Löpande uppföljning av länsstyrelsebeslut och beståndsutveckling såväl regionalt, nationellt som internationellt skall ske liksom uppföljning av resultat från nationella forskningsprojekt om skarv samt om/när annan information finns. Huvudansvarig är Naturvårdsverket.
Sammanställning och informationsspridning av länsstyrelsebeslut, nordiska och internatio- nella beslut samt resultat från forskningsprojekt rörande skarv görs av Naturvårdsverket i den takt informationen finns tillgänglig.
Slutkommentar
Skarvbeståndet i Sverige idag är tillfredställande för att garantera artens överlevnad. Lokalt beror dock förutsättningen för skarven på den inställning som finns hos de människor den skall dela livsrum med. För att arten skall kunna accepteras måste problem av olika slag lösas eller mildras. I de fall problemen är ogrundade bör dessa bemötas i första hand med kunskaps- information.
Forskningsprojekten avser att väsentligt öka kunskapen om skarven. Med ökade kunskaper kommer arten förhoppningsvis även att bättre accepteras hos allmänheten än vad den gör idag och bidra/finna lösningar på de problem som orsakar/at konflikter. Redan med nuvarande kunskaper går det att säga att t.ex. ålen, den kommersiellt viktigaste fisken för många insjö- och kustnära yrkesfiskare, endast utgör en marginell andel av skarvarnas föda. Att skarvarna skadar vegetationen på häckningsplatserna är oomtvistat, men bör i de flesta fall kunna accepteras i synnerhet då det handlar om ett fåtal öar i relation till de många tusen öar skarven inte bebor.
Ett problem bedöms komma att dominera – att skarvarna skadar och konsumerar fisk i fasta redskap och på nät. Problemet bör skyndsamt undersökas närmare och med olika metoder lösas eller mildras.
Till sist bör framhållas det positiva att en art som under lång tid förföljts kraftigt av männi- skan och varit försvunnen från många länder, däribland Sverige, återkommit och nu åter utgör en naturlig del av den svenska fågelfaunan.
Referenser
Andersson, G., Karlsson, J., Kjellén, N. (1984). Storskarven Phalacrocorax carbo i Skåne. Tidigare förekomst och nutida uppträdande. Anser(23): 109-124.
Andersson, J., Dahl, J., Johansson, A., Karås, P., Nilsson, J., Sandström, O., Svensson, A. (2000). Utslagen fiskrekrytering och sviktande fiskbestånd i Kalmar läns kustvatten, Fiskeriverket, Göteborg. Rapport 2000:5.
Bengtsson, K. (1999). Increasing numbers of wintering Cormorants of the race Phalacrocorax carbo sinensis in Öresund. Ornis Svecica 9: 23-34.
Bildsoe, M., Jensen, I. B., Vestergaard, K. S. (1998). Foraging behaviour of cormorants Phalacrocorax carbo in pound nets in Denmark: The use of barrel nets to reduce predation. Wildlife-Biology 4(3): 129-136.
Bregnballe, T. (1996). Reproductive performance in Great Cormorants during colony expansion and stagnation. National Environmental Research Institute,
Denmark, Aarhus University: pp. 103.
Bregnballe, T., Goss-Custard, J. D., le V. Dit Durell, S. E. A. (1997). Management of Cormrorant Numbers in Europe: a Second Step towards a European Conservation and Management plan. Cormorants and Human Interests, Lelystad, the Netherlands, National Reference Centre for Nature Management.
Bregnballe, T. Drowning in fishing nets of Great Cormorants Phalacrocorax carbo sinensis ringed in Denmark.” (manuscript).
Bregnballe, T., Engström, H., Knief, W., Van Eerden, M. R., Van Rijn, S., Kieckbusch, J. J., & Eskildsen, J. In press: Development of the breeding population of Great cormorants in The Netherlands, Germany, Denmark and Sweden during the 1990s. Vogelwelt.
Carss, D. N. (1995). Techniques for assessing cormorant diet and food intake: towars a consesensus view. IV European Conference on Cormorants, Bologna, Italy, Istituto Nazion- ale per la Fauna Selvatica.
Cramp, S., Simmons, K.E.L. (1977). Birds of the Western Palearctic. Birds of the Western Palearctic. S. Cramp. Oxford, London, New York, Oxford University Press. 1: 200-207.
De Nie, H. W. (1995). Changes in the inland fish populations in Europe and its consequences for the increase in the Cormorant Phalacrocorax carbo. Ardea 83(1): 115-122.
Dekker, W. 1997. The impact of cormorants and fykenet discards on the fish yield from Lake Ijsselmeer, the Netherlands. In: van Dam, C. and Asbirk, S. (eds.), Cormorant and human interests, Lelystad, the Netherlands. p. 45-52.
Engström, H. (1998a). Mellanskarvens ekologi och effekter på fisk och fiske. Drottningholm, Stockholm, Sötvattenslaboratoriet, Fiskeriverket: 1-29.
Engström, H. (1998b). Conflicts between cormorants Phalacrocorax carbo L. and fishery in Sweden. Nordic J. of Freshw. Res. 74: 148-155.
Engström, H. (2001a). Long-term effects of cormorant predation on fish communities and fishery in a freshwater lake. Ecography 24:127-138.
Engström, H. (2001b). The occurrence of the Great Cormorant in Sweden with special emphasise on the recent population growth. Ornis Svecica 11:155-170.
Engström, H. (2001c). Effects of Great Cormorant predation on fish populations and fishery. Doktorsavhandling, Populationsbiologiska avd., Evolutionsbiologiskt Centrum, Uppsala Universitet (svensk sammanfattning).
Feltham, M. J., Davies, J. M. (1995). Daily food intake of Cormorants: a summary. IV European Conference on Cormorants, Bologna, Italy, Istituto Nazionale per la Fauna Selvatica.
Fiskeriverket Information (1999). RASKA - Resursövervakning av sötvattensfisk. Fiskeriver- ket och Laxforskningsinstitutet. Fiskeriverket Information: 8.
Fransson, T., Pettersson, J. 2001. Svensk ringmärkningsatlas. Naturhistoriska Riksmuseet och Sveriges Ornitologiska Förening.
Frederiksen, M, Bregnballe, T. (2000). Diagnosing a decline in return rate of 1-year-old cormorants: mortality, emigration or delayed return?
Frederiksen, M., Lebreton, J.-D. & Bregnballe, T. (2001). The interplay between culling and density-dependence in the great cormorant: a modelling approach. Journal of Applied Ecology 38: 617-627.
Gregersen, J. (1989a). Colour-ringing of Cormorants in Denmark. Second International Workshop on Cormorants, Lelystad, Netherlands.
Gärdenfors, U. (ed.) (2000). Rödlistade arter i Sverige 2000 - The 2000 Red List of Swedish Swedish. Artdatabanken, SLU, Uppala.
Hagström, O., Wickström, H. 1990. Immigration of young Eels to the Skagerrak-Kattegat area 1900-1989. Int. Revue ges. Hydrobiol. 75(6): 707-716.
Hansson, L.-A. (1998). Biomanipulering som restaureringsverktyg för näringsrika sjöar, en kunskapssammanställning. Stockholm, Swedish Environmental Protection Agency: 1-107. Hansson, S. (1985). Effects of eutrophication on fish communities with special reference to
the Baltic Sea - a literature review.
Hansson, S. & Rudstam, L. 1990. Eutrophication and Baltic fish communities. Ambio 19: (3)123-125.
Johnsgard, P. A. (1993). Cormorants, darters, and Pelicans of the World. Washington and London, Smithsonian Institution Press.
Jonsson, B. (1977). Skarvarna och Yrkesfisket. Stockholm, Swedish Environmental Protection Board: 1-63.
Lindell, L. (1997). Food composition of Cormorants Phalacrocorax carbo sinensis in Sweden. IV European Conference on Cormorants, Bologna, Suppl. Ric. Biol. Selvaggina XXVI: 163-172
Lindell, L., Mellin, M., Musil, P., Przybysz, J., Zimmerman, H. (1995). Status and population development of breeding Cormorants Phalacrocorax carbo sinensis of the central European flyway. Ardea 83(1): 81-92.
Madsen, A. B. (1996). Odderens Lutra lutra ekologi of forvaltning i Danmark, PhD thesis, Dept. of Zoology, Aarhus University.
Madsen, F. J., & Spärck, R. 1950. On the feeding of the Southern Cormorant in Denmark. Danish Review of Game Biology. Vol. 1, Part. 3, pp. 45-76.
Moerbeek, D. J. (1987). Cormorant damage prevention at fish farms in the Netherlands. Biological Conservation(39): 23-38.
Moriarty, C., Dekker, W. 1997. Management of the European Eel. Report: EC Concerted Action AIR A94-1939.
Muselet, D. (1989). Cormorants wintering in the Loire valley and the Brenne-Sologne fish ponds (France). Second International Workshop on Cormorants, Lelystad, Netherlands.
Olsson, V. (1992). Skarvar, skarvar. En bild av den dramatiska expansionen i Östersjön. Vår Fågelvärd 6: 16-20.
Osieck, E. R. (1989). Prevention of Cormorant dammage at the Lelystad fish farm. Second International Workshop on cormorants, Lelystad, Rijkswaterstaat.
Persson, L.-E. (1996). Mellanskarv, skadedjur eller skyddsvärd art? Kalmar, Kalmar University: 1-24.
Platteeuw, M., Van Eerden, M. R., Van de Guchte, K. (1995). Variation in contaminant content of livers from cormorants Phalacrocorax carbo sinensis living nearbye a polluted sedimentation area in lake Ijsselmeer, the Netherlands. Ardea 83(1): 315-324.
Saulamo, K., Andersson, J., Thoresson, G. (2000). Skarv och fisk vid svenska Östersjökusten. Rapport, Fiskeriverkets kustlaboratorium.
Staub, E., Ball, R. (1994). Effects of Cormorant Predation on Fish Populations of Inland Waters. EIFAC, Rome, Italy, Swiss EIFAC, Federal Office of Environment, Forests and Landscape.
Suter, W. (1995). Are Cormorants Phalacrocorax carbo wintering in Switzerland approaching carrying capacity? An analysis of increase pattern and habitat choice. Ardea 83(1): 255-266. Svedäng, H. 1999. Vital population statistics of the exploited eel stock on the Swedish west
coast. Fisheries-Research-Amsterdam 40(3): 251-265.
Svärdson, G. (1976). The decline of the Baltic Eal Population. Drottningholm, Sthlm, Inst. of Freshw. Res.
van Dobben, W. H. (1989). The food of the Cormorant: 51 years later. Second International Workshop on Cormorants, Lelystad, The Netherlands, Rijkswaterstaat.
Van Dobben, W. H. (1995). The food of the Cormorant Phalacrocorax carbo sinensis: old and new diet research compared. Ardea 83: 139-142.
van Eerden, M. R., Voslamber (1995a). Mass fishing by cormorants Phalacrocorax carbo sinensis at lake Ijsselmeer, The Netherlands: a recent and succesfull adaption to turbid envieronment. Ardea 83(1): 199-212.
van Eerden, M. R., Gregersen, J. (1995b). Long-term changes in the North West European population of Cormorants. Phalacrocorax carbo sinensis. Ardea 83(1): 61-79.
van Eerden, M. R., Koffijberg, K., Platteeuw, M. (1995c). Riding on the crest of the wave: Possibilities and limitations for a thriving population of migratory cormorants Phalacro- corax carbo in man-dominated wetlands. Ardea 83(1): 1-9.
Veldkamp, R. (1996). Cormorants, Phalacrocorax carbo in Europe, a first step towards a European management plan. Steenwijk, The Netherlands, Bureau Veldkamp for ecological research and advice: 1-109.
Voslamber, B., Eerden, v.M.R. (1989). The habit of mass flock fishing by the Cormorants at Ijsselmeer, the Netherlands. Second International Workshop on Cormorants, Lelystad, Netherlands.
Wickström, H. (1986). Sötvattenslaboratoriets ålundersökningar 1977-85. Drottningholm, Fiskeriverket, Sötvattenslaboratoriet.
Wickström, H., P. Clevestam and J. Höglund 1998. The spreading of Anguillicola crassus in freshwater lakes in Sweden. Bull. Fr. Pêche Pisic. 349: 215-221.
Wickström, H. (2001). Stocking as a sustainable measure to enhance eel populations. Doktorsavhandling, avdelningen för Systemekologi, Stockholms Universitet.
Zijlstra, M., Eerden, v.M.R. (1989). Development of the breeding population of Cormorants Phalacrocorax carbo carbo in the Netherlands till 1989. Second International Workshop on Cormorants, Lelystad, Netherlands, Rijkswaterstaat.