7. Analys
7.4 Utvärdering av studie och yrkesvägledningen i Sverige, samt Karriärvägledning.
Utifrån resultatet av vår undersökning kan vi se att de intervjuades uppfattning om studie- och yrkesvägledarutbildningen har likheter med Högskoleverkets utvärdering av utbildningen, (2006:42 R) som menar att utbildningen är för snävt inriktad mot
skolväsendet. Även att praktiken i större utsträckning bör rikta sig till arbetsmarknaden utanför skolan är något som både Högskoleverkets utvärdering och de intervjuade i vår undersökning menar.
Högskoleverkets utvärdering av studie- och yrkesvägledarutbildningen i Sverige framställer att studie- och yrkesvägledare behöver breda och grundläggande kunskaper om, och erfarenheter från flera sektorer och delar av arbetsmarknaden för att kunna utöva sitt arbete. Flera av de intervjuade upplever studie- och yrkesvägledarutbildningen som en bra och bred utbildning för verksamheter även utanför skolväsendet.
Intervjupersonerna önskar även att utbildningen ska innehålla ytterligare kurser inom exempelvis projektledning, arbetsrätt och organisationsledning.
Flera av de punkter som Högskoleverkets utvärdering kommer fram till överensstämmer med de intervjuades upplevelse av studie- och yrkesvägledarutbildningen.
Studie- och yrkesvägledning är inte ett statiskt verksamhetsfält som kommer att ha sin starkaste förankring inom skolväsendet (SOU 2001:45, s190). SOU-rapporten (2001:45 s190) menar att samhällsförändringen leder fram till att bredare kunskaper än vad den nuvarande utbildningen ger behövs för att verksamheten inom andra yrkesområden än skolans och arbetsförmedlingens skall kunna vara möjlig. Detta överensstämmer med fler av de intervjuade i vår undersökning, uppfattning om studie- och
yrkesvägledarprogrammet, att det behövs ytterligare kunskapsområden för att kunna möta kraven i deras verksamhet som är utanför skolväsendet.
Förr innebar en formell kompetens, som erhölls från en utbildning, att ha tillräckliga kunskaper för en viss befattning (SOU 1995:58). Men nu när utbildade studie- och yrkesvägledare även arbetar i verksamheter utanför skolans område krävs eventuellt ytterligare kunskap samt förmåga att klara de olika krav som ställs i en viss situation i en viss verksamhet. Detta tolkar vi, liksom det framgår i SOU 1995:58 (s91), att veta hur man skaffar sig kunskaper är viktigare än att tillägna sig detaljerade kunskaper som blir inaktuella.
8. Resultatdiskussion
Vår slutsats utifrån resultatet är att studie- och yrkesvägledarutbildningen är av hög relevans i arbeten utanför skolväsendet då vägledning ingår i verksamheten, men är av låg relevans då vägledning inte ingår.
Förändringar i samhället har påverkat studie- och yrkesvägledningen som både förändrats och vidgats genom åren. I Malmö högskolas presentation av studie- och yrkesvägledarutbildningen står det att många studie- och yrkesvägledare anställs för nya uppgifter och uppdrag i såväl den offentliga såsom den privata sektorn. Vår uppfattning är att detta öppnar för nya vägar och ny arbetsmarknad för utbildade studie- och
yrkesvägledare.
Vi kan genom våra intervjuer se att utbildningens innehåll både lever upp till de förväntningar som den nya arbetsmarknaden kräver, men även att det finns kunskap som studie- och yrkesvägledarprogrammet inte bidrar med och som intervjupersonerna då anser sig behöva komplettera med ytterligare utbildningar eller kurser. Upplevelsen av utbildningen måste ses som subjektiv, eftersom upplevelsen och den individuella kunskapen som individen bär med sig måste ses som unik för den enskilde individen. De tidigare erfarenheterna som vi bär med oss påverkar också den så kallade
samordningen (Keen 2002), det vill säga hur vi omsätter den nya kunskapen som vi bär med oss ut. Det som intervjupersonerna uppfattar som bristande i studie- och
yrkesvägledarutbildningen är framåtblickar och att den är för traditionell samt att utbildningen är för skolinriktad.
Högskoleverket skriver i sin utvärderingsrapport (2006:42 R) att det är brister när det gäller utbildningens forskningsanknytning och att utbildningarna är för snävt inriktade mot skolväsendet. Det som de intervjuade saknar är specifika kunskapsområden som krävs av exempelvis bemanningsbranschen och arbetsförmedlingen, vilket då sänker graden av relevansen av utbildningen. Detta ser vi inte som en kritik mot utbildningen då utbildningen inte kan förväntas leva upp till de många olika krav och förväntningar som den nya arbetsmarkanden för studie- och yrkesvägledare har, då intervju-
personerna i vår undersökning arbetar inom olika professioner som till exempel inom bemanningsbranschen eller projektledare för arbetslösa invandrare.
Vi anser att det är svårt för att inte säga orimligt att en enskild utbildning kan möta upp dessa olika förväntningar som de olika enskilda verksamheterna kräver.
Utbildningen utgör en bra helhet och en grund även för arbeten utanför skolväsendet enligt flera av de intervjuade. Vi kan se att de som har arbeten där vägledning ingår som en del av uppdraget upplever att relevansen av utbildningens innehåll är stor. Samtliga säger sig ha störst nytta av samtalsmetodiken och det beteendevetenskapliga blocket där det bland annat ingår psykologi och sociologi, från studie- och
yrkesvägledarprogrammet i sin nuvarande verksamhet. Detta vill vi tolka som att den valda kurslitteraturen är relevant även i verksamheter utanför skolväsendet, vilket också framhävs av de intervjuade då de använder sig av litteraturen och anteckningar tagna från föreläsningarna.
Inom verksamheter där den formella kompetensen inte upplevs som tillräcklig eller inte är de föreskrivna, det vill säga de kvalifikationer som efterfrågas, tolkar vi det som att den reella kompetensen, förmågan att kunna omsätta kunskapen och erfarenheter i en viss situation, sätts mer på prov och är av större vikt om du slår dig fram i andra yrken där det av tradition inte varit så vanligt med utbildade studie- och yrkesvägledare. Utifrån undersökningens subjektiva upplevelser och uppfattningar tolkar vi att studie- och yrkesvägledarutbildningen är mycket relevant för arbeten utanför skolområdet där det ingår vägledning i arbetsuppgifterna. Däremot i verksamheter där vägledning inte ingår i arbetet är det inte lika relevant med studie- och yrkesvägledarutbildning för att kunna utföra sitt arbete.
Emellertid är samtalsmetodiken något som är användbart i våra intervjuades professioner och som är av användning även i de verksamheter där det inte ingår vägledning i arbetsuppgifterna.
Deltagarna i undersökningsgruppen har enskilda önskemål om hur studie- och
yrkesvägledarutbildningen bör utvecklas i framtiden för att tillgodose kraven som ställs i deras verksamhet. I sammanfattningen av SOU 2001:45 (s 6) påpekas det att det är viktigt att utbildningen förblir yrkesinriktad och leder till en yrkesexamen men att den
bör förlängas och att det ska finnas möjligheter till fördjupningar allt efter
intresseinriktning och tilltänkt verksamhetsfält. Alltså tycks en omorganisering som SOU 2001:45 föreslår kunna ge den enskilde möjligheter för ökad valfrihet och fördjupning efter intresse, vilket flera av intervjupersonerna säger sig ha saknat i sin studie- och yrkesvägledarutbildning.
Vi tolkar det som att studie- och yrkesvägledarutbildningen ger bra grundläggande kunskaper för arbeten utanför skolväsendet och som det står i ett av målen i
examensordningen ska studenten visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens
Efter avslutad utbildning ligger det ett eget ansvar på den enskilde att fortlöpande uppdatera sig inom berörda forskningsområden, samt att anskaffa sig den kunskap som en ny arbetsmarknads område kräver
Utifrån resultatet av vårt examensarbete tycks den allmänna uppfattningen vara att det är viktigt att utbildningen följer samhällsutvecklingen och de nya kraven på
arbetsmarknaden vilket är en förutsättning för studie- och yrkesvägledares möjligheter inom nya verksamhetsområden utanför skolväsendet.
Vi anser att det är viktigt att utbildningen följer samhällsutvecklingen och de nya kraven på arbetsmarknaden vilket är en förutsättning för studie- och yrkesvägledares
9. Källförteckning
9.1 Tryckta källor:
Bengts, I. Mora, A. Livsvägledning - tankar inför framtiden. Serie V 1994:2. Projekt Livsvägledning, Delrapport. AMS Vägledningsenheten, 1994.
Blomsterberg, M. Garanterade karriärer? Om social styrning och sysselsättningspolitik
för ungdomar. Sociologiska institutionen Göteborgs universitet: Göteborg, 1996.
Ellström. P-E. Gustavsson. B. Larsson. S. Livslångt lärande. Studentlitteratur. Lund. 1996
Ellström, P-E. Kompetens, utbildning och lärande i arbetslivet Problem, begrepp och
teoretiska perspektiv. Allmänna förlaget, Stockholm, 1992.
Keen, Kerstin (2002), Kompetens vad är det? IDMANS förlag, Malmö
Lundmark, A. (1998). Utbildning i arbetslivet. Lund. Studentlitteratur.
Lovén, A. Kvalet inför valet. Om elevers förväntningar och möten med vägledare i
grundskolan. Institutionen för pedagogik, Lärarhögskolan i Malmö: Malmö, 2000
Olsson. H. Gullberg. M. Att lära en yrkesroll. Studentlitteratur. Lund, 1986
Patel. R. Davidson. B Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomför och
rapportera en undersökning. Studentlitteratur, Lund, 1991, 2003
Rosenqvist & Andrén, Uppsatsens mystik. Hallgren & Fallgren 2006
SOU 2001:45 Karriärvägledning.se. Utbildningsdepartementet, Vägledningsutredningen U1991:11
SOU 1991:56 Kompetensutveckling - en utmaning. Delrapport från kompetensutredningen. Stockholm 1991.
SOU 1995:58. Kompetens och kunskapsutveckling – Om yrkesroller och arbetsfält inom
socialtjänsten. Delbetänkande av Socialtjänstkommitén. Stockholm 1995
SOU 2006:42 R. Utvärdering av studie- och yrkesvägledningen i Sverige. Högskoleverkets rapportserie 2006
Trost. J. Enkätboken Studentlitteratur, Lund, 2001
Trost. J. Kvalitiva intervjuer, Studentlitteratur, Lund, 2005
Thomson. H. Reflexiva intervjuer. Studentlitteratur Lund, 2002
9.2 Övriga källor:
http://www.edu.mah.se/LGSYV/
10. Bilagor
10.1 Intervjufrågor
Arbetsuppgifter.• Vad har du för anställning idag?
• Vad har du för arbetsuppgifter idag?
• Vilken betydelse hade Studie- och yrkesvägledarexamen för att du fick tjänsten?
Utbildningen
Hur väsentlig är studie- och yrkesvägledarutbildningens innehåll för dina arbetsuppgifter idag?
• Vilka av utbildningens kurser anser du att du idag har mest nytta av?
• Vilka av utbildningens kurser anser du att du har minst nytta av idag?
• Vilken litteratur har du bruk för idag?
• Vilka färdigheter har du bruk för idag?
• Vad tycker du saknas i din utbildning? Praktiken
Hur relevant anser du att praktikperioderna från syv-utbildningen är i förhållande till din verksamhet idag?
• Vad tycker du var bra?
• Vad tycker du inte var bra?
• Vad anser du om praktik placeringarna?
• Hur tänkte du när du valde praktikplats?
• Vad från praktiktiden har du mest nytta av idag? Framtiden
Hur anser du att studie- och yrkesvägledarutbildningen bör utvecklas i framtiden för att bättre möta kraven i din verksamhet?
• Vilka delar av utbildningen bör utvecklas?
• Litteratur? Arbetssätt? Kursinnehåll?
• Kursinnehåll?
10.2 Bilaga B:
Utdrag ut högskoleförordningens examensordning. gällande från 1 juli
2007
SFS 2006:1053
Studie- och yrkesvägledarexamen
Omfattning
Studie- och yrkesvägledarexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 180 högskolepoäng. Mål
För studie- och yrkesvägledarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som studie- och yrkesvägledare inom det offentliga skolväsendet och sådana fristående skolor som anges i skollagen (1985:1100).
Kunskap och förståelse
För studie- och yrkesvägledarexamen skall studenten
• visa kunskap om områdets vetenskapliga grund, kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
• visa insikt i barns, ungdomars och vuxnas utveckling och lärande samt om individers och gruppers val och socialisation i ett perspektiv av livslångt lärande
,• visa kunskap om utbildning, arbetsliv och samhällsutveckling såväl nationellt
som internationellt, och
• visa insikt om betydelsen av ett jämställdhetsperspektiv i studie- och yrkesvalssituationen samt på arbetsmarknaden.
Färdighet och förmåga
För studie- och yrkesvägledarexamen skall studenten
• visa förmåga att bidra till att förverkliga målen för det offentliga skolväsendet, • visa förmåga att analysera och förstå individers och gruppers studie- och yrkesval samt utifrån denna förmåga identifiera deras behov av stöd och utveckling,
• visa förmåga att tillämpa olika teorier och metoder för vägledning utifrån individers och gruppers behov,
• visa förmåga att inom sitt verksamhetsområde stödja övrig personal i deras studie- och yrkesorienterande insatser,
• visa förmåga att i samarbete med andra planera och utveckla stödinsatser för människor med särskilda svårigheter och behov för att underlätta inträde till studier och arbetsmarknad,
• visa förmåga att samla och kritiskt tolka information för att informera och vägleda ungdomar och vuxna inför framtida studier och arbete,
• visa förmåga att skapa och utveckla kontakter med olika intressenter i samhället av betydelse för verksamheten, och
• visa förmåga att såväl muntligt som skriftligt diskutera nya fakta inom studie- och yrkesvägledningsområdet med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För studie- och yrkesvägledarexamen skall studenten • visa självkännedom och empatisk förmåga,
• visa förmåga att inom området studie- och yrkesvägledning göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
• visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För studie- och yrkesvägledarexamen skall studenten inom ramen för kurs- fordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
• För studie- och yrkesvägledarexamen skall studenten ha fullgjort handledd praktik.
• För studie- och yrkesvägledarexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna exa-
mensbeskrivning.
• visa förmåga att samla och kritiskt tolka information för att informera och vägleda ungdomar och vuxna inför framtida studier och arbete,
• visa förmåga att skapa och utveckla kontakter med olika intressenter i samhället av betydelse för verksamheten, och
• visa förmåga att såväl muntligt som skriftligt diskutera nya fakta inom studie- och yrkesvägledningsområdet med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För studie- och yrkesvägledarexamen skall studenten • visa självkännedom och empatisk förmåga,
• visa förmåga att inom området studie- och yrkesvägledning göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
• visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För studie- och yrkesvägledarexamen skall studenten inom ramen för kurs- fordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
• För studie- och yrkesvägledarexamen skall studenten ha fullgjort handledd praktik.
• För studie- och yrkesvägledarexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna exa-
10.3 Bilaga A
Bilaga a: Utdrag ur högskoleförordningens examensordning.
gällande till 30 juni 2007
SFS 1993:100
Studie- och yrkesvägledarexamen
Omfattning
Studie- och yrkesvägledarexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt 120 poäng.
För att erhålla studie- och yrkesvägledarexamen skall studenten ha fullgjort handledd praktik.
Mål (utöver de allmänna målen i 1 kap. 9 § högskolelagen)
För att erhålla studie- och yrkesvägledarexamen skall studenten ha
• förvärvat de kunskaper och färdigheter som krävs för att vägleda och informera ungdomar och vuxna inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet i Sverige och utomlands,
• förvärvat de kunskaper och färdigheter som krävs för att som studie- och yrkesvägledare inom grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning kunna förverkliga dessa verksamheters mål samt medverka till utveckling av verksamheten,
• förvärvat goda insikter om barns, ungdomars och vuxnas utveckling och inlärning samt om skolans uppgift i samhället,
• utvecklat förmåga att analysera och förstå studie- och yrkesvalsprocessen samt utifrån denna kunskap identifiera olika individers och gruppers behov av stöd för sitt studie- och yrkesval,
• uppnått kompetens att stödja övrig personal i deras studie- och yrkesorienterande insatser,
• utvecklat förmågan att i samarbete med andra planera och utveckla reha- biliteringsprogram för människor med särskilda svårigheter i arbetslivet,
• förvärvat insikter om betydelsen av användningen av datorer och infor- mationsteknik i arbetslivet samt erfarenhet av informationstekniken för information och vägledning,
• redovisat ett examensarbete i vilket ingår att relatera de teorier studenten blivit förtrogen med till de kommande arbetsuppgifterna.