilitet. Med detta menar Bell att en fråga kan besvaras lika av de olika respondenterna men det kan fortfarande vara så att frågan inte mäter vad den är avsedd att mäta.
6. RESULTAT & ANALYS
Nedan presenterar vi resultatet och analysen av det insamlade materialet. Då våra informanter är anonyma har vi gett dem fiktiva namn. Sven arbetar med
drogförebyggande arbete på Malmö stad. Olof, Birgitta, Gunvor och Anita är rektorer på olika skolor i Malmö. De har arbetat som rektorer på sin nuvarande skola olika lång tid men har alla lång erfarenhet av arbetet inom skolan.
6.1 En drogfri framtid
Malmö stads senaste handlingsplan för det tobaks-, alkohol- och
drogförebyggande arbetet kom ut år 2008. Detta är den tredje versionen. Med handlingsplanen förväntas antalet ungdomar som röker, snusar, dricker alkohol eller testar narkotika att minska. Av planens 32 punkter är det två som gäller skolan.
Den första punkten handlar om skolornas policyarbete vid upptäckt av elever som använder tobak, alkohol eller narkotika. Varje skola skall ha en handlingsplan, framtagen i samarbete med olika aktörer, som beskriver hur sådana situationer ska åtgärdas. Den skall även innehålla rutiner för kommunikation med personal, föräldrar och elever och även en plan över skolans förebyggande arbete inom området. Planen ska innehålla information om vem som ansvarar för planens upprättande, uppföljning och revidering och vilket geografiskt område som den gäller. Målet med denna punkt i handlingsplanen är att minst fem skolor per år ska upprätta eller revidera sin handlingsplan för arbetet mot minderårigas användning av tobak, alkohol och narkotika.
Den andra punkten rör de förebyggande metoderna i skolan. I första hand ska evidensbaserade metoder som rekommenderas av Statens Folkhälsoinstitut, Skolverket och Sveriges kommuner och landsting, användas. Inom denna punkt har Malmö stad som mål att erbjuda skolorna sju utbildningar i evidensbaserade metoder.
6.2 Behov av handlingsplan
Rektorerna som vi har intervjuat talar om att de enligt läroplanen är bundna till att arbeta med drogförebyggande arbete och skulle alltså gjort så även om det inte fanns en handlingsplan från Malmö stad. Dock menar vissa informanter att det bör finnas en viss mängd gemensamt tänkande och därmed en gemensam
handlingsplan. Skolan har dock på olika områden en mängd handlingsplaner och styrdokument att förhålla sig till vilket kan göra att just Malmö stads
handlingsplan hamnar i skymundan. Enligt Sven så låg antalet styrdokument för några år sedan på betydligt fler än hundra, varav en var Malmö stads
handlingsplan. Även rektorerna tar upp denna problematik. Birgitta menar att de har ”en miljon planer liksom, så det är inte den [Malmö stads handlingsplan, reds. anm.] som står överst på listan, för jag bedömer att vi har ett bra grundläggande arbete i detta”.
Olsson och Sundell (2008) menar att det är svårt att få till en effektiv implementering om behoven är diffusa eller outtalade. Det är även svårt att implementera en handlingsplan om det redan finns planer som tillfredställer behoven. Våra informanter menar att läroplanen, som är obligatorisk att följa, redan fyller behovet av att påpeka vikten av ett drogförebyggande arbete. De ser
därför inte ett behov av ytterligare en handlingsplan. Detta har påverkat
implementeringen av Malmö stads handlingsplan och gjort att planen har hamnat i skymundan.
Sven tar i intervjun upp minnet av en händelse på nittiotalet som han tror ledde till att politikerna i Malmö stad såg ett behov av en satsning mot narkotika och var beredda att lägga pengar på det. Händelsen var ett mord på öppen gata där narkotika var inblandat. Mord där alkohol eller narkotika är inblandat är ingen ovanlighet. Vår analys är dock att det mord som Sven tar upp av någon orsak fick stor uppmärksamhet i media och satte därför en press på politikerna att göra något åt situationen. Malmö stad hade under nittiotalet en kampanj som hette Malmö mot droger. Denna var dock inte väl förankrad in i den egna organisationen och även detta föranledde behovet av en ny satsning och en ny handlingsplan.
6.3 Förutsättningar för implementering
Litteraturen tar upp ett antal förutsättningar för en lyckad implementering.
6.3.1 Information och kunskap
Guldbrandsson (2007) skriver att för en effektiv implementering krävs att
utförarna har varit med redan i planeringsfasen. Olsson och Sundell (2008) tar upp samma företeelse. För att få stöd i implementeringen menar de att utförarna
behöver förstå behovet av förändring och göras delaktiga i hela processen. Detta är dock inte något skett i implementeringen av Malmö stads handlingsplan då ingen av informanterna har varit involverade i framtagandet av handlingsplanen.
Flera av informanterna menar att informationen om handlingsplanen har varit dålig. Gunvor säger i sin intervju att hon inte fått någon information om handlingsplanen utan har själv letat upp den. Anita minns inte hur hon fick information om den utan anar att hon fått den via e-post eller i ett annat
sammanhang. Hon drar dock slutsatsen att den inte ansågs vara viktig för arbetet och därför lades den på hyllan. Olof har ett minne av att han fick handlingsplanen i samband med en konferens eller något liknande men kan inte med säkerhet säga i vilket sammanhang. Enligt rektorerna hade ingen varit involverad i framtagandet av handlingsplanen. Sven säger dock att de arbetade med att förankra
handlingsplanen redan under tillverkningstiden genom möten med runt hundra personer som fick ge feedback på handlingsplanen.
Olsson och Sundell (2008) menar att det är viktigt informera om
förändringsbehovet. Guldbrandsson (2007) tar upp vikten av att de som ska implementera en viss metod även har kunskap om den, alltså att det finns ett informationsflöde mellan framtagaren av metoden och utföraren. Våra
informanter anser sig inte var välinformerade om handlingsplanen och detta gör att den hamnar på hyllan och att de inte använder sig av den. Informanterna tittade igenom handlingsplanen i samband med vårt besök men påpekade att det innan dess var länge sedan de hade läst igenom den.
6.3.2 Resurser
I Implementation Research: A synthesis of literature (2005) skriver Fixsen et. al. att det i installationsprocessen av en metod eller handlingsplan är viktigt att utröna om det finns tillräckligt med resurser. Resurserna kan bestå av personal,
ekonomiska medel, teknisk utrustning, material eller lokaler. Sven menar att Malmö stad ibland har möjlighet att erbjuda skolan ekonomiska medel för
förebyggande arbete om det arbetet ligger i linje med handlingsplanen. Detta verkar dock inte vara något som våra informanter är medvetna om.
Gunvor anser att skolan inte har tillräckligt med resurser. Hon menar dock att det är viktigt att gå igenom de resurser man har för att se om de används på rätt sätt. Gunvor tar även upp hur andra aktörer kan komma in i skolan och fylla ett behov utan att det krävs ekonomiska medel. Med andra aktörer menar hon socionomer, fritidsledare och ideella föreningar. Hon tar upp som exempel att hon i dagsläget har en socionom från öppenvården som kommer två gånger i veckan som lärarna och föräldrarna kan samtala med om hur man ska agera i olika situationer som uppstår. Olof tar också upp vikten av utomstående aktörer i skolan, men han menar att det på hans skola i dagsläget finns för få sådana. Lärarna får, enligt honom, för stort ansvarsområde vilket kräver att de inte bara har kunskap om sitt ämne utan även om till exempel droger. Detta blir en omöjlig situation för lärarna med orealistiska krav. Birgitta berättar att de i skolan använder sig av många olika aktörer för att arbeta förebyggande, som till exempel Folkhälsoenheten och
Region Skåne. Hon anser detta vara viktigt då lärarna framför allt behöver
fokusera på att skapa kontakt med eleverna, vilket inte är något man kan köpa sig till. Det är genom den kontakten som ungdomarna kan påverkas.
6.3.3 Organisationens uppbyggnad
Anders Sannerstedt skriver i Politik som organisation (1997) att det är viktigt att vara medveten om organisationens uppbyggnad med beslutsfattare och aktörer då detta påverkar implementeringen. Mellan politikernas beslut och skolans arbete så finns det många steg menar Sven. Varje stadsdel är autonom med egen budget och egen fullmäktige och rektorn har stor makt över sin verksamhet. Detta försvårar för Sven och hans medarbetare att påverka skolan och gör att de inte har någon bestämmanderätt. Faktorer som dessa underminerar implementeringen av
handlingsplanen. Sven menar att eftersom det är så tungrodda organisationer så tar implementeringen lång tid. Våra informanter menar att de har stort utrymme som chefer över sina verksamheter, att bestämma hur arbetet ska läggas upp, så länge de följer de lagar och politiska beslut som finns.
6.4 Handlingsplanen
Sannerstedt (1997) visar på vikten av att metoden är formulerad på ett tydligt och konkret sätt för att implementeringen ska underlättas. Guldbrandsson (2007) tar upp ett antal olika kriterier för en lyckad implementering. Nedan utgår vi från dessa kriterier i vår analys.
6.4.1 Utformning av handlingsplanen
Olsson & Sundell (2008) skriver att i utformande av en metod eller handlingsplan så bör utgångspunkten vara de behov som finns. Sven menar att arbetet med handlingsplanen har varit omfattande för att den skulle vara aktuell i åtta år. Det tog cirka ett och ett halvt år att arbeta fram den. Detta leder till en väl utarbetad handlingsplan. Han var dock inte med och utarbetade den och vet därför inte riktigt vilken utgångspunkt de har haft, men menar att de som utarbetade den på något sätt såg ett behov.
6.4.2 Relevans och fördelar med handlingsplanen
Guldbrandsson (2007) skriver att en metod som har hög relevans i förhållande till verksamheten kräver inte ett stort implementeringsarbete. Är relevansen däremot låg så krävs det mycket kraft för att få igenom en implementering av metoden.
