UTVECKLINGSFÖRSLAG

Ovan beskrivna resultat diskuteras och belyses ur olika synvinklar utifrån begreppen en inkluderande lärmiljö och en känsla av sammanhang. Förslag på fortsatt utveckling presenteras inom några områ-den.

318 SCB = Statistiska Centralbyrån, SOM = Samhälle Opinion Medier, en opartisk undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet.

319 Furtenbach u.å.

320 Cohen, Manion & Morrison s. 109.

Metoddiskussion

Analysen av elevsvaren är gjord på skolnivå i årskurs sex, inte till de enskilda sex klasserna som då fanns i årskurs sex, inte heller till de nuvarande klasserna.

Det är en avvägning mellan anonymitet och möjlig-heten att få fram svar på en mer detaljerad nivå.

När en liten skola med endast en klass i sexan ingått bland dem som lämnat elever till årskurs sju kan elevsvar, för dem med kännedom om kommunens organisation, kopplas till enskilda lärares undervis-ning. Elevsvaren som citeras har, av detta skäl, inte knutits till den skola där respondenterna var elever i årskurs sex. Även svar där enskilda lärare namnges har anonymiserats.

Det finns ett bortfall på 15 elever och ytterligare in-ternt bortfall på några frågor. Vilka eleverna är som inte har svarat har jag ingen kännedom om, då anony-mitet utlovats. Eftersom en utvald mentorstid avsattes för besvarandet fanns troligen en frånvaro på grund av sjukdom. Det var frivilligt att delta. 85 procent svars-frekvens anses hög på en enkät. Som jämförelse ligger svarsfrekvensen för många undersökningar skickade från SCB och SOM³¹⁸ på 50–60 procent.³¹⁹ Datainsam-lingen har gynnats av att eleverna fått besvara enkäten under skoltid, att de har tillgång till egna datorer och genom att skolans rektor fungerat som en så kallad gatekeeper, som hjälpt till med information till vård-nadshavare och gett mig tillgång till eleverna.³²⁰ Även från förvaltningsnivå har stöd erhållits genom jag fått tillgång till fler skolor än de som ingått i Ifous FoU-Tabell 3: Andelen elever (procent) som upplever att kunskapskraven är lite svårare att nå i årskurs sju.

Sv Ma En Ge Hi Re Sk Bi Fy Ke Fy Tk Sl Bd Mu IoH

22 32 28 32 33 33 34 29 29 27 29 28 17 18 28 25

Tabell 4: Andelen elever (procent) som upplever att kunskapskraven är mycket svårare att nå i årskurs sju.

Sv Ma En Ge Hi Re Sk Bi Fy Ke Fy Tk Sl Bd Mu IoH

16 13 17 16 21 17 23 19 16 20 17 17 11 12 9 11

program. Att ha haft tillgång till en liten kommun med få friskolor har underlättat enkätens upplägg rent konstruktionsmässigt och även analysarbetet har varit förhållandevis okomplicerat. Att genomföra mot-svarande studie i en profilerad friskola som tar emot elever från 21 skolor skulle komplicerat analysarbetet betydligt.³²¹ I och med att kommunen valdes aktivt genom ett strategiskt urval finns det inte möjligheter att generalisera resultaten utan de kan endast ses som indikationer på vad som kan komma fram genom en enkät om stadieövergångar.³²²

En känsla av sammanhang

Att byta från sexan till sjuan verkar för de flesta elever ha fungerat ganska smidigt när den inledande nervositeten lagt sig. Det är ett resultat som stäm-mer överens med tidigare forskning och som perso-nalen som planerat övergången kan ta med sig till exempelvis diskussioner med elever och vårdnads-havare inför kommande övergångar.³²³

En ökad tydlighet om vilken information som över-förs mellan lärarna i årskurs sex och sju skulle kunna leda till en större insikt bland eleverna om vad som överlämnas och med det en ökad begriplighet kring förutsättningarna för stadieövergången. Elevernas svar tyder på att lärarna i sexan gett olika besked om vilken information som överlämnas i samband med övergången. Svaren tyder även på att den informa-tion som lämnats i några fall upplevts som otillräcklig bland elever som uttrycker ett behov av stöd. Efter-som styrdokumenten är tydliga med hur stadieöver-gångar bör organiseras så är utrymmet för tolkning om vad som ska göras begränsat. Det kan vara så att relevant information getts men att eleverna inte upp-fattat denna eller lagt den på minnet, så påminnelser kan ge både ökad tydlighet och ökad begriplighet.

Den markanta skillnaden mellan flickor och pojkar gällande svaren på hur kul de anser att det är att gå i sjuan och om de trivs i sin klass är värd att notera och följa upp. En möjlig orsak är att fördelningen mellan könen med en övervikt av pojkar bland elev-erna i sjuan gör att flickorna inte får möjlighet att ta plats och göra sig hörda och då riskerar skolan att i längden inte ses som meningsfull. Fritextsvar med beskrivningar av en högljudd klassrumsmiljö och poj-kar som uttrycker att de inte pluggar längre kan tyda på att en antipluggkultur som beskrivits av bland an-nat Zimmerman³²⁴ är rådande i några klasser men för att dra slutsatser om detta krävs ytterligare studier.

321 Skolinspektionen 2018.

322 Trost & Hultåker 2016.

323 Jindal-Snape & Cantali 2019.

324 Zimmerman 2018.

325 En metafor använd i studien Särskilda undervisningsgrupper – tillgång, återgång och övergång (Ferlin & Persson) i denna slutrapport.

Att det finns elever som inte alltid vågar be om hjälp är något som lärarna kan beakta i sitt fram-tida arbete. En elev som inte vill be om hjälp för att hen upplever att hen ligger efter sina kamrater i något ämne riskerar genom detta beteende att inte upptäckas i tid. Om det dessutom beskrivs vara en ganska stökig miljö i klasserna ökar risken att elever som väljer en tyst strategi inte upptäcks av en lärare som har fullt upp med att försöka skapa studiero och hjälpa dem som mer aktivt signalerar att de behö-ver hjälp. Följden kan bli att minskad upplevelse av hanterbarhet hos den elev som avstår att fråga om hjälp. Det framgår inte av enkäten om de elever som inte alltid väljer att be om hjälp hade samma strategi på mellanstadiet. Om strategin pågår en längre pe-riod kan den ge accelererande problem för eleverna.

Värt att notera är också elevsvaren om att de upp-skattar sättet de får hjälp på när lärarna inte ger svaret direkt utan bara ger ett stöd på vägen. Det är visserligen bara några få elever som explicit be-skriver det här förhållningssättet men det tyder på en medvetenhet om sitt eget lärande.

Undervisningen verkar, med utgångspunkt i de elevsvar som redovisats i tabellerna 2–4, om hur de upplever sina möjligheter att nå kunskapskraven i årskurs sju, i stora drag ligga på en för de flesta elever hanterbar nivå. Svaret ”det är lättare i sjuan”

skulle lärarna behöva fundera på och utveckla ett samarbete mellan lärarna i sexan och sjuan för en smidigare övergång. Vart är det rimligt att man sik-tar? Hur mycket repetition behöver man lägga in i de olika ämnena för att få med alla på tåget?³²⁵ Ett liknande resonemang kan föras gällande den ganska stora andel elever som upplever att det är svårare el-ler mycket svårare att nå kunskapskraven i årskurs sju. I ämnen som erhåller höga värden i Tabell 3 och 4 kan tid för samplanering behöva beredas för att minska glappet mellan stadierna. Huruvida kraven ska höjas på mellanstadiet eller sänkas på högstadiet för att nå en relevant progression går inte att uttyda av enkätsvaren. Värdena kan enbart ses som tecken på att många elever upplever ett glapp mellan kra-ven i de två stadierna och då finns en risk att känslan av sammanhang minskar. De elever som svarar ”Jag pluggar inte längre” hanterar inte sin skolsituation på ett långsiktigt hållbart sätt. Även ambitiösa elever kan få problem med hanterbarheten när de inte kan hantera upplevd press.

YTTRE PÅVERKANSFAKTORER

Värt att beakta i diskussionen kring erhållet resultat är klassammansättningar i såväl sexan som sjuan, undervisande lärares behörighet och liknande på-verkansfaktorer som ligger utanför möjligheten att klarlägga genom svaren på de frågor som ingick i denna enkät. Någon enstaka elev visar en med-vetenhet om lärarbehörighet men flertalet nämner ingenting om detta, trots att kompetensen hos pe-dagogerna skulle kunna vara en faktor som påverkar möjligheten att uppleva en känsla av sammanhang i samband med en övergång.

DATORANVÄNDNING

Det är ganska många elever som uppger att det är lite stökigt i klasserna och att det tar tid att få hjälp. Samtidigt har alla elever fått en dator som majoriteten mest uppger sig använda för att skri-va på. Här finns mycket att jobba med som skulle kunna underlätta lärande i stort men som inte har ett direkt samband med stadieövergången. Om mer hjälp läggs ut på lärplattformen skulle lärarnas tid kunna användas mer effektivt i klassrummet och den ineffektiva väntetiden, som ibland utvecklas till störningsmoment, skulle i stället kunna användas till att komma vidare i lärandet. Då försvinner en del ”småhinder” som eleverna fastnar på men med lite lärarstöd via datorerna troligen kan komma över för att sedan självständigt kunna gå vidare.

Då kan upplevelsen av hanterbarhet öka genom att hjälp också erbjuds de elever som inte vågar fråga för att de känner att de ligger efter och till dem som tycker att de på egen hand borde kunnat lösa upp-giften. Effekten kan bli att mer lärartid kan läggas på att hjälpa elever i behov av såväl särskilt stöd som särskilda utmaningar.

Överförbarhet till andra skolor och kommuner

Enkätfrågorna är inte kopplade till den kommun och de skolor där de genomförts. Andra kommuner har möjlighet att ställa samma eller liknande frågor i samband med stadieövergångar hos dem. En möjlig utveckling är att ställa samma frågor på vårtermi-nen i årskurs sex och sedan ett par gånger under årskurs sju för att kunna följa en utveckling och inte bara erhålla engångsvärden, alltså en kortare version av Jindal-Snape och Cantalis studie.³²⁶ Har

326 Jindal-Snape & Cantali 2019.

327 Skolinspektionen 2018.

eleverna tillgång till digitala hjälpmedel genomförs datainsamling enkelt. Då kan en utveckling följas över tid och möjligheten finns att lägga till frågor som aktualiseras i samband med det pågående ar-betet. Ett fortsatt arbete behövs för en så gynnsam stadieövergång som möjligt där eleverna får möjlig-het att uppleva en känsla av sammanhang i en inklu-derande lärmiljö. Detta framkommer såväl i denna studie som i tidigare forskning och i Skolinspektio-nens rapport.³²⁷

REFERENSER

Ackesjö, H. & Persson, S. (2014). Barns erfarenheter av sociala gemenskaper i övergångarna till och från förskoleklass.

Pedagogisk forskning i Sverige, (19)1, ss. 5–30 Ackesjö, H. (2015). Den komplexa väven Att organisera för barns övergångar till och från förskoleklass. Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning, 11(4), ss. 1–16 Alatalo, T., Meier, J. & Frank, E. (2017).

Information Sharing on Children´s Literacy Learning in the Transition from Swedish Preschool to School. Journal of Research in Childhood Education, (31)2, ss. 240–254

Antonovsky, A. (1987). Unraveling the mystery of health. How people manage stress and stay well.

San Fransisco: Jossey-Bass.

Antonovsky, A. (1979). Health, stress and coping.

San Fransisco: Jossey-Bass

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium.

2. utg. Stockholm: Natur & Kultur

Cohen, L., Manion, L. & Morrison, K. (2007).

Research methods in education. 6. ed. London:

Routledge

Furtenbach, F. (u.å.). Checklista för

enkätundersökningar/opinionsundersökningar.

Erhållen 200224 från https://sverigesradio.se/

diverse/appdata/isidor/files/4097/13300.pdf Lago, L. & Elvstrand, H. (2019). Pupils’ everyday transitions in school as a condition for social relations and activities in leisure time centres, Early Years, 39(2), ss. 163–174

Jensen B. B., Dür, W. & Buijs, G. (2017). The

Application of Salutogenesis in Schools. I Mittelmark, M. B., Sagy, S., Eriksson, M., Bauer, G. F., Pelikan, J.

M., Lindström, B. & Espnes, G. A. (red.) (2017). The handbook of salutogenesis. [Cham]: Springer

Jindal-Snape, D. & Cantali, D. (2019). A four-stage longitudinal study exploring pupil´s experiences, preparation and support systems during primary-secondary transitions. British Educational Research Journal, 45(6), ss. 1255–1278 Ljungberg, A. & Larsson, E. (2012).

Processbaserad verksamhetsutveckling: varför, vad, hur? Lund: Studentlitteratur.

Lundgren, M. & Persson, B. (2003). Barn och unga i riskzonen: samverkan och förebyggande arbete. Stockholm: Svenska kommunförbundet.

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. Sjätte upplagan (2019). [Stockholm]: Skolverket Rose, R., Shevlin, M., Winter, E. & O’Raw, P. (2015). Project IRIS – Inclusive Research in Irish Schools. A Longitudinal Study of the Experiences of and Outcomes for Children with Special Educational Needs (SEN) in Irish Schools.

National Council for Special Education.

Skolinspektionen. (2018). Övergångar – Skolors arbete vid elevers övergång till årskurs 7.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Sveriges riksdag

Topping, K. (2011). Primary-secondary transition:

Differences between teachers´ and children´s perceptions. Improving Schools, 14(3), ss. 268–

285

Trost, J. & Hultåker, O. (2016). Enkätboken.

5., [moderniserade och rev.] uppl. Lund:

Studentlitteratur

Zimmerman, F. (2018). Det tillåtande och det begränsande: en studie om pojkars syn på studier och ungdomars normer kring maskulinitet. Diss.

Göteborg: Göteborgs universitet, 2018

TABELLBILAGA TILL KAPITLET