Utvärdering av undervisningen

I denna underrubrik redogörs hur informanterna utvärderar undervisningen och hur de utvärderar eleven.

Informant 1 använder sig dels av diagnosen som finns i läromedlet för att utvärdera vad eleverna har lärt sig. Observera är även en stor del av informantens utvärdering. Informanten går runt bland eleverna när de arbetar så att hon ser om de har förstått eller om de behöver hjälp med något. Lektionens upplägg utvärderar hon mest för mig själv eller tillsammans med hennes närmsta kollega.

Nu när man har lite bagage i ryggsäcken så ser man ganska snabbt om något fungerar bra eller mindre bra.

Informant 2 beskriver att hon utvärderar undervisningen dels när eleverna arbetar i mindre grupper, i dessa situationer får informanten möjlighet att se hur eleverna arbetar, dels vad eleverna behöver utveckla. Informanten nämner även att hon vid nya situationer kan se hur eleverna reagerar, beroende på elevernas reaktioner kan informanten se vad som fungerar.

Ibland provar jag något nytt och upptäcker att en del elever lär sig bättre i vissa situationer.

Utöver att observera och reflektera under och efter lektionerna samlar informanten in olika material eleverna har arbetat med. När informanten rättar arbetsboken ser hon hur långt eleverna har kommit. Sedan utför hon även en diagnos med eleverna efter varje kapitel de har arbetat med.

Informant 3 nämner att hon utvärderar undervisningen genom att reflektera om för- och nackdelar i undervisningsupplägget. Hon använder sig även av exit ticket där hon exempelvis kan skriva ett tal på tavlan, därefter får eleverna skriva svaret på en egna White boards som de har. Där ser hon om eleverna har tagit till sig den information eleverna arbetat med under lektionen. Informanten utvärderar eleverna genom att

utföra ett diagnostest samt rätta deras arbetsbok de arbetar med i matematik. När de arbetar i par eller grupper går informanten runt och lyssnar.

Vid par- och gruppövningar brukar jag tydligt observera vad eleverna kan och hur de resonerar. Det blir även väldigt tydligt vilka som känner sig starka respektive svaga i olika områden.

Informant 4 nämner att hon vid utvärdering använder sig av hennes relation och kännedom om eleverna. Hon nämner att elevernas motivation och humör kan påverka beroende på hur de presterar den dagen. Något som fungerar ena dagen kanske inte fungerar andra dagen. När hon utvärderar eleverna vill hon se ett mönster.

…kan eleven inte det här eller beror det på eleven har slarvat, haft en dålig dag eller något annat.

Informanten samlar in diagnos och material som eleverna har arbetat med för att utvärdera deras utveckling. I början av varje lektion frågor hon även eleverna om föregående lektion där hon ser om dom har snappat upp det dem arbetade med. Här får hon även en uppfattning om eleverna

Informant 5 arbetar i ett 2 lärarskap där utvärdering av undervisningen sker genom att lärarna utvärderar varandra. Utvärdering av undervisning sker mellan informanten och hennes kollega där de diskuterar vad som gick bra och vad som kan utvecklas. eleverna utvärderas med hjälp av diagnoser och exit tickets. Informanten nämner att eleverna får skriva vad de förväntar sig av undervisningen sedan får de räkna ut en uppgift som tillhör området de har arbetat med där informanten ser vad eleverna har lärt sig.

Vad förväntar eleverna sig av undervisningen och vad har de lärt sig.

Informant 6 utvärderar undervisningen med hjälp av enkäter om varje ämne eleverna undervisas i. I dessa enkäter får eleverna svara på vad de anser är positivt och vad som kan utvecklas i varje ämne. Enkäterna är anonyma så eleverna ska känna sig trygga när de besvarar frågorna. Utvärdering av eleverna sker med hjälp av diagnos och material som informanten samlar in.

Jag försöker samla på mig så mycket underlag som möjligt för att göra en rättvis utvärdering av elevernas kunskaper.

6.2 Resultatsammanfattning

Informanternas förväntningar på vad eleverna ska kunna i de fem förmågorna är att de ska skapa en grund för att sedan kunna utveckla sina kunskaper. Eleverna bör hitta verktygen för att kunna lösa problem, resonera och kommunicera om deras metodval samt hur de kom fram till svaret. I denna process förväntar informanterna sig att eleverna kan förstå och använda sig av de matematiska begrepp som dyker upp. De likheter som våra informanter har när det kommer till förväntningarna är att de vill att eleverna ska lära sig hur de ska göra. Eleverna måste lära sig hur de gör när de löser problem eller när de resonerar för att sedan ta sig vidare och utveckla deras kunskaper. Eleverna förväntas inte kunna resonera enskilt eller i par när de går i årskurs 1 men däremot ska de öva på att resonera i helklass.

De skillnader våra informanter har är att informant 1 nämner att eleverna ska kunna välja strategier, lösa uppgifter på ett strukturerat och planerat sätt samt kunna resonera med en klasskompis. Informant 3 uttrycker att hon förväntar sig att eleverna ska förstå att det finns olika metoder att välja mellan. Även om eleverna löser en uppgift genom att använda sig av samma metod ska de veta att det finns andra. Informant 4 vill att eleverna ska förstå att de finns olika steg att när man löser ett problem. Informant 5 förväntar sig att eleverna ska kunna visa hur de kommer fram till svaret i en problemlösning. Informant 6 vill att eleverna ska förstå skillnaden mellan de fem förmågorna.

Svårigheter och begränsningar som informanterna anser är återkommande bland eleverna är problemlösningsförmågan och resonemangsförmågan. Problemlösning tar tid och ska göras i många olika steg vilket kan vara svårt för eleverna. Något som kan begränsa eleverna kan vara språket, koncentrationssvårigheter eller att det är mycket information att ta in. Eleverna har även svårigheter att resonera själva och behöver därför göra det i helklass med hjälp stöd av informanterna. Både informant 1 och 2 uttrycker att tiden inte räcker till för att arbeta med läromedlet och att det kan vara mycket information i boken. Även informant 4 uttrycker att tiden inte räcker till för att bemöta elevernas svårigheter. Informant 3 nämner däremot att läromedlet brister i sin struktur då det är för ”kladdigt” och inte går från den konkreta till det abstrakta. I

stället är boken väldigt konkret genomgående vilket hon anser kan bromsa elevernas utveckling. Informant 5 anser att boken kan distrahera eleverna och därför kopierar hon upp ett kapitel i taget för de eleverna med koncentrationssvårigheter. Informant 6 nämner att självförtroendet kan påverka eleverna i exempelvis resonemangsförmågan då de inte vågar ta för sig och resonera med sina klasskamrater.

Matematikundervisningen startas med en gemensam genomgång på smartboarden av det kapitel som eleverna ska arbeta med. Under genomgången får eleverna kolla på introduktionsfilmen som tillhör kapitlet, gå igenom uppgifterna och ställa frågor. Efter genomgången får eleverna arbeta enskilt eller i grupp. Informant 4 börjar även lektionen med att gå igenom föregående lektion. Informanterna övar de fem förmågorna på olika sätt med eleverna. Alla informanter använder sig av helklassundervisning vid svåra moment eller när eleverna ska lära sig att tillämpa något nytt.

Informant 1 och 3 övar metodförmågan dels i helklass där de skriver upp ett tal på tavlan och eleverna får hitta olika lösningsmetoder. Informant 2 brukar arbeta med problemlösning i helklass. Informant 4 brukar avbryta lektionen när majoriteten av eleverna har svårt med ett område och arbeta med några tal i helklass. För att göra undervisningen tydligare använder sig informant 1 av laborativt material och informant 2 av konkret material. Informant 3 använder sig av mattekluringar där eleverna får diskutera och resonera tillsammans i par med hjälp av informanten. De delar i läromedlet som används av informanterna är arbetsboken, praktiskt material, tomoyo, begreppsförklaring som finns i boken och introduktionsfilmen till varje kapitel. Informant 1 använder sig av arbetsboken, Tomoyo, begreppsförklaringar och introduktionsfilmen. Informant 2 använder sig av samma delar som informant 1 men hon använder sig även av kuvertet med praktiskt material. Informant 3 använder sig av arbetsboken, kuvertet med praktiskt material. Introduktionsfilmen och begreppsförklaringar som finns i boken. Informant 4 använder sig av arbetsboken, introduktionsfilmen och tomyo. Informant 5 använder sig av två genomgångar, en i helklass samt en genomgång för dem elever med svårigheter för att göra undervisningen mer tydlig, hon använder sig även av mycket konkret material och olika övningar tillsammans med eleverna. Informant 6 nämner att eleverna arbetar mycket i grupper för att diskutera och resonera tillsammans. Hon beskriver att eleverna blir utmanade när dem får ta del av varandras tankar och idéer.

undervisningen och utvärdering av eleverna. Utvärdering av undervisningen sker i stora drag på samma sätt. Informanterna samlar in och rättar material som eleverna har arbetat med. Utvärdering av elevernas kunskaper sker även genom diagnosen som följer med i läromedlet. Informanterna observerar även eleverna under matematiklektionen och olika moment de arbetar med. Informant 1 utvärderar sin egen lektion själv eller tillsammans med hennes kollega. Mycket av utvärderingen sker i undervisningen där hon reflekterar kring hur det gick och varför det blev som det blev. Genom att prova nya metoder i undervisningen upptäcker informant 2 vad som fungerar för eleverna. Informant 3 använder sig av exit tickets för att utvärdera vad eleverna har lärt sig under lektionen samt om själva undervisningen har fångat elevernas intresse. Informant 4 utvärderar lektionen genom att fråga eleverna under genomgången om de kommer ihåg vad de arbetade med lektionen innan. Hon försöker även känna av stämningen och elevernas humör och sedan anpassa undervisningen därefter. Informant 5 arbetar med två lärarskap där de utvärderar varandras undervisningar. Informant 6 utför enkäter med eleverna där de får svara på vad dem tycker om undervisningen.

7.Diskussion

I detta avsnitt kommer vi att redogöra för 7.1 Metoddiskussion, 7.2 Resultatdiskussion.