7.1 Införande av VP i praktiken
Vi ser stora fördelar med att införa visuell planering i anläggningsbranschen och tror att det kan föra mycket gott med sig. De tydligaste fördelarna med VP är den ökade delaktigheten och synligheten. Vid diskussioner som genomfördes med personal vid Peab anläggning Karlstad tror de att den ökade delaktigheten kommer att leda till ett större engagemang. Det framkom att det finns en önskan från hantverkarnas sida att få en större inblick i projektet och att få vara med att styra och planera sitt eget arbete i större utsträckning. Detta ger förhoppningsvis en mer tillfredsställd personal som är ett steg mot en bättre arbetsmiljö. Genom att synliggöra en detaljerad planering på individnivå kan du i ett tidigare skede upptäcka problem och åtgärda dem innan de påverkar projektets utförande. Till/från Matrisen synliggör problem i ett tidigt skede vilket gör dem mer konkreta. Detta ska förhoppningsvis innebära en större vilja att lösa problemen genom att man ska känna ett större ansvar gentemot sina medarbetare. En följd av detta blir en kortare beslutstid.
Vid en första presentation av metoden har en reaktion i de flesta fall varit en skepticism mot användandet av post-it lappar. Man har ansett att post-it lappar inte innebär en utveckling utan kanske snarare en tillbakagång. De flesta har dock efter en introduktion i metoden ändrat uppfattning och sett fördelarna.
I anläggningsbranschen utförs de flesta projekten som generalentreprenader. Även om vi tidigare påvisat att metoden lämpar sig bäst i en totalentreprenad eller partnering ser vi inga hinder i att nyttja metoden i en generalentreprenad med goda resultat.
Ett test i mindre skala är uppstartat men har inte pågått länge nog för att kunna göra en rättvis utvärdering. Enligt hantverkarna som arbetar i projektet ser de metoden som positiv och de upplever att de har en större inblick i arbetet. I projektet har man haft flera etableringar, vilket har inneburit att vissa medarbetare inte sett tavlorna mer än på mötena. Detta har man löst enligt vår föreslagna metod som nämns i 7.1.1, att fotografera tavlorna, skriva ut bilderna och sätta upp dem på samtliga etableringar. Tidigare hade man ett skrivet protokoll där det angavs vilket arbete som skulle utföras under kommande
43 vecka, vilket ofta blev liggandes på hög. Tack vare de nya tavlorna och bilderna har hantverkarna nu diskussioner kring arbetsgången utifrån dessa och de är positiva till att se hur arbetet är tänkt att fortskrida den närmsta tiden. Produktionspersonalen upplever att genom att studera bilderna kan de vara med och förutse hinder eller problem i produktionen tidigare. Hantverkarna har i princip endast involverats i arbetet med vecko-, och månadsplanerna och de resterande tavlorna har inte nyttjats till fullo. Detta kan bero på att projektet hade pågått en tid innan visuell planering introducerades och vi tror att man skulle nyttja dessa bättre om man redan från projektstarten använde VP, antagligen skulle de också fylla en större funktion på en större arbetsplats.
Vi har dock valt att inte inkludera de utvärderingsindex som Toyota använde sig utav för att kontrollera utfallet av deras planering. Dessa index kan ge en bra bild över ett väl planerat projekt och hur bra man lyckats följa planeringen, men dåliga index behöver inte bara visa en dålig planering eller att man inte lyckats följa den. En felaktig kalkyl kommer också att visa dåliga indexvärden och det kan vara svårt att avgöra om felet ligger i kalkylen eller i produktionen. Till viss del gör man en uppföljning i projekten som kan liknas vid genomförandeindex. I stort sett alla projekt görs kontinuerligt en uppföljning av antalet nerlagda timmar som jämförs med antalet planerade timmar. Ett problem med att kunna beräkna ett störandeindex är att tid ska mätas vilket vi anser kommer att bli svårt att genomföra i praktiken på ett kontinuerligt och rättvisande sätt.
Vad gäller dokumentering av avslutningsmötena rekommenderar vi att ett system upprättas hos verksamhetsstöd där resultaten sparas och finns att ta del av inför uppstarten av nya projekt.
7.1.1 Förutsättningar
För att optimera resultatet ställs krav på en gemensam lokal där alla medarbetare rör sig dagligen. Detta för att under daglig basis se aktuell planering och även att underlätta vidarebefordring av information. Att planeringen ses dagligen ger större möjligheter att uppdatera den i god tid om något hinder uppstår och den bör därför bli mer korrekt. I dagsläget hålls på många traditionella projekt veckomöten med produktionspersonal där dessa informeras om kommande arbeten. Dock anser de att det är svårt att komma ihåg planeringen och om det sker en förändring blir den inaktuell och de får inte de nya
44 direktiven skriftligen. Det finns också tendenser att protokollen ligger i en hög och ingen läser dem. Genom VP slipper man dessa problem då planeringen är väl synlig och lätt att uppdatera. Att hitta en lämplig placering av tavlorna kan vara svårt men om det beaktas vid planeringen av arbetsplatsens etablering torde det vara möjligt att lösa. Då det är vanligt att man inte har en gemensam samlingsplats på etableringen kan man lösa problemet med placeringen av tavlorna och att alla ska kunna ta del av informationen genom att ta kort på tavlorna när de uppdaterats och skriva ut på stora papper (A1) som anslås i bodarna.
Då ett nytt arbetssätt ska införas kan man stöta på ett motstånd som ofta bottnar i osäkerhet inför det okända. För att införandet av VP ska lyckas behövs en engagerad projektledare med kunskap om metoden som kan inspirera och få medarbetarna att tro på det nya konceptet. Att införa nya rutiner är ofta tidskrävande och man kommer att stöta på problem. Det krävs då att man är tålmodig och låter det ta sin tid.
7.1.2 Arbetsmiljö
Vi är medvetna om att när man anammar VP-filosofin och därmed frångår traditionella möten tappar man diskussionen kring arbetsmiljö som ofta utgör en punkt på en traditionell dagordning. Vi såg svårigheter med att hitta en tavla som täcker de krav på dokumentation som ställs av Peab som organisation då det i VP inte skrivs några protokoll. Peab har rutiner kring detta och som säger hur detta ska behandlas i praktiken. Den säger att det regelbundet ska förekomma information och diskussion kring arbetsmiljö på arbetsplatserna. Vid en diskussion som hölls med personal vid Peab Karlstad framkom åsikter om att arbetet med arbetsmiljö bör hållas utanför konceptet med VP, vilket vi accepterade. Dock finns ett examensarbete skrivet vid Karlstads universitet som behandlar hur arbetsmiljöarbete kan integreras med Skanskas variant av visuell planering, visuell styrning.23
Arbetsmiljön kan påverkas negativt av en bristande produktivitet då detta bl.a. kan leda till tidspress och skapa irritation, vilket i sin tur kan orsaka kvalitetsbrister. Att få ett ökat medbestämmande bör sannolikt påverka arbetsmiljön positivt. Genom att ständigt sträva efter en bättre lönsamhet måste företagen optimera sin produktion utan att inskränka på
45 kvalitén. Detta borde leda fram till ett optimalt produktionssätt, vilket i sin tur kan förväntas säkerställa kvalitén.
7.1.3 Hållbar utveckling
Enligt examensarbetets kursplan skall alla arbeten göra en anknytning till ämnet hållbar utveckling. Det tydligaste sambandet ämnet har med visuell planering är de fördelar som kan härledas till den utökade involveringen av produktionspersonalen. Genom att man tar tillvara hantverkarnas goda erfarenheter kan man i ett tidigare stadium upptäcka och lösa problem. Att undvika onödigt omarbete och kostnader som följer av detta bidrar starkt till en hållbar utveckling. Med månads- och veckotidplanerna fås en noggrann och väl genomtänkt planering som borde ge ett utförande som är genomtänkt och varaktigt. Tidigare har diskussioner förts som innebär att visuell planering genom engagemang kommer att bidra till en bättre arbetsmiljö, vilken är en förutsättning för en hållbar utveckling inom byggbranschen.
7.2 Utvärdering av källor
Det har varit svårt att hitta skrivna källor som berör visuell planering och varför inga omfattande litteraturstudier har gjorts. Peabs pilotprojektrapport och intervjuer har legat till grund för arbetet. Personerna som intervjuats har olika positioner och erfarenheter men kommer alla från Peab, vilket kan innebära en mindre bredd. Även om det finns en brist på variation av källor anser vi att dessa är trovärdiga.
46